Författarnamn: Karin Björkegren Jones

Ni är så gulliga. Så fantastiska.
Ni är en livboj som man kan hålla fast vid. Grabba tag om när allt känns bortom kontroll.
Tack för alla mejl. Alla gulliga inlägg både här, på mejlen, facebook och på instagram
Tack.
Jag håller fast. I livbojen. Gungar med. Vaggas.
Glömmer oron ibland.
Gör allt jag kan för att putta undan oron.
Tar
mitt iscador, som är ett mistelextrakt som en läkare på Vidarkliniken
skrev ut till mig för lite mer än två år sedan. Jag tar det i sprutform
tre dagar i veckan, måndag, onsdag och fredag. Det ska höja mitt
immunförsvar.
Jag kämpar med det. Med att stärka immunförsvaret.
Ibland faller jag tillbaka. Slarvar skulle någon säga. Vad vet jag.
Men allt jag gör för eller emot den här kroppen visar sig. Gör sig hört. Så är det.
Jag behöver sömn. Sova ordentligt.
Äta bra och grön mat.
Dricka vatten, rent vatten.
Jag behöver kärlek och ömhet. Intriger, dumhet och annat sätter sig i kroppen.
Jag behöver lyssna på min inre röst som ofta säger vila eller NEJ.
Jag behöver mer tydlighet.
Snällhet.
Don’t we all.

Jag behöver yoga för mitt huvud.

Jag behöver en mage som fungerar. Jag behöver sol och värme.
Så glad för värmen som kommer nu.
Och jag behöver bra möten. Igår hade jag ett sånt. Ett jättebra möte som jag hoppas så på. 
Håll min hand till på torsdag då jag gör min röntgen. Håll min hand tills jag får svaret.
och håll tummarna för att mitt braiga möte resulterar i precis det jag vill.

Sånt här kan få mig att tappa det. Vi har ingen plan B för…
Naturskyddsförening har skrivit om det här också och här har vi en möjlighet att donera pengar. Gör det, jag ska. Här kan du Rädda bina
 

Saker som händer. För ett par dagar sedan fick jag kallelsen till den där röntgen då man ska få lite radioaktivt insprutat i sig så ska de kolla min bröstrygg. För att utesluta metastaser. Min onkolog ville ju att jag ska kolla det, jag såg det i hennes ansikte när jag sa att jag har ont bakom skuldran. Det ska inte vara cancer. Det SKA INTE vara metastaser.
Det är ju det här som jag är så trött på. Trött på att känna oro. Den där gnagande. Vill bara njuta av att sommaren är här. Att jag fick ha mina guldskor på mig på Polarprisutdelningen på Konserthuset. Njuta av livet.
Så tittade jag på kallelsen. Torsdag 18 juni.
Fanihelvete, det är samma dag. För tre år sedan fick jag besked om att jag hade inflammatorisk cancer dagen innan midsommarafton.
Nu ska jag göra en sån där undersökning för att utesluta just cancer.
Håll tummarna för mig.
Håll min hand.
Fram till då, och fram till vi får besked om vad som fanns på röntgenbilderna kommer att vara i ett töcken. Måste välja glädjespåret i huvudet.
Välja glädjespåret.
Tur att det ligger så nära att det finns ett skratt som ligger där på orovågorna och guppar. Kluckar.

Saker man inte förstår. Gör ni?
Camilla Läckberg och alla tjejer som har yngre killar får liksom hela tiden höra om det. Lite som att de är modiga, tar för sig. Men också försvara sig. Försvara vad?
Exakt varför är de modiga, eller mer modiga än exempelvis Hasse Aro?
Jag fattar inte, för det bara passerar att typ Hasse Aro fått barn med en 25 år yngre tjej. 
Kul för honom. Kul för dem.
Kul för alla som blir kära.
Men varför är det modigt när det kommer till tjejer att vara ihop med en kille som är sju år yngre. Men om en äldre tjej är ihop med en yngre kille, ja då måste hon också vara vältränad. Men äldre män, ja de kan gärna få se ut som män i den åldern de är.
Larvigt.
Konstigt.
Varför är det så tabu med äldre kvinnor och unga män, och inte så tabu med äldre män och unga kvinnor?
Tänker på min coola farfar som först var ihop med Betty som var 14 år äldre (till hon dog) och sen fick barn med min farmor Ina som var 30 år yngre.
Apropå det här med ålder:  KOlla

Ibland tänker jag att det modigaste man kan göra är att strunta i att träna. Ibland tar det här med träning liksom lite för stora proportioner. Att vara vältränad, med synliga muskler är liksom det man måste ha, särskilt om man är kvinna och över 40. Träning är vår största drog. Kanske är jag med och skapar den. Men om kokboken var det heta för ett antal år sedan, så måste nog träningsböckerna. Kom i form fort. Ja, det måste vara det nya. För herregud vad många såna böcker som kommer nu. Men samtidigt är de flesta redan ganska vältränade.
För ibland verkar det som att man måste vara smal och vältränad för att göra en träningsbok.
Men mod, skulle ju vara om typ Leif GW Persson eller någon som har övervikt, som inte är hälsosam, skriva en Så här kom jag i form.
Från ax till limpa, skulle man ju inte direkt kalla den, men kanske från limpa till ax…
Kanske är det därför Biggest loser och såna program blir så populära, för att man får följa en askunge bli prinsessa. För det blir ju också konstigt, det är det som är lycka att vara smal.
Är smal detsamma som att vara hälsosam?
Är alla smala hälsan själva?
Varför kan man inte bara få vara. Varför har vi den här hetsen att se unga ut, vi får inte åldras. Vi ska vara smala.
Härligt tal av Amy Schumer

Den här veckan har varit så väldigt intensiv. Jag har gått på min lymfödemskola, egentligen är det ju så klart lymfrehabilitering. Men jag känner att jag lärt och lär mig så mycket. Så det är som en utbildning. Armen har blivit bättre, och svullnaden har gått ner ordentligt, förutom runt armbågen, där det är lika svullet som innan. Som en tennisarmbåge. Det gör också ont.
Jag har lymfödem. Men jag har också nåt tjorv med min axel. Vid skulderbladet. Och när jag tänker efter så hade jag det redan innan jag fick cancer. Gick till kiropraktorn med min högra axel som inte var som den skulle. Det gjorde ont. Rörelseförmågan var inte samma som med min vänstra. My weak point. Jag tror att där sitter mitt trauma.
Så nu vill jag hitta bästa läkaren, en ortoped på axlar och armbågar. Eller en sjukgymnast som är bra på det. Någon som känner till någon bra? Tipsa mig. För jag tänker att det också kan vara något annat, artros, eller vad det nu kan vara. Men jag behöver hjälp, helt klart.

Här ser ni vilka muskler som ställer till det för mig. Och förutom att de var min ömma punkt innan cancern. Så blev de definitivt det efter operation och strålningen, som gjort de stela.

Roar mig med att googla runt. Hittar dagens horoskop och särskilt mitt om
Hälsa

Om du fortsätter att sköta din hälsa kommer det löna sig senare, även
om det kanske känns lite trögt just nu.

Tack! Universum levererar. Tillit är ordet för dagen. Tillit. detta magiska ord. Att våga lita på att det blir bra, hur det än blir. Att våga vila i det. Att luta sitt trötta huvud mot tillitens huvudkudde. Tillit. Att våga lita på att efter regn kommer solsken. Att kvällar med tårar skapar plats för skrattet. Att tillit skapar utrymme, ger plats för det som ska komma. Tillit.

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Låt
dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför
mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.
Låt
mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att
det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har
historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i
minoritet.
Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.”

Jag gillar den här bilden. Den är helt absurd. Här går Guruji runt och justerar. Vad säger ni? Kollar han om tjejerna håller mula bandha – rotlåset. Eller fick han en släng av lågt blodtryck och bara stödjer sig lite?
Tänk om vårt underliv inte var så laddat, tänk om det var en plats på kroppen som vilken annan kroppsdel som helst. Tänk om vår inställning var annorlunda. Hur hade det varit då?
Jag säger inte att han gjorde rätt. Jag tänker bara, tänk om det hade varit annorlunda.
Hur hade det varit då?
Vi hade kanske varit annorlunda. Lagarna hade kanske varit annorlunda. Konsten friare. Våra kroppar hade kanske varit friare. Vi hade kanske varit friare.

Du är inte friare i den yttre världen än du är i din kropp, skrev jag i boken Yogaerotica
Hur fri är jag?
Hur fri är du?

När man går på massage i Indien, masserar de brösten. Inte jättelänge. Inte någon överdriven massage, men ändå någon tar på ens bröst. Nu när jag får lymfödemsrehabilitering och får behandling varje dag, det innebär massage, stretcning av mitt ickebröst, av ärret bland annat. Och hur fantastiskt läkande det är att bli behandlad. Mitt trauma sitter ju där.
Jag vill ju att mitt trauma ska läkas, försvinna, gå upp i rök, som en såpbubbla i solsken. Jag vill läkas.

Har ni sett det här?  Do you want to play with my beaver. Väldigt kul tycker jag, läste också författarnas text därför skrev vi den här boken 
För det är verkligen märkligt att kvinnors underliv är så ”hemligt” och att killarna har mer utrymme till lek, stolthet, ja många fler sätt att se på sitt kön, än vi tjejer/kvinnor som uppmanas att skyla och skydda oss. Vi påtvingas en offerroll.

Det här upprör mig. Det borde uppröra oss alla. Cancerfonden säger Nej till cancer i sin kampanj och ändå läser man sånt här? Att
stödja forskning som redan är köpt av stora multinationella företag som
vill fortsätta att använda livsfarliga ämnen i livsmedel och annat. Det
är väl ändå inte att säga nej? För stämmer den här artikeln i News Voice
ja, vem fan ska man tro på?
Är det inte dags att syna den här fonden?

Skrev om det här på facebook igår. läs det här

haha nu har ni lite att tänka på under helgen. Happy friday to you all upp på tå med dig

Ni har väl sett om den superhärliga yogaresan till Mallorca? Det blir som en förlängning av sommaren. Jag kommer att ha yoga, finnas på plats, tillgänglig för samtal och yoga och knipworkshop på den mest fantastiska plats där Petra skapat sitt Paradis. Det blir två tredagarskurser. Två boostingretreats. Jag längtar så. Har alltid en längtan efter Mallorca, alltid haft sedan den dagen vi hyrde en fantastisk finca, i två veckor, jag och mina kompisar Cia och Cissi och alla våra barn. Ja, de blev många barn ihop, sex stycken faktiskt. Mallorca är magiskt. Både lugnt och vilt. Snällt och kargt. Vackert så man blir alldeles galen av det vackra. Därför känns det så där extra kul med den här resan.  resan arrangeras av Santani, Här hittar du info och anmäler dig

Boken Yoga för livet
som kom ut 2010, och som kommer som nyutgåva i höst är också fotograferad på Mallorca en tidig morgon, innan alla vaknat i Porto Soller. Jag var där med Anneli och min svägerska Babette. Hur härligt hade vi inte det? Jobb och skoj. Vi åkte runt ön och fotade bland annat Sandra som driver Earthyoga inne i Palma. Och hennes mamma Kerstin som driver cas bernats  som nog är en av de vackraste fincor jag varit på.

I november kan ni åka med mig till en annan plats jag älskar, Goa i Indien. Här hittar du info och anmäler dig till arrangören Little palmgrove Där har jag blivit inbjuden av Eva som skapat sitt paradis Little Palmgrove. Så glad att kunna erbjuda också den härliga resan när vintern slagit till i Sverige och man kanske behöver lite sol på näsan och ladda med d-vitaminer. Det är ju som på bilden nedan jag trivs bäst. Barbent i flipflop på en strand, som en happy hippie.

Känns ju lovande

Lejonet 23/7-23/8

Vi andra stjärntecken kan känna nu att du har fått för mycket luft
Leo och önskar att något av det där skulle falla på oss andra dödliga.
Universum tycks tvärtom anse att processen inte är klar. Tisdagens
eldiga fullmåne i Skytten placerar åter dig i händelsernas centrum och
känslorna blir stora. Som om inte det vore nog Leo så träder underbara
Venus, kärlekens gudinna in i ditt tecken den 5/6 och bli kvar där i
nästan fem månader. Att Venus stannar så länge är ovanligt och beror på
en lång retrograd period. (Vi andra är så avundsjuka så vi skriker). Det
här innebär unika möjligheter till att få allt du önskar vad: lycka,
pengar, kärlek och framgång. Oavsett hur det ser ut runt dig i
kärlekslivet så innebär detta att singeln kan möta kärleken eller att
den befintliga relationen blir bättre än bäst.

Från astrobloggen DV

Blodet var perfekt, stod det i mejlet som min onkolog skickade till mig. Ååå, fredagsglädje. Nu ska vi bara hålla tummarna för att den kommande röntgen av min bröstrygg inte innehåller något trist.
Jippie, yeaho, mitt blod är perfekt.
Rinner så vackert i mina ådror.
Mitt perfekta blod.
Ha.
Säger meningen om och om igen. Mitt blod är perfekt.

Här lite läsning 

Livet.
 
 Bildtext: En kompis hade den här bilden på sin instagram häromdagen. Lite så här känns det. Håll kvar i drömmen och tänk vad härligt om ni kan dela den och hålla kvar i den tillsammans. Våga lita på att drömmen besannas och tills dess njuta av det som går att njutas av…

Det blir inte som man tänkt sig, ibland bättre, ibland sämre. Livet ger och livet tar skrev en kompis till mig en gång på facebook. De orden stannade. Fastnade i mig. Så är det verkligen.
Tänker på när jag gjorde den där MR-röntgen som var så fruktansvärd att göra. Då jag grät innan jag la mig i den där månbasalphaaktiga maskinen. Sköterskan som tog hand om mig. Ja, hon var så snäll frågade om jag var rädd. Livet är som det är sa hon. 10 procent är bra. Lycka. Men resten… ofta inte så kul.
Haha, jag började skratta där i maskinen. För så är det ju lite. Vi håller oss kvar för de där tio procenten. 
Man håller kvar.
Håller fast.
Försöker få procenten att bli längre. Kanske elva procent, tolv…
Stannar kvar, fast man vill rymma.
Jag vill ofta rymma.
Till ett annat land. Till ett varmare land. Där jag kan gå runt i flipflop och i tunnare kläder.
Jag längtar alltid efter värme.
Efter solens som värmer min kalla kropp. Alltid.
Igår var jag hos läkaren och när jag sa att jag har haft och har ont i min axel, så såg jag på hennes blick att det inte var det bästa. Nu vill hon att jag ska göra en sån där röntgen och kolla bröstryggen och axeln för att utesluta metastaser.
Så nu är det påkopplat igen, den där jävla oron.
Jag vill vara frisk nu.
Jag vill inte att det ska vara nåt fel på mig. Nu känns det nästan inte som att jag kan fungera förrän jag gjort den där undersökningen.

Rumi

Jag har alltid älskat hudvård. Och när jag började förstå att den dyra krämen ingalunda behövde vara den bästa och att många av de tjusiga förpackningarna mest dolde en massa skitämnen som i reklamen lovade guld och gröna skogar. HA, snarare ett skämt, ett ledsamt skämt för hur kan man lova guld och gröna skogar när det är skogarna som på sikt förstörs av alla hormonella och faktiskt farliga ämnen som dessa superviktiga krämer innehåller?
Lite av den anledningen gjorde att jag skrev boken Frisk och strålande hy på naturlig väg

 Men också av andra anledningar, som att jag kände att jag var i händerna på sjukvården. Alla händer som skulle ta, mäta, trycka, ta sprutor, klämma och känna på mig. Jag skulle ta av mig kläderna inför främmande människor och visa min kropp. Och senare den kropp jag också hade svårt att själv vänja mig vid, som att den saknar ett högerbröst. Att den är ärrad.
Jag orkade inte, stod inte ut med att min kropp inte längre på ett sätt kändes som min. Som mitt privata. Så jag smörjde in mig själv med de bästa oljorna. Värmde sesamolja och smörjde hela kroppen, den hårlösa kroppen. Allt hår föll ju av med cellgifterna och jag jag upptäckte något härligt. Med den varma smekningen. Med de varma handen så kom kärleken till min kropp tillbaka. Klart jag ville skriva om det. Klart jag vill att alla ska känna den kärleken till sin kropp.

På onsdag morgon ska jag vara med på Nyhetsmorgon och prata om ansiktsyoga. Ni tittar väl? Men tills dess Läs det här