tillit

Den här veckan har varit så väldigt intensiv. Jag har gått på min lymfödemskola, egentligen är det ju så klart lymfrehabilitering. Men jag känner att jag lärt och lär mig så mycket. Så det är som en utbildning. Armen har blivit bättre, och svullnaden har gått ner ordentligt, förutom runt armbågen, där det är lika svullet som innan. Som en tennisarmbåge. Det gör också ont.
Jag har lymfödem. Men jag har också nåt tjorv med min axel. Vid skulderbladet. Och när jag tänker efter så hade jag det redan innan jag fick cancer. Gick till kiropraktorn med min högra axel som inte var som den skulle. Det gjorde ont. Rörelseförmågan var inte samma som med min vänstra. My weak point. Jag tror att där sitter mitt trauma.
Så nu vill jag hitta bästa läkaren, en ortoped på axlar och armbågar. Eller en sjukgymnast som är bra på det. Någon som känner till någon bra? Tipsa mig. För jag tänker att det också kan vara något annat, artros, eller vad det nu kan vara. Men jag behöver hjälp, helt klart.


Här ser ni vilka muskler som ställer till det för mig. Och förutom att de var min ömma punkt innan cancern. Så blev de definitivt det efter operation och strålningen, som gjort de stela.

Roar mig med att googla runt. Hittar dagens horoskop och särskilt mitt om
Hälsa

Om du fortsätter att sköta din hälsa kommer det löna sig senare, även
om det kanske känns lite trögt just nu.

Tack! Universum levererar. Tillit är ordet för dagen. Tillit. detta magiska ord. Att våga lita på att det blir bra, hur det än blir. Att våga vila i det. Att luta sitt trötta huvud mot tillitens huvudkudde. Tillit. Att våga lita på att efter regn kommer solsken. Att kvällar med tårar skapar plats för skrattet. Att tillit skapar utrymme, ger plats för det som ska komma. Tillit.

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Låt
dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför
mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.
Låt
mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att
det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har
historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i
minoritet.
Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.”

1
1