Okategoriserade

för ett tag sedan bestämde jag mig för att sluta ”arrangera” yogaresor med flyg. Du kan läsa blogginlägget nedan.

vad kan jag göra

Jag förstod inte att det skulle skapa en sån reaktion som det uppenbart gjort. Många har ifrågasatt mitt beslut, dels genom att försvara varför de själva fortsätter att göra yogaresor. Jag har också blivit kontaktad av en grupp som undrar hur jag tänker med ahimsa och att vi ska skriva en artikel om huruvida det är rätt eller fel av en Yogi att ta med sig elever på en flygresa till ett annat land. Nej, jag kommer inte att skriva den artikeln. Jag ser inte mig själv som en Yogi. Jag yogar, men jag lever inte som en Yogi. Jag försöker att leva efter yogans riktlinjer, men jag tabbar mig ofta. Jag gör massa fel. Men jag försöker låta hjärtat styra mina beslut. Att hjärtat skapar mina riktlinjer i livet. Att jag från hjärtat gör mina val. Jag vill känna mig stolt över mig själv och mina beslut. Återigen. Jag fick panik när jag räknade ut mitt klimatkonto. Så därför bestämde jag mig att min resa till Italien med goactive i oktober och resan till Indien i november som är fullbokad blir mina sista. Om du är yogalärare och vill fortsätta med yogaflygresor så är det upp till dig. Sök inte bekräftelse hos mig, som redan bestämt att de flygresor jag kan tänkas göra i framtiden kommer att vara semesterresor där jag reser med mig själv eller med min familj. Vad du gör är upp till dig. Lite på samma sätt som att man ska slippa förklara varför man inte äter kött för människor som äter kött. Jag ifrågasätter inte köttätare. Jag ifrågasätter inte dig som bestämt dig för att fortsätta resa med dina elever. Om det ger dig dåligt samvete, eller skuldkänslor så ta hand om de känslorna och ifrågasatt dig själv. varför känner du så. Varför blir du provocerad av mitt val. Ja, ni fattar. Så tänker jag.

Men jag kan lite glatt berätta att jag igår hade möte med en resebyrå som nu vill titta på resor dit man kan ta sig med buss, tåg eller båt. Så mitt beslut gav ringar på vattnet och det känner jag mig både stolt och glad över.

idag är det surkålens dag. Det är faktiskt hälsocoacherna Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist som infört det som en alldeles särskild dag. Vilket jag tycker är jättebra. De driver också podden Hälsosnack

Kan vi prata lite om surkål. Som jag älskar surkål. Försöker äta en matsked surkål varje dag. Har en burk på jobbet och en hemma, så jag aldrig missar. Ibland är det till och med det första jag äter på morgonen. Mjölksyrabakterierna(probiotika) som finns i surkål och andra fermenterade grönsaker håller oss friska. De hjälper kroppen att ta upp mer av vissa livsnödvändiga vitaminer och mineraler.

Så sugen på att införskaffa höstens bok om fermenterat och syrat Kimchi och kombucha

Igår var jag hos GRÖNA SAXEN och färgade håret helt utan kemikalier men med en örtinpackning som jag fick sitta med i en timme. Jag har ju länge typ snart 20 år, använt bara oljor som kroppsinsmörjning och hudvård. Skrev ju boken FRISK OCH STRÅLANDE HY PÅ NATURLIG VÄG som kom ut 2013. Just nu går jag utbildning till botanisk aromaterapeut hos Lena Losciale. Hon är bäst, bäst på allt som har med naturlig hudvård och behandlingar. Hon har så mycket kunskap och framförallt empirisk kunskap. Hon har 30 års erfarenhet av att ge behandlingar. Hon utformade den ekologiska hudutbildningen på Axelsons, men nu har hon hämtat hem den och gör den i egen regi. Så sugen på att gå den utbildningen i vår. Att gå en utbildning för henne är en ren fröjd. Så mycket kunskap. Och hon trollbinder en med sina historier och sin kunskap. Du hittar hennes fantastiska utbildningar på Botany for all.

Men håret. Det har varit svårt. Jag har fortsatt att då och då slinga mitt hår ljusare på salong, men nu är det slut med det. Det är ju kemikalier rätt ner i hjärnan. Kan nästan få lite panik att jag gjort det. Men nu är det örtfärgning som gäller. Hur tänker du kring din hud och hårvård? Läser du innehållsförteckningen?