Okategoriserade

17 böcker senare

min pappa var författare och översättare. Han översatte flera nobelpristagare och många var gångerna när jag förstod att han inte kände sig särskilt bekräftad. När vi ”dödstädade” hans och mammas lägenhet så hittade jag också gamla bokkontrakt och såg att han inte heller hade särskilt bra avtal.

När jag var 15-16 år vaknade jag av höga röster från vardagsrummet. Jag gick upp för att se vad det var. Där stod poeten Bruno K Öijer och reciterade en av sina dikter. Många år senare blir jag presenterad för honom på nån klubb. Jag säger att vi träffats förut genom min pappa. Han säger lite surt ”är du en sån där förläggarunge”. När jag berättade vem min pappa var, var tonläget annorlunda.

Det finns nåt mytomspunnet kring författarskapet. Absolut är det nåt särskilt att få sina ord publicerade och att sen hålla den lilla bokbabyn i handen. Jag är glad och tacksam för att mina böcker läses, lånas på biblan och tipsas om. Jättetacksam. Man skriver ju för att man vill bli läst så klart. Jag är så oerhört glad för alla meddelande och hejarop om att någon av mina böcker hjälpt. Men även om det är författarna som ger bokförlaget jobb så är din roll som författare mer en känsla av ”det finns alltid nån annan som väntar på att bli utgiven”.

Jag har gett ut 17 böcker på traditionella förlag. Jag skulle kunna skriva meterlångt om märkligheter, om känslan av att inte känna sig särskilt bekräftad och när man ”tar ton” anses divig. Jag känner hur avundsjukan i mig stiger när jag läser det här för SÅ HÄR KAN DET OCKSÅ VARA när man ger ut böcker.

På ett traditionellt bokförlag där du ges en dålig royalty förväntas du ändå göra allt gratisarbete och använda dina egna kanaler för att sälja in din bok. Men jag hoppas verkligen att det kommer att ändras. För nog sjutton rör det om i grytan när bokförlag som The book affair utmanar tradbokförlagen (trad= traditionella). Läs bara de här meningarna:

”Den typen av entreprenörsdrivna författare kan ha en starkare marknadskraft än vad en marknadsavdelning på ett större eller traditionellt förlag kan tillhandahålla”, menar Alexandra Lidén.

6

ANNONS:

fortfarande covid-positiv

det här är en uppdatering av läget.

När jag kom in till akuten togs Covidtest, vilket man tydligen alltid tar om patienten har feber. Testet visade positivt?! Läkarna bedömde ändå att eftersom det var en månad sedan jag insjuknade i covid så var jag inte smittobärare. Men det visade ändå positivt. Det är så märkligt. Men så är det ett märkligt virus. Och som någon sjuksköterska skrev till mig ”Rosfeber är en bakterie, inte ett virus”. Jag vet skillnaden på virus och bakterier. Men varför blir jag positiv på Covidtestet en månad efter utbrott? Jag måste vila ut det är min enda förklaring.

Jag fick när jag äntligen kom upp på en avdelning antibiotika mot rosfebern. Men jag tycker inte att rosfebern på min arm ser ut som de andra gångerna jag haft rosfeber. Jag har som blåsor. Det har jag inte haft förut när jag haft rosfeber. Jag är verkligen ingen expert. Jag har bara haft det två gånger tidigare. Men är det kanske rosfeber och nån form av reaktion av Corona. Eller är det bara Corona. Eller kan rosfebern se ut som blåsor? Så många frågor och faktiskt ingen som kan svara. Ingen på sjukhuset som hört talas om de märkliga hudutslagen som de upptäckt både i Spanien och England (länken hittar ni i mitt förra inlägg).

Försöker prata med läkaren. Men det är här jag känner att det brister. Det finns sällan möjlighet till att diskutera. Det är som att läkaren väljer en linje, för att de måste och en patient som ställer en massa frågor är bara jobbig. På de här åtta åren, sedan jag fick en cancerdiagnos har jag lärt mig en sak. Det finns inte bara en väg, en diet, ett sätt. Det finns flera. Det gäller bara att hitta ett sätt som passar just mig. Min kropp och mina förutsättningar. Och på samma sätt som jag tycker att vi alltid ska ifrågasätta en sjukvårdsbehandling, tills vi känner oss trygga med den, ska vi ifrågasätta kulten kring exemplevis Medical medium. Han säger många saker som jag hört och läst förut. Inga nya saker, men förpackade i en form där han får det från ”nån däruppe”…

Jag lever redan hälsosamt, men jag fick faktiskt en insikt på sjukhuset och jag tänker försöka få till den i mitt liv. Ge mer plats för det. Men håller det lite för mig själv. Haha jag fick ett meddelande från ”nån däruppe”

Men åter till det här med kommunikationen på sjukhuset. Jag ger ett exempel. Varje gång jag hamnar i sjukvårdens händer berättar jag att jag är svårstucken. Vid det här laget vet jag ju det. Jag har dessutom bara en arm som man kan ta prover på, så det krävs att man sticker rätt första gången. Men det är som att ingen tar det jag säger på allvar. Jag sticks så många gånger. Min kärl går sönder. Infarten måste bytas för även det kärlet går sönder. De provar foten också. De skickar efter expert från kommer inte ihåg om det var kirurgin eller narkosen. Inte ens hon fixade det. Det är som att hela kroppen strejkar. Det kommer inte ut nåt blod. Jag känner mig rädd. Så svårt har det ju inte varit tidigare.

Till slut kommer läkaren in och säger man kan ta provet i fingret. Just den lilla manicken finns inte på avdelningen och provet måste till labbet inom en minut. Så en gullig sjuksköterska kommer på iden att sätta mig i en rullstol och rulla ned mig till akuten. Där tar hon testet och springer sen in på labbet med provet. Mina prover är bra. Järnvärdena är bra säger de. CPR har sjunkit från 95 till 50, vilket visar att antibiotikan tagit, eller? Syresättningen är 99 procent.

Läkaren har lovat ultraljud på min arm med det blir inte av. Hon vill verkligen inte lyssna när jag säger att armen ser annorlunda ut än förra gångerna. Hon säger att jag får välja om jag vill stanna eller åka hem men det blir på mitt ansvar. Jag väljer att åka hem för jag längtar efter att få sova en hel natt utan att bli störd. Vilket jag gjort i natt. Känns så härligt att få vakna hemma. Men fortfarande undrar jag?

Hur kan jag vara covidpositiv en månad efter utbrott?

Kan rosfeber se ut som blåsor?

33

tredje gången gillt?

för en månad sedan fick jag corona. Då kändes det som att det var lindrigt. Jag höll mig ändå hemma två veckor eftersom jag fick de restriktionerna. Så i förrgår ville jag unna mig lymfmassage, dvs en månad efter att jag blev sjuk. Ganska direkt svarade kroppen, inte på det sätt jag önskade. Det kliade i hela kroppen och det blev utslag på min friska arm. ”det är väl nåt som ska ut” en ganska vanlig kommentar. På natten vaknade jag av en fruktansvärd huvudvärk och att min lymfödemarm gjorde så ont. När jag vaknade på morgonen hade jag först 38,8 som ökade till 40 grader. Ringde sjukhuset och berättade att jag haft rosfeber två gånger tidigare. De tyckte jag skulle åka direkt till akuten. Vilket jag gjorde. Jag fick ligga på akuten från kl 07-15 utan någon behandling. Det är så uppenbart att det är ett hårt tryck på sjukvården just nu och jag känner mig dum som måste nyttja vården just nu. Men rosfeber kan bli farligt om det inte behandlas.

Nu har jag fått antibiotika intravenöst i ett dygn snart. Men det är nåt som inte riktigt stämmer, det ser inte ut som rosfeber utan mer som blåsor. Så har det inte sett ut de andra gångerna jag insjuknat. Då hade varit mer fält. En snabb googling ger mig det HÄR I England som förövrigt verkar vara snabba på att se mönster och alternativa behandlingar där vill man att just hudutslag ska ingå i de vanliga symptom som Covid ger. Tydligen är det vanligt att barn får hudutslag och här i den här undersökningen har sjukvården gått ihop sig med dermatologer. Så bra initiativ.

Det här är ett shoutout som jag hoppas ni sprider vidare. Unna dig ingen massage om du haft covid. Vänta. Virus är lurigt. Och som någon skrev till mig ett riktigt skitvirus. Men det är som att det ligger där och lurar för att kasta sig över dig när du inte är på topp. Och vem är på topp nu?

Och om du som jag behöver ta hand om ditt lymfödem gör egenvård. Gör lättare strykningar eller varför inte skaka loss? LYSSNA PÅ SKAKA LOSS RÄDSLAN

Varför bilden? Två gånger fick jag möjlighet att vara på Vidarkliniken som Anna Starbrink (liberal) såg till att lägga ned. Tänk om Vidarkliniken hade funnits nu, nu när ”staten” ska behöva ta hand om så många med biverkningar efter Corona. Men en stor del av min bok om lymfsystemet OMSTART FÖR EN STARKARE RENARE OCH FRISKARE KROPP togs i Vidarklinikens fantastiska lokaler och omnejd.

53

Du tar väl D-vitamin?

Det sägs att nästan 80 procent av D-vitaminintaget kommer från solen så vi nordbor är sannolikt alla i brist av denna viktiga signalsubstans. När bebisar föds uppmanas man som förälder att ge dem D-vitamindroppar. Vi borde uppmanas att ta det livet ut tänker jag. D-vitamin är en signalsubstans, ett hormon som spelar stor roll för flera olika viktiga funktioner i kroppen. Det är också en antioxidant vilket är viktigt i vårt åldrande. Vi vet att det hjälper kroppen att tillgodogöra sig kalcium. Men det är också viktigt för våra muskler, för celldelningen och för vårt immunförsvar bland annat och mycket enkelt förklarat. LÄS HÄR en intressant debattartikel i Expressen av forskarna Mats Humle och Susanne Bejerot där de uppmanar att man ska sätta in D-vitamin för att mildra pandemin.

Hittade också en gammal artikel LÄS HÄR i Kurera där de listat 16 olika viktiga forskningar där man sett att D-vitamin haft och har en betydande roll. D-vitamin är ett oerhört viktigt vitamin.

Men eftersom kosttillskott numera är en miljardindustri, det vill säga det finns pengar att tjäna så har det också blivit en lukrativ bransch. Det i sin tur har gjort att innehållet i kosttillskotten också är av skiftande kvalitet. Så vilket kosttillskott du tar spelar också roll. Många av er som följer mig på Instagram och även här vet att jag samarbetar med Greatlife och det är precis av den anledningen. För mig är det viktig, oerhört viktigt att kosttillskotten är rena och inte med en massa bulkämnen av varierande kvalitet. HÄR KAN DU LÄSA OM JUST DET, DET VILL SÄGA: Hur vet jag om ett kosttillskott är bra eller inte?

Jag träffade Patrick Wahlberg som är en av grundarna av Greatlife i början av år 2013 i samband med en detoxvecka som Josefin Jäger anordnade. Det var början på vårt samarbete, som till stor del handlar om att jag hör av mig till Patrick med många av mina hälsoproblem. För jag vet att jag alltid får ett eftertänkt svar. Patrick läser all ny forskning och är så uppdaterad på allt som gäller. Vilka nya forskningar som gjorts och gör. Det var han som tipsade mig om den utländska forskningen på Q10 och att det hjälper vid hjärtsvikt, när jag fick hjärtsvikt av alla cancerbehandlingar. Det vill säga den forskning som överläkaren på Kardiologen inte hade orkat bemöda sig att ha läst när jag träffade honom och han efter en kvart säger: Nu tar du de här två läkemedlen punkt slut som svar på min fråga: Finns det nåt alternativt jag kan ta som inte ger mig ytterligare biverkningar.

Jag upplever att många läkare när de väl fått sin vita rock tänker att de sitter säkert och inte behöver uppdatera sig, det som alla vi andra hela tiden måste göra för att vara en bra arbetskraft. Men framförallt måste vi uppdatera oss för konkurrensen. Det kommer hela tiden ny forskning det borde vara en självklarhet att de som behandlar oss och ges mandat att skriva ut mediciner till oss alltid är update. Eller vad tänker ni?

Jag tog i alla fall Q10 och på tre månader var mitt hjärta normalt igen.

Eftersom jag samarbetar med Greatlife, så har vi tagit fram några superbraiga hälsopaket som också är rabatterade. Vad sägs om KARINS IMMUNFÖRSVARSPAKET? SOM DU HITTAR HÄR.

Förutom rabatten på hälsopaket, så får du 15 procent på hälsopaketet med koden KARIN. Du får också rabatt på alla kosttillskott från Innate Response och Megafood. Så bra erbjudande på bästa kosttillskotten.

18

socker & adhd

För två år sedan släppte vi flera avsnitt i podden Kvinnoliv, en podd om kvinnlig hälsa. Eller hälsa ur ett kvinnoperspektiv. Det var superkul att ha den podden, men jag hamnade i ett sammanhang som jag var tvungen att ta mig ur. Vilket också slutade med att podden inte kunde fortsätta.

Ibland gör man samarbeten som tar mer än de ger och ibland träffar man människor som tar mer än de ger. Men jag har förlåtit mig själv för att jag ibland alldeles för lätt kastar mig in i sammanhang utan att kolla upp människor. Jag är för godtrogen, om en människa säger att den är bra, tror jag på det.

I morse läste jag i tidningen att en studie visat att det finns ett samband mellan adhd och sockersug. Det var väl det vi visste när vi bad Ann Fernholm prata om adhd och kosten i Kvinnoliv. När det kommer till sjukdomar och diagnoser måste man tassa ganska mycket på tårna vad gäller utlåtande om kosten. Det finns forskning som visar på att två av tre barn med autism får färre svårigheter av en kost utan mjölk och gluten. Ann Fernholm är forskaren som blev journalist och har skrivit flera böcker om hur maten vi stoppar i oss påverkar oss. I det här avsnittet pratar vi om matens påverkan på diagnosen Adhd och varför Ann startade kostfonden. LYSSNA HÄR

och HÄR hittar du alla avsnitt av Kvinnoliv. Härlig lyssning.

11

Tveksam till vaccin?

En kompis till mig driver ett forskningsprojekt för att undersöka vad vi benämner vaccinationsengagemang. Och de söker personer som är engagerade i vaccinationsfrågor och som tvekar att vaccinera sig och sina barn. Eller kanske avstått från vaccin.

Hör av dig till lektor Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet: mia-marie.hammarlin@kom.lu.se

21

T3 och alzheimer

nästan en halv miljon är diagnosticerade med sköldkörteldiagnoser. Åtta av tio är kvinnor. Och det gör det till en kvinnosjukdom. Och vi vet ju när nåt anses som en kvinnosjukdom, det anses typ ointressant och kvinnors problem tas inte på allvar.

EN medicin delas ut. Levaxin. Den innehåller bara T4, och många får kämpa för att få tillägget med T3. Men, även om man får tillägget betyder inte det att kroppen klarar av att konvertera T3.

Jag får Erfa utskrivet av en läkare. Jag beställer det från ett apotek i Tyskland eftersom vi i Sverige har märkliga regler för medicinering. Erfa är alltså ett bioidentiskt sköldkörtelhormon går under namnet NDT. Dvs naturligt sköldkörtelhormon. Jag mår bra på det.

Ja, det är komplicerat därför skrev jag boken BALANS NATURLIG VÄG TILL FRISKARE SKÖLDKÖRTELsom kom ut i början av året för att reda ut det svårförstådda. Jag ville helt enkelt göra informationen om sköldkörteln lättläst. Och visa på att det finns fler än ett sätt att tillfriskna.

Att ha balans i sköldkörteln är A och O för din hälsa. Och det är svårt att må bra om man har ett sköldkörtelproblem. Så läser jag det här, läs HÄR

om att brist på T3 och alzheimer verkar hänga ihop. Min mamma har ätit levaxin sen hon var i sina tidiga fyrtio nu är hon dement och bor på boende. Vore ju fint om man la lite prio på den här forskningen och att de som bestämmer hur sköldkörtelvården ska se ut i Sverige förstod allvaret i att vi behöver skräddarsydd sköldkörtelvård. Ge oss möjlighet att välja om vi vill ha Ndt, och erbjud det syntetiska tillskottet med T3 för de som behöver. Och intressera er gärna för den forskning som drivs utomlands och våga titta på NDT som ett alternativ.

I min poddserie KVINNOLIV, som ju haft paus en tid. Hittar du flera intressanta poddinslag med experter och intressanta personer med erfarenhet. Du hittar bland annat flera avsnitt om sköldkörteln. Trevlig lyssning

23

tillbaka i stan

Den här sommaren har varit en blandning av salt och sött. Jag har njutit av att vara på landet och kommit fram till att jag älskar att vara där. Att så mycket i mig behöver just det där när egentligen ingenting händer. Okejrå, jag har skrivit en bok och lämnat in manus under de här sommarmånaderna. Men det var ett lättsamt arbete. Inte för att boken är lätt och ytligt, utan lättsam för att ämnet är mig så kärt och för att jag skrivit den ihop med Lena Losciale från BOTANY FOR ALL. Nya boken baseras på hennes kunskap. Det blir en bok om huden och jag längtar till när ni får läsa den.

Just nu är jag i sorg och allt blir mycket långsammare. Jag är tillbaka i Stockholm. Igår gick jag första gången till mitt kontor och satt där hela dagen. Jag skrev en guidade meditation till podden Paus och fixade sånt som behöver fixas.

När jag läste filmvetenskap på Universitet för 30 år sedan pratade vi mycket om hur man bygger upp en stämning med hjälp av bilder. Med rätt musik kan en liten boll som rullar ödsligt på en lekplats, eller en tom gunga som fortfarande har fart och som gungar så där så det rasslar i upphängningskedjorna skapa en oro. Vi vet instinktivt att ett barn precis varit där. Men var är barnet nu? En känsla av att ett brott begåtts infinner sig.

På kontoret finns alla de där symbolerna av att en liten hund brukar vara där. men var är hunden nu? Pino älskade att ligga högt som prinsessan på ärten. Så ett par staplade mjuka kuddar ligger kvar på mattan och väntar på att han ska hoppa upp och lägga sig tillrätta. Det ligger små tuggben överallt i lokalen och hans fina matplats, ett litet silverfärgat altare som vakas av Ganesha och en vit och en svart pudel. Hur ska jag göra med det?

Det kommer inte bli någon mer hund för mig, inte än. Men jag har svårt att bestämma mig för att städa bort hans små skålar. Sorg tar tid. Sorg kommer och går. Gör lite som den vill. Det kommer väl en dag när det inte känns, när sorgen blir till minnen. Jag älskar när ni berättar om hur ni kanske träffat Pino. Delad sorg är precis lika viktig som delad glädje. Nån kanske tycker, men det var bara en hund. 14 år som typ spenderas 24/7. Pino var jämt med mig det blir en vana. Det var en vana jag hade velat ha kvar.

24

#pinoweek

på instagram har jag tillåtit mig själv att gödsla mitt konto med en hel vecka som tillägnas Pino. Min lille bundsförvant. Min älskling och kärlek i snart 14 år. Så glad och tacksam att jag fick vara med om dig. Ingå i din hundkärlek. Den trofaste, lojalaste, varmaste ordlösa vänskap jag något sin mött. Idag kommer den vänskapen och det bandet att ändras, förändras. Jag klarar mig det gör jag. Jag tänker på alla sorger och allt jag varit med om. Jag har klarat det hittills.

Men jag oroar mig för hur allt ska bli. Vi har hängt ihop genom så mycket. Jag har borrat in min näsa i din päls och gråtit så många gånger. Du har fått mina steg att bli långsammare. Du har stillat min ivriga själ. Du har gett mig så mycket. Du har verkligen tagit ditt jobb på största allvar, det här med att vara människans bästa vän. Du är min bästa vän. Min fyrbenta kompis.

Jag har också tankat mig full av all din kärlek som alltid verkat som att den ska finnas i en evighet. Men nu är den där evigheten snart över. Jag är så ledsen.

Jag har varit med om dig. Jag kommer aldrig att glömma dig.

22

Dapper Dan

fascineras så av historien om Dapper Dan, hiphopdesignern som lånade kända lyxmärkens logotyp bland annat Gucci och satte på sina egendesignade plagg. Han sålde sina kläder i en dygnetruntöppet butik i Harlem och flera av de kända hiphoparna var hans kunder. Gucci stämde honom och han tvingades stänga sin butik på 90 talet.

Men så för ett par år sedan anklagades Gucci för att ha snott Dapper Dans design för en jacka. Jackan som friidrottaren Diane Dixon bar 1989 (se ovan). Det italienska modehuset förnekade att det var ett plagiat och kallade det istället för ”en hyllning”.

Gucci hade ju bara bytt ut loggan Louis Vuitton mot Guccis egen. Det hela slutade med att Dapper Dan och Gucci släppte en kollektion 2018 och så nu DETTA se det här klippet

Som jag vill åka till den affären. Så cool. Förövrigt så har Gucci blivit coolare men det är ju också för att de blivit modigare och inte så konventionella. Men det jag gillar med den här historien är ju att stöld, som jag ju inte tycker är okej, ändå blev nåt schysst. Och that goes both way. Gucci stal ju från Dapper och Tänk vilket samarbete det blev istället.

Det är förjävligt att svarta inte inkluderas i modeindustrin på samma sätt som vita.HÄR HITTAR DU 100 DESIGNERS SOM BORDE GES UTRYMME


14