Det skrivs mycket om hudrutiner, hur viktigt det är men jag vill nog helst slå ett slag för användandet av ordet ritual. Ibland behöver man byta ord för att ord kan sätta en prägel på något och faktiskt kanske ändra ens inställning. Ord är helt enkelt viktiga. Rutiner är absolut bra, men det finns ett bejakande och snällare tänk i ordet ritual tycker jag.
Jag älskar min kvälls- och morgonritual helt enkelt. Det är min stund framför spegeln med mina växtoljor, eteriska oljor, växtsmör och så klart mina kärleksfulla händer. Här sköljer jag av ansiktet efter en dag på jobbet, eller så står jag här framför spegeln och förbereder mig för en ny dag. Hur min kvällsritual ser ut, har jag skrivit om här i bloggen, så här får du nu min morgonritual.
Stärka, stödja och bygga upp
På morgonen behöver du inte göra någon större rengöring, utan nu startar den skyddande fasen av din hudvård. Det handlar om att välja de växtprodukter som ska vårda och ge din hud skydd mot yttre faktorer som avgaser, sol, arbetsmiljö, kyla, vind, vatten, fingrar som pillar i ansiktet och allt som hör dagen till. Huden ska få maximalt skydd, inte aktiveras eller utmanas under dagen och helst inte någon annan tid heller. Glöm inte att du gjorde en bra rengöring kvällen innan. Nu på morgonen är det mer ”Stärka, stödja och bygga upp” som gäller och som också är de magiska orden som Lena Losciale, vår lärare på utbildningen till Ekologisk hudvårdsterapeut alltid sa. Det har faktiskt blivit mitt mantra. Jag tror att min 57-åriga hud behöver kärlek och hjälp att just stärkas, stödjas och byggas upp. Min hud behöver skyddas, inte tuktas eller skrubbas. Hudkärlek, ger glow tänker jag.
Bildtext: Här är jag och Lena utanför hennes stall. Med hennes hund Rey.
Men dagens hudvård, som till stor del innehåller bakteriedödande ämnen tillverkade petrokemiskt, gynnar inte den här skyddsmanteln som huden alltså har. Istället uppmanas vi att tvätta bort och faktiskt förstöra det här naturliga hudskyddet som egentligen borde få vara kvar för vår hälsas skull. Så frågan vi behöver ställa oss är: Behöver vi verkligen tvätta oss så mycket som vi gör? Måste vi duscha varje dag? För varje gång du duschar och tvättar din hud med olika starka preparat är din hud oskyddad i fyra och en halv timme. Så lång tid tar det för din hud att ”reparera” sig efter en rengöringsattack med produkter som tar bort det skyddande hudlagret.
Själv använder jag, förutom att jag installerat en duschslang på toaletten, ett enkelt och bra sätt om man inte har plats för en bidé, ett antal tvättlappar som jag köpt från det stora varuhuset som funkar toppen att tvätta sig med.
Lilla morgonrengöringen
Om huden inte känns för fet och oljig på morgonen, finns det egentligen ingen anledning för en stor rengöring. Utan nu handlar det om att ta vara på och arbeta in det egna hudfettet, vilket blir som en egenproducerad hudolja.
Så här gör du:
• Fukta en rondell med lite vatten och hydrolat, torka av ansiktet och halsen. • Tryck in lite hydrolat på huden. • Blanda några droppar växtolja med en droppe vald eterisk olja och tryck eller klappa in den på fuktig hud. • Låt oljan sjunka in. Vid behov, smörj in huden igen med olja eller ett växtsmör.
I min och Lena Losciales bok Ren skönhet, naturlig hudvård från växtriket hittar du tips på vilka växtoljor, vilket växtsmör, vilken eterisk olja och vilken hydrolat som passar just din hud. Men jag kan säga att hydrolaten som är ett blomster- eller örtvatten har egenskaper som är PH-reglerande, fuktgivande, öppnar huden så att oljor och vårdande ämnen lättare kan absorberas av huden, toniserar och stärker huden, sammandragande och lugnande. Ja, ni hör ju. Jag verkligen älskar att fukta upp min hud med en hydrolat och göra den redo för någon härlig växtolja som jag blandat med en droppe eterisk olja. Magi helt enkelt.
Mina favoriter är sedan länge gurkolja, som fungerar som ett serum, eterisk olja är alltid ros, hydrolaten Rockrose och olivsmör som jag blandar med mineralpulver. Allt hittar ni här: Botany for all
Det lilla extra: Om du blandar in ett bra mineralpigment i en växtolja eller växtsmör får din hud det perfekta skyddet och fin lyster, det får bli nästa veckas ämne. Fortsättning följer…
Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i världen är? Du, du, du… Tänk om vi kunde sluta vara så kritiska mot åldrandet och istället kanske se rynkor värdefulla medaljer och unika årsringar som visat på att vi levt. Att det faktiskt är livet som visar sig i ansiktet.
Men vet du, det är faktiskt inte samma ansikte som möter dig i spegeln varje morgon. Hornlagret i överhuden, epidermis, avstöts ständigt på grund av friktion eller tvättning, och alla celler är utbytta efter cirka 27-28 dagar när man är ung.
Förloppet tar dock längre tid, det kan faktiskt ta upp till 60 dagar, när vi åldras. Den nya huden bildas underifrån i det tjocka lager som kallas läderhuden, dermis. I det lagret finns kollagen som är som repliknande fibrer som bildar hudens stödvävnad, och elastin, som är proteinfibrer som gör huden elastisk. Under läderhuden finns ett skyddande fettlager som fyller ut och ger ditt ansikte och kropp dess former. När vi åldras så bryts kollagenet och elastin ner och underhudsfettet minskar. Huden blir slappare och tunnas ut, vilket bland annat gör att blodkärl syns mer. Huden har svårt att behålla sin höga fukthalt och är inte längre lika fast och elastisk som tidigare. Det sägs att 20 procent av hur vi åldras är genetiskt, vilket betyder att vi alltså har 80 procent kvar som vi faktiskt själva kan påverka.
Så hur kan jag påverka?
Jag boostar huden med massa fukt, både inifrån och självklart utifrån med fina växtoljor och så klart C-vitamin. Många äter kollagenpulver i hopp om att det ska hjälpa huden, men kollagenproduktionen behöver C-vitamin och zink och koppar bland annat. Vitamin C har nämligen en viktig roll i att skapa kollagen och vid C-vitaminbrist så rubbas den här processen. Förmågan att skapa proteinet försämras när vi blir äldre. Men det finns faktiskt livsmedel som sägs förbättra kroppens produktion av kollagen. Vi som helst vill få i oss nyttigheter via maten.
Så vad ska du äta för att öka kollagenproduktionen?
Ät fisk och skaldjur, fast egentligen är det benen, ligament och skinnet på fisken som har det där extra kollagenet. Ostron innehåller bland annat zink och koppar som behövs för att skapa kollagen. Men ostron är också bra för sköldkörteln eftersom de innehåller jod, selen och B12.
Drick benbuljong, faktiskt min favorit. Numera finns det färdigkokt benbuljong i välsorterade hälsokostaffärer, så du slipper passa en benbuljong som ska stå och puttra i mer än 14 timmar på spisen.
Vitlök sägs förhindra nedbrytningen av kollagen i kroppen.
Tomat är en antioxidant, en bra källa till c-vitamin och som också innehåller lykopen.
Citrusfrukter av alla de slag eftersom många är proppfulla av just C-vitamin. Äggvita innehåller 18 aminosyror, där vissa är nödvändiga för kollagenproduktionen i kroppen.
Algen spirulina är också en bra källa till essentiella aminosyror, proteiner vitaminer, mineraler och klorofyll som är viktiga byggstenar för kollagen.
Proteinkällan bönor innehåller viktiga näringsämnen bland annat koppar som också krävs för produktion av kollagen.
Cashewnötter är rikt på zink och koppar som ökar kroppens förmåga att producera kollagen.
Bär, blåbär och lingon är bland annat bär som är en mycket bra källa till C-vitamin och så klart antioxidanter.
Så vad kan jag göra och vad ska jag tänka på om jag vill ha en fin hud?
Sola med måtta
Sluta röka
Rengör och återfukta huden. Jag säger det igen huden behöver fukt.
Skippa mineraloljor och parabener – gör din egen hudvård med råvaror från växtriket
Drick mycket (gärna filtrerat) vatten
Undvik alkohol
Undvik stress
Skippa sockret
Vistas i friska luften i dagsljus, varje dag
Gå regelbundet på toaletten
Se över dina matvanor. Ät anti-inflammatorisk mat och väv in de livsmedel som är till god hjälp vid kollagenproduktionen.
Jag har alltid undrat lite över solskydd i krämer. Varför det står att man inte ska använda solskyddsmedel på barn under ett år? Det måste ju betyda att det inte är bra för barn och om det inte är bra för barn, borde det ju inte vara bra för någon, eller? För mig känns det jättekonstigt att smörja in kroppen med solskyddsmedel, som är fullt med en massa cancerogena ämnen.
Sedan flera år tillbaka använder jag inte solskydd överhuvudtaget. Jag brukar sola försiktigt.
Fast måste medge att jag slarvat en del på Teneriffa där jag är nu. Har varit på stränder där det inte finns några parasoll och det har varit svårt att skydda sig. Solen är stark här på Teneriffa.
Men vanligtvis brukar jag försöka bygga upp en solbränna succesivt. Första dagen kanske bara en kvart, tjugo minuter. Så håller jag på ett par dagar tills jag fått en liten grundton, då kan jag vara längre i solen. För det är nämligen så att själva brunbrännan fungerar som ett solskydd. Man ska aldrig sola så man blir röd.
Jag älskar värme, jag älskar att vara på stranden, och brukar också ligga i skuggan bara för att få vara där. För det är faktiskt så att man blir brun i skuggan under ett parasoll. Jag har testat och det fungerar.
Det är så svårt att veta hur man ska tänka med solen. Några menar att det är viktigt att vara i solen och få i sig D-vitamin, medans andra tycker att man måste ha solskyddsmedel när man sitter framför datorn.
Klart det kan bli förvirrande.
En del forskare säger att dagligt solande är bra för hälsan, att vi ska sitta en stund i solen för att just få i oss det nyttiga från solen. Medan Cancerfonden kontrar med att det kanske inte är så bra ide eftersom att hudcancern ökar.
Men jag undrar lite försiktigt om hudcancern kanske ökar på dem som använder solskyddsfaktor?
Men vi som är ljusa i huden ska kanske ta det lugnt i solen. Sola försiktigt. Skydda oss. Skydda ögonen och öronen genom att ha hatt och solglasögon på näsan. Vi ska kanske snarare bygga upp en bränna, än att pressa fram den.
Men det är också intressant att titta på innehållet i solkrämerna och den skada som innehållet gör på våra korallrev världen över. Solkräm hotar slå ut korallrev och hotar att helt förstöra dem i framtiden, varnar forskare. Det är ämnet oxybenzone, vilket finns i mer än 3 500 solskyddsprodukter, som orsakar stora skador på reven. Oxybenzone förstör korallrevens DNA och stör hormonproduktionen, enligt en studie som publicerats i tidskriften Archives of Environmental Contamination and Toxicology. Effekten blir att korallerna sluter in sig och dör. Ämnet, som även finns i schampo, läppbalsam och mascara, sprider sig i vattnet när insmorda solbadare tar sig ett dopp men också via spillvatten. Uppskattningsvis mellan 6 000 och 14 000 ton solkräm släpps ut i områden med korallrev varje år.
Hallonfröolja blandat med mineralpulver = toppen
När jag var i Indien i nio veckor i början av 2020 använde jag inte solskydd en enda gång. Men å andra sidan visste jag att jag hade tid att bygga upp en bränna. Så jag började med att ”sola” under parasoll och möttes typ av solen när jag gick upp och ner till vattnet. Jag smörjde in ansiktet med hallonfröolja som jag blandat med mineralpulver och jag brände mig inte en enda gång. I mineralsmink hittar vi zink och järnoxider som skyddar mot UVA- och UVB-strålar. Hud som blossar, hud som blivit röd och varm av solen upplevs som svalare när man applicerar mineralpulver. HÄR köper jag mitt mineralpulver, hos Lena Losciale i Botany for all webbshoppen.
Så på med hatten. Sola försiktigt. Bygg upp brännan. Det är mitt tips för sommar och sol.
Igår släpptes ett nytt pausavsnitt. Men dagarna här i Teneriffa där jag just nån är, flyter liksom ihop. Jag har inte koll på veckodagarna helt enkelt. Men igår släpptes avsnittet Godmorgon,HÄR HITTAR DU DET.
För vet du det är aldrig försent att göra om sin morgon, alltså om den startade knasigt, inte så bra. Så njut av en godmorgon hela dagen.
Puss och paus på er. Och sprid gärna podden. Det gör oss så glada.
I många år drev jag yogastudion Yogavita i Båstad. Där i Båstad fortsatte tanterna att bada fast sommaren sedan länge var över, de slutade helt enkelt aldrig bada. De kom nybadade och så där hälsosamt strålande med rosiga kinder till yogalektionen. Jag tänkte alltid: ”Jag ska bli likadan” och tänk det blev jag.
Jag, en kallbadare
Jag kallbadar inte varje dag, snarare nån gång i veckan i bästa fall och varenda gång känner jag att jag borde göra det oftare. För det ger mig så mycket varje gång.
Jag blir gladare och piggare. Och huden får sig en ordentligt blodgenomströmning. Jag får rosiga kinder och det känns som att huden tajtas till. Jag upplever också att mitt lymfödem efter bröstcancerbehandlingarna i min högra arm tycker om kylan.
Hur gör jag
Jag badar på landet där jag hängt den senaste tiden, särskilt under pandemin. Jag vill gå i från strandkanten och har hittat en plats längst ut på Björkö där jag gärna badar och där vattnet inte fryser till is. Bäst är att ha nåt på fötterna, eftersom de gärna blir väldigt kalla när man vadar i vattnet. Ha gärna en mössa på huvudet om det är kallt.
Jag förbereder mig genom att andas långa och djupa andetag för det är verkligen trixet med att klara kylan. Så sänker jag ner kroppen lagom långsamt i det iskalla vattnet samtidigt som andetagen är just långsamma. Det är en sån kick när huden möter kylan. Det är som den där leken man gjorde när man var barn, ”tusen nålar” när man vred om huden på armen för att kolla hur mycket man stod ut smärtan.
Först rusar liksom blodet till, hjärtat pickar på men den lugna andningen hjälper till att lugna ner hela systemet. Helst vill jag simma lite, men har jag inte badat på någon vecka behöver jag vänja in kroppen vid kyla. När jag kommer upp ur badet är det bra om jag förberett lite, så att jag snabbt kan kränga av mig baddräkten och hoppa i en värmande baddrock eller fodrad jumpsuit. Kanske har jag också förberett en termos med nåt varmt i, och plötsligt förvandlas stunden till en riktig njutarstund.
Motstånd mot kallbad
Jag förstår att det finns ett motstånd mot att börja kallbada i december, men knepet är att aldrig sluta bada som tanterna i Båstad. Då vänjer sig kroppen vid kylan. Ni är säkert flera som sett bilder på Wim Hof som verkligen gjort det här med kallbad trendigt. För visst var det så att plötsligt började alla kallbada vintern 2020.
Men vi här uppe i norr, vi kan väl det här med att bada kallt. Vi är vana att bada kallt, vårt hav blir ju inte särskilt varmt inte ens på sommaren. Förr i tiden, innan vi hade varmvattenkranar, ja, då gick man nog ner till någon sjö och rev av ett kallt bad. Jag tror ju vi har det i våra gener att bada kallt. Många hävdar ju också att man ska varva varma bad med kallt för att uppnå en bra effekt. Inom ayurvedan är dessutom ett tips att duscha huvudet kallt innan sänggående för en bra sömn.
Och det finns faktiskt en del studier som visar att sömnen förbättras av ett kallbad, så ayurvedan hade så klart rätt. Men det finns också studier som visar på att immunförsvaret förbättras och att kroppens fetter påverkas att vi får mer av det så kallade bruna fettet som är det nyttiga fettet. Brun fettvävnad ger bättre blodcirkulation och ökar förbränningen och omvandlar energi till värme. Det är det bruna fettet som hjälper nyfödda barn att hålla en normal kroppstemperatur. Det bruna fettet minskar med åren, men man har sett mer brun fettvävnad hos vinterbadare än hos andra. Man har också sett att hos kallbadare finns lägre risk för infektioner, minskad inflammationsgrad och bättre stresskontroll.
Vad händer i kroppen
Det som händer när vi badar kallt är att kroppen utsätts för en snabb nedkylning som får blodkärlen att dra ihop sig samtidigt som blodtrycket stiger. Det är kroppens reaktion för att bibehålla värmen kring våra vitala organ för att undvika nedkylning. När vi kallbadar reagerar kroppen som om vi utsatts för en akut stressituation och kopplar på stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. När vi sedan kommer upp från det iskalla badet så vidgar sig blodkärlen igen och man blir så där härligt varm i hela kroppen. Det som händer är att iskalla bad också utsöndrar oxytocin, som vi kan kalla för kroppens egna lyckopiller – inte konstigt att jag känner det där lyckoruset efter ett kallbad. Endorfin är kroppens egna morfin, så förutom att du blir glad, så kan kallbad stilla smärta.
Du blir alltså både glad och smärtfri av att kallbada. Och allt det här kommer visa sig positivt på din hud.
Lymfsystemet är ett lite styvmoderligt behandlat system i vår kropp men som är viktigt för vårt immunförsvar. Vi behöver helt enkelt ha flöde i det systemet och när vi har det syns det på huden och vi håller oss friskare.
2017 kom min bok OMSTART för en starkare, renare och friskare kropp en bok om hur man kan boosta och ta hand om sitt lymfsystem. ÄR HITTAR DU DEN
/2012 genomgick jag alla tuffa cancerbehandlingar för att bota den inflammatoriska och hormonella bröstcancer jag drabbats av. Behandlingarna förde tyvärr med sig en hel del biverkningar som jag lämnades åt att själv försöka lösa. Jag fick lymfödem i min högra arm. Det gjorde att jag också utbildade mig till lymfmassör på Axelsons Institute och skrev Omstart. En bok som är fylld med kunskap, tips, råd om hur man kan tänka och agera om man har ett trögt lymfsystem.
Ett väldigt bra sätt att kicka igång lymfflödet är genom att varje dag göra det som i lymfmassagekretsar kallas för egenvård. Lymfsystemet har plötsligt blivit lite trendigt och jag ser flera personer med stora instagramkonton tipsa om att göra lymfmassage, men tyvärr visar de massagen på höger sida först och glömmer att väcka systemet först. Det kanske funkar om man redan har ett bra lymfflöde, men faktiskt och tyvärr upplever jag att många framförallt kvinnor har ett trögt lymfssystem och då är det bra om man gör det i rätt ordning.
När man går på lymfmassage börjar man alltid med att väcka kroppen med några änglavingar eller med att göra några axelrullningar. Men framförallt börjar man med vänster arm, sen höger arm och så vidare. Och det är för att den vänstra sidan tar upp 75 procent av vätskan och den högra 25 procent. Så man vill sätta igång den vänstra sidan först för att hjälpa den högra sidan. Och faktiskt brukar man märka om man har trögt lymfflöde genom att ens högra fot svullnar upp.
Börja morgonen med att göra det som i lymfvärlden kallas för änglavingar (det vi i yogavärlden kallar solhälsning). På en inandning sträcker du upp armarna mot himlen och på en utandning tar du ner armarna. När vi sträcker armarna mot himlen och riktar blicken uppåt blir vi gladare och rörelsen sägs också ta bort sötsug. Men rörelsen, tillsammans med medveten djupandning, väcker också lymfsystemet. Det kommer förmodligen alltid att finnas olika åsikter om hur man bäst tampas med lymfsystemet. Några anser att du ska andas ut när du sträcker upp armarna och andas in när armarna kommer ner, till skillnad från vad lymfterapin och yogan anser. Så testa, vad känns bäst för dig? Genom lätta strykningar och puffningar på kroppen visar vi vägen för lymfan från fötterna, hela vägen upp till nyckelbensgropen, där lymfan efter att ha passerat de viktiga stationerna, lymfknutorna, tar sig upp för att tömma sig ut i blodbanan. För att lymfsystemet ska göra sitt jobb börjar man alltid med några änglavingar och att stimulera axlar, nacke och nyckelbenshålen innan lymfmassage, lymfdränage och/eller egenvård.
Änglavingar med djupandning På en inandning, där du fyller magen med luft, sträck sakta upp armarna ovanför huvudet och låt handflatorna mötas. Håll andan ett par sekunder med armarna uppsträckta. Andas långsamt ut och töm magen på luft genom att koppla på bäckenbotten. Sänk samtidigt armarna. Upprepa fem gånger, och gör helst den här övningen upp till fem gånger per dag som ett avbrott i ditt stillasittande liv. Djupandning tillsammans med att du kopllar på bäckenbottenmusklerna fungerar som en vakuumpump som skapar ett slags sug i lymfsystemet. Du ska helst börja rysa. När lymfsystemet sätts igång kan det kännas som kolsyra i kroppen. Ibland kan det ta tid att få igång det, men glöm aldrig att trägen vinner, så ge inte upp.
Axel- och skulderbladsstrykning Lägg händerna så långt bak på ryggen du kan, som om du försöker ta tag om skulderbladen. Stryk med bestämt grepp, varvat med att du ”lyfter” axelskinnet framåt mot nyckelbensgroparna – som om du försöker väcka axlar och skulderblad. Gör så tre till fem gånger.
Nackstrykning Placera händerna bakom öronen och dra fingertopparna snällt men bestämt från hårfästet ner mot groparna vid nyckelbenen. Gör så tre till fem gånger.
Massera nyckelbensgropen Gör snälla cirklar i nyckelbensgropen med fingertopparna för att sätta igång den viktiga pumpen som finns här. Gör tre till fem halvcirklar in mot halsen.
Massera armhålan Massera dina armhålor lätt. Pumpa med lätt tryck i armhålan, skaka och kläm gärna flera gånger under dagen.
Armmassage Börja med den vänstra armens ovansida genom att stryka från handen, upp över axeln och mot nyckelbensgropen. Känn hur du liksom puttar vätskan uppåt. Gör så tre till fem gånger innan du behandlar armens undersida. Stryk armen från handen mot armhålan. Du kan också massera ”gäddhänget” lätt genom att lyfta och töja. Massera handen, fingrarna och huden mellan fingrarna. Avsluta alltid med att stryka längs med hela armen upp mot armhålan och nyckelbensgropen.
Höft och mage Massera från höftbenet och inåt magen. Och från höftbenet och upp mot vänster respektive höger armhåla. Massera magen med cirkelrörelser och avsluta med att stryka upp mot armhålan.
Lår och ljumske Stryk och tryck växelvis på låret från knäet upp mot ljumsken. Pumpa lite i ljumsken som för att väcka lymfknutorna där. Varva strykningarna med stora rörelser bakifrån och framåt. Börja på halva låret och massera bakifrån och mot ljumsken. Börja sedan vid knäet och stryk/massera upp mot ljumsken.
Underben Stryk på underbenet, från foten upp till knävecket. Varva med stora rörelser bakifrån och framåt närmast knävecket. Massera på baksidan av knäet med lätt pumpande fingerrörelser och snälla cirklar i knävecket. Börja på halva vaden och massera bakifrån och framåt mot knäet. Massera från fotleden och mot knäet. Tryck lätt under fötterna och mellan tårna med fingrarna. Avsluta med att göra strykningar från foten upp till armhålan. Glöm inte rumpan, gör strykningar från rumpan in mot magen. Avsluta med två till tre änglavingar. Hur vet jag att lymfsystemet är igång? När det är flöde i lymfsystemet så kan du känna som en rysning – lite som att man har kolsyra i kroppen, huden blir knottrig och skrynklig. Det där skrynklet brukar synas bra på handen. Men om du blir masserad kan en knorrande mage, den där du ofta ber om ursäkt för, signalera att lymfsystemet satt igång. Helst ska du börja rysa bara av att göra några änglavingar eller ett par axelrullningar.
Skönhetssömn = sant + att bra sömn = hälsa. Skulle kunna vara en matematiskt uträkning, men inga mattebetyg behövs för att förstå att sömn är A och O för vårt välmående. Det är när vi sover som vi ger kroppen en chans att reparera sig och kanske framförallt hjärnan möjlighet att detoxa sig från alla intryck. Visste du att hjärnan har ett eget lymfsystem? Glymfatiska systemet är hjärnans rengöringssystem.
Jag vågar också påstå att god sömn är ett fantastiskt skönhetsmedel. För visst är det som att rynkor slätas ut och hudens textur liksom tajtats till när man fått en god natts sömn? Det brukar räcka med ett par nätter utan bra sömn, särskilt när man är över 50, så infinner sig ringar under ögonen och hela ansiktet skriker TRÖTT.
Jag har alltid trott att jag minsann sover bra. Går och lägger mig kl 22 och vaknar straxt innan klockan 05, för att stå på yogamattan vid 06. Men efter mitt besök hos Nordic clinic fick jag höra att jag sov för lite.
Jag bara: Va?!
Graeme Jones: Optimalt är åtta timmar.
Och så rådde han mig att införskaffa en Ouraring för att verkligen utforska min sömnkvalitet. Det är första steget på en utredning som jag påbörjat på Nordic clinic. Det är både spännande och lite läskigt och som ett detektivarbete i min hälsa. Men det kommer att ta sin tid, och vem vet jag kanske skriver om det här framöver.
De första dagarna med Oura ringen visade på att jag sov, men alldeles för kort tid i REM-sömn. Jag somnar in för fort, det idealiska är att det ska ta mellan 15-20 minuter. För om man somnar inom fem minuter som jag oftast gör, kan det vara tecken på övertrötthet. Dessutom vaknar jag för ofta på natten. Så viktig information.
Det sägs att ouraringen som är en finsk uppfinning är det bästa mätredskapet just nu. Den mäter: sömneffektivitet, totala sömnen, REM-sömn, djupsömn, latenstid (från att man går och lägger sig till att man somnar), kroppstemperatur, hjärtrytm, andningsfrekvens, kaloriförbränning, steg och timing.
Ringen är som en kompis som hjälper en att hålla koll på viktig information i sin kropp. Nu blir det inte somna framför en Netflix-serie mer. Nu ska jag börja sömn-spåra och göra grejer som gynnar min sömn och inte pajar den.
Tillbaka till sömn och att sömnen är typ bland det viktigaste för att hälsan ska vara optimal, eller i alla fall bra. Det är på natten när vi sover som kroppen varvar ner. Vårt blodtryck sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner. Musklerna slappnar av och andetagen blir färre. När vi sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. I hjärnan bearbetas intryck och det är alltså på natten som det glymfatiska systemet, hjärnans lymfsystem, jobbar. Har man som jag demens i familjen vill man så klart ge kroppen och hjärnan chans att reparera sig.
Men sömn och huden?
Tydligen är det viktigast för utseendet just djupsömnen som vi sover i början av natten. Då frisätts stora mängder tillväxthormoner som i sin tur sätter fart på uppbyggnad och förnyelse av våra celler och inte minst i huden. Det finns de som menar att dålig sömn kan göra så att kollagensystemet i huden blir ansträngt. Kollagenet är det som hjälper huden att vara både fuktig och smidig. Om huden får för lite kollagen, vilket alltså är en konsekvens av för lite sömn så kan huden uppfattas som både färglös och små rynkor blir synligare. Dessutom ger för lite sömn ofta mörka ringar under ögonen. Man såg i försök på råttor som utsattes för sömnbrist att förutom att de blev trötta även fick sår på huden. De här såren förvärrades för varje dag som deras sömn blev störd. Vilket är ett tecken på att längre perioder utan sömn hindrar immunförsvaret från att sköta sitt jobb. Och det vill vi inte.
Mina tips för bra sömn:
Varva ned i tid. Släck ner. Tänd ljus. Häll nån härlig och lugnande eterisk olja i ett doftkrus/diffuser
Meditera, eller gör medicinsk yoga med inriktning på sömn på kvällen
Dra ner på det blå ljuset, dvs minska scrollandet på telefonen och din tid framför datorn, och stäng av helt efter kl 19.
Se till sovrummet är svalt och mörkt
Se till att få till både träning och att vistas i dagsljus varje dag
Duscha kallt eller vinterbada
Skippa alkoholen och drick inte kaffe efter kl 11 på dagen
Ät inte mat efter kl 18
Tejpa munnen på natten – om du vaknar med torr mun, andas du förmodligen med munnen när du sover. Ett tips är att tejpa munnen med en mjuk kirurgtejp. Till en början kan det kännas obehagligt, men du kommer att märka att du känner dig mer utsövd och mindre svullen efter några nätter med tejpad mun. Och andas du genom munnen när du är vaken kan både munnen och nässlemhinnorna lätt bli torra. Och om du är torr i munnen kan det påverka dina tänder och öka risken för hål.
Sov med tyngdtäcke – tyngden i täcket ger ett tryck mot kroppen vilket i sin tur hjälper oss att komma ner och landa. Det sägs tom sänka nivån av stresshormonet kortisol. Tyngdtäcken har länge använts inom vården och hjälpt människor med svåra sömnsvårigheter.
VISSTE DU ATT VI SOVER:
• 1/3 av livet • 7,5 timmar om dygnet • 229 timmar i månaden • 1,3 vecka i månaden • 2745 timmar om året • 15,6 veckor om året • Bäst vid 16-18 °C
Jag älskar inte bara att smörja huden med växtoljor, det har ni säkert förstått. Jag boostar min insida med olja också. Särskilt under de kalla vintrarna och också eftersom jag åldras. Vem vill vara en torris, typ…
Jag är 57 år och det är flera år sedan jag hade min sista mens. Så jag är helt enkelt inne i menopausen, det vill säga den visa kvinnans tid. Så lyssna på den här visa kvinnan när hon säger att du ska smörja din insida både genom en tesked, eller matsked av någon bra växtolja. Så vilken olja ska du välja för att ta invärtes?
Jag alternerar oljor. Dels för att jag tror att det är bra att inte låta kroppen vänja sig vid bara en. Så inta under några månader en olja, dvs ta slut på flaskan. Oljor har en tendens att härskna och några fortare än andra.
På utbildningen till SJÄLVLÄKNINGSTERAPEUT tog näringsexperten Lina Åhlen upp om en studie där man tittat på förhållandet mellan kost och hudens elasticitet, fuktighet och rynkor. Man såg att ett stort intag av fett, både mättat och omättat, förknippades med färre rynkor och bättre elasticitet, men för de med högt intag av smör och margarin visade det tvärtom, dvs fler rynkor.
Cellernas membran behöver Omega 3 och omega 6-fettsyror, vilket hjälper till att påverka hudens struktur och reglering av fukt. En studie med linfröolja (innehåller omega 3-fettsyran alfa-linolensyra) och gurkörtsolja (innehåller GLA) visade att intaget ökade återfuktningen av huden markant och minskade inflammation i huden efter 12 veckor. De som i studien fick linfröolja fick både jämnare och slätare hud. Man såg också att ett ökat intag av linolensyra från maten bidrog till färre rynkor, mindre torrhet och förtunnad hud.
OLIVOLJA Under en period tar jag en tesked (ibland en matsked faktiskt) med riktigt fin olivolja som är både kallpressad och extra virgin, det är viktigt! Kroppen behöver fett, men det ska vara rätts sorts fett. Olivolja är näringsrik och fylld av Omega 3 och Omega 6. Det är fleromättat fett som behövs för en mängd viktiga funktioner i kroppen som reglering av blodtryck, hjärtats funktion, skyddar cellerna mot oxidativ stress, immunförsvaret, cellförnyelse bland annat.
MCT-olja MCT står för Medium Chain Triglycerides vilket översatt till svenska betyder medellånga mättade fettsyror. Fördelen med fettsyror är att kroppen snabbt kan ta upp dem, de skickas till till levern där de i sin tur omvandlas till ketoner. Det gör att kroppen snabbt får snabb energi, utan att blodsocker och insulin påverkas.
Oljan sägs ha sju olika fördelar.
1, den främjar viktnedgång.
2, ger snabbt energi.
3, hjälper kroppen att förbränna fettdepåer.
4, kan ha positiva effekter på epilepsi, alzheimers och autism.
5, motverkar svampinfektioner.
6, sägs reducera risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
7, kan ge jämnare blodsockernivåer
HAMPA-olja är också rik på Omega 3 och Omega 6-fettsyror. Oljan innehåller antioxidanter, e-vitamin, magnesium, järn och zink bland annat.
LINFRÖ-olja är rik på Omgea 3, 6 och 9. Linfrön innehåller dessutom en mängd näringsämnen som är bra för ditt hjärta. Det finns också flera studier som visar att linförolja kan sänka blodtrycket och att alfa-linolensyra kan reducera inflammation i artärer.
Okej? Nu har du en del härliga oljor att välja mellan. För glöm inte att vår utsida. Hur vår hud känns och ser ut speglar också vår insida och visar på vår livsstil, kost- och näringsintag och så klart också genetiskt. Även om vi vet att genetik numera är underordnad livsstil. Här menar jag att du kan med din livsstil mota Olle i grind. Bara för att din mamma eller pappa har någon åkomma osv behöver inte det betyda att du också får det, lite beroende av hur du tar hand om dig. Det är det som menas med livsstil. Men allt sammantaget påverkar alltså hudens utseende och funktion.
Men hur börjar man då? Jag får ofta den frågan. ”Hur ska jag börja med naturlig hudvård från växtriket?” Jag upplever att många vill ändra sin hudvård till en mer växtrikesbaserad, men att de inte vet riktigt hur de ska göra. Själv började jag för väldigt länge sedan att tvätta bort sminket med mandelolja och det brukar vara en bra början, alltså att man börjar rengöra ansiktet på kvällen med en växtolja. Sedan ökas det på allt eftersom…
Börja med att välja en olja som räknas som torr som din första ”tvättolja”. Riskliolja är en torr olja, som är lätt att tvätta bort men som också är en vårdande skönhetsolja, som man kan använda på hela kroppen. Det är en olja som hjälper till att förebygga, vårda och reparera pigmentförändringar. Kan även användas i håret, om det är väldigt torrt. Min favorit är tisteloljan, som också är en torr olja och lätt att tvätta av. Den passar alla hudtyper och den ger en så skön hudkänsla. Jag kan också gärna blanda de två oljorna det blir en skön olja som också har lite olika egenskaper. Det kan vara dina första steg mot en mer växtbaserad hudvård.
Jag älskar stunden i badrummet när jag kan botanisera bland mina växtoljor, eteriska oljor och hydrolater. Det är min stund och jag hoppar aldrig över den. Jag gör också gärna min kvällsrutin tidigt på kvällen, dels för att jag tycker att stunden är så härlig men också för jag vill inte vara trött när jag gör den. När jag gör min kvällsrutin några timmar innan sängdags får också huden chans att sörpla i sig alla vårdande och nyttiga oljor istället för att det ska hamna på huvudkudden.
Så här gör jag: • Jag börjar med att blöta upp huden, antingen sprutar jag lite hydrolat, som är ett växtvatten, direkt på ansiktet eller så blöter jag en tvättlapp och låter ligga på huden en liten stund för att förbereda huden för rengöring.
• Sedan tar jag lite växtolja i handflatan som jag värmer upp i händerna. Oftast blir det tistelolja som jag tycker passar bra som rengöringsolja, både för sin konsistens och för att den faktiskt passar de flesta hudtyper. Jag blandar gärna i en droppe eterisk olja i min tvättolja och för tillfället älskar jag Geranium som stimulerar huden och våra hormoner. Dessutom sägs den stödja och stärka lymfan och är både cirkulationsökande och cellförnyande
• Jag stryker ut oljan över ansiktet och får ofta påminna mig om halsen och dekolletaget. Det är så lätt att glömma att även halsen och dekolletaget behöver samma omvårdnad som ansiktet.
• Sedan fuktar jag händerna med vatten och masserar med mjuka fingrar, inte för att oljan ska masseras in utan för att den just ska rengöra huden. När jag känner att smuts och smink lösgjorts så tar jag en blöt tvättlapp och torkar av oljan och det gör jag noggrant. Med noggrant menar jag inte hårdhänt utan så att ”tvättoljan” är borttvättad.
• Jag avslutar alltid kvällstvätten med att spruta lite hydrolat direkt på huden innan det är dags med den vårdande delen i min kvällsrutin. Kvällsvården Efter rengöringen är det dags för vården. Den får man inte glömma. Den är superviktig.
• Efter att ha sprutat lite hydrolat i ansiktet, halsen och dekolletaget tar jag några droppar gurkaolja i handflatan. Gurkaolja är sedan en tid tillbaka min absoluta favorit. Det är en lätt och torr olja som fungerar som ett serum och är en riktig fuktbomb. För att lyxa till det lite extra droppar jag i en droppe av den eteriska oljan ros. Ros binder fukt och ger huden energi och lyster.
• Om huden känns fortsatt torr, kan jag klappa försiktigt in med mjuka fingrar lite mer av gurkoljan och så avslutar jag med att värma upp lite olivsmör i handflatan och klappa in det i min hud. För att riktigt hjälpa gottigheterna in i huden sprutar jag lite hydrolat direkt på min insmorda hud.
Precis som vi blivit allt mer, vad ska man säga, matkloka kan det vara på tiden att vi också blir hudvårdskloka. För vi har förstått att vad vi äter och faktiskt också hur vi äter (inte stressar när vi äter och tuggar ordentligt) är viktigt för vår hälsa. Vi har lärt oss att halv- och helfabrikat inte är det bästa på grund av de tillsatser som ofta finns i dessa maträtter. Vi har helt enkelt förstått att mat är bäst om den lagas från grunden och med bra, det vill säga, ekologiska och kravmärkta råvaror. Vi har också förstått att vi mår bra av att äta mera grönt och vi är också många som hängt på trenden att juica grönt för att få i oss så mycket grönt som är möjligt. På samma sätt som vi har förstått hur viktig maten är för just vår hälsa så har vi också börjat förstå att också huden ”äter”. Det har ju även läkemedelsbranschen dragit fördel av och utvecklat allt från hormon- och nikotinplåster till smärtstillande krämer osv. ”There are too many people counting calories and not enough people counting chemicals.” Det är ett citat från en okänd som jag hittade för några år sedan,och det är verkligen dags att ändra den inställningen också när det kommer till hudvård. Genom att ta hand om och vårda din hud med naturliga råvaror kommer du må bättre både fysiskt och psykiskt. För allt hänger ihop.
Så vad matar du din hud med?
Tittar du på innehållet i burken? Väljer du din hudvård utifrån ett innehåll du vet vad det är?
Jag vet, det är så svårt att förstå en innehållsförteckning men NOC Sweden som är en branschorganisation för varumärken inom naturlig, ekologisk hud- och skönhetsvård. De har tagit fram en lista på innehåll som du inte vill ha i din hudvård: Svarta listan Själv väljer jag helt enkelt bort en produkt/vara om jag inte förstår innehållsförteckningen. Visst finns det bra hudvård därute på marknaden, men jag vill ändå slå ett slag för att göra din egen hudvård. Alltså fatta grejen! Du skräddarsyr din hudvård efter din huds behov, kan det bli bättre?
Det är enkelt, avskalat och roligt att göra sin egen hudvård och faktiskt veta vad man smörjer in sig med. Det skapar också ringar på vattnet, som är så viktigt idag och som ger vinster både i miljön, på huden och i din plånbok. Du har allt att vinna på att börja tänka mer grönt även när det gäller din hudvård. Din hud kommer att må bättre både på din insida och på din utsida.
Men vilka är fördelarna med att göra sin egen hudvård?
Resultatet: Du kommer att upptäcka effekten av att du numera gör din egen skräddarsydda hudvård på din hud. Jag lovar dig att din hud kommer skina som en oljemålning. Du kommer få det som alla verkar vilja ha just nu, dvs glow. Du kommer också känna skillnad på din huds textur.
Hälsoeffekten: Låt maten vara din medicin och medicinen din mat. Ja, hade Hippokrates varit hudterapeut så hade han alldeles säkert också applicerat den meningen på hudvården. För precis som bra mat i förlängningen också betyder bra hälsa. Så har det du smörjer in dig med också en hälsoeffekt.
”Varje dag använder svensken fyra till tolv hygien- och skönhetsprodukter som ofta innehåller en cocktail av olika ämnen, som varken är gynnsamma för miljön eller för din hud. Innehållet i de här produkterna är delvis eller helt uppbyggda av ämnen som är syntetiska, petrokemiska och naturidentiska, det senare är syntetiskt identifierat av naturen men är tillverkat i ett laboratori- um. Ingen av dem är särskilt miljövänliga. Det är inte så enkelt att hudvårdsprodukter är icke-ekologiska eller ekologiska. Många hudvårdande produkter innehåller ekologiska ingredienser men bara till en viss del. Inom den konventionella hudvården använder man till exempel syntetiska dofter som framställs i ett laboratorium. Dessa är flyktiga och försvinner snabbt i luften och för att doften ska stanna kvar behöver man tillsätta så kallade doftbärare. De här doftbärarna är ofta ftalater, mjukgörande ämnen som också används i plast. I en innehållsförteckning står det sällan vilken doftbärare produkten innehåller, vilket gör det svårt för oss konsumenter. I flera studier har ftalater visat sig vara hormon-störande och eftersom man anser dem hälsoskadliga har man också förbjudit dem i leksaker, men alltså inte som doftbärare.” Källa: Ren skönhet naturlig hudvård från växtriket av mig och Lena Losciale.
Miljön och plånboken: När du väljer att göra din egen hudvård med helt rena ingredienser och råvaror från växtriket så gör du mindre påverkan på miljön. Du behöver inte oroa dig för att inte så miljövänliga ingredienser sköljs ut i grundvattnet. Du återanvänder flaskorna och burkarna som du har din hudvård i. Och du kommer också att se förändringen i din plånbok.
I boken REN SKÖNHET NATURLIG HUDVÅRD FRÅN VÄXTRIKET hittar du över 30 olika fantastiska recept både enkla, dvs du blandar några växtoljor med ett par droppar eterisk olja till att du kokar en härlig kräm, vispar ihop en godluktande fluff. Du hittar recept på ansiktsmasker och hårmask. Men också lugnande och fuktgivande geleer. ”Ren skönhet naturlig hudvård från växtriket” är en fantastisk bok för dig som vill ta dig vidare och bli en hudhantverkare.
2018 drev jag podden KVINNOLIV här intervjuade jag så många intressanta personer som på olika sätt är experter i olika ämnen. Jag tycker du ska lyssna på de här två intervjuerna som jag gjorde med Lena Losciale:
Huden och kroppen behöver regelbundet påfyllning av vatten för att kunna rensa och rena insidan. Jag brukar tänka att när jag dricker vatten så duschas min insida. Jag börjar alltid min morgon med att dricka ett glas rumstempererat vatten. Jag varvar med att ibland dricka citronvatten, eller ett glas vatten med en matsked äppelcidervinäger i. Citron kan tyvärr påverka emaljen så mitt tips är att alternera och inte dricka citronvatten varje dag.
Försök att dricka mycket vatten men också gärna örtteer mellan måltiderna.
Här är några av mina favoriter:
Björkblad är vattendrivande, bra vid ödem (vätskeansamling) och sägs främja njurarnas arbete. Det sägs att te gjort på björkblad är föryngrande och motverkar de förhårdnande avlagringsprocesser som hänger samma med åldrandet. Björkbladste har en stark aktiverande verkan på just utsöndringen, som i sin tur hjälper till att få bort slaggämnen, samtidigt som äggvitebildningen stimuleras.
Brännässla är blodrenande och stimulerar blodbildning, är även stärkande, antireumatisk och rik på mineraler, klorofyll, järn och C-vitamin.
Pepparmynta är stimulerande och genomvärmande för matsmältningen. Det är ett uppiggande örtte som är bra mot uppsvällda magar med mycket gaser. Sägs lindra illamående och vara bra vid oro. I somras gjorde jag iste på pepparmynta.
Kamomill är ett milt rogivande örtte. Bra vid förkylning, feber, magsjuka och oro. Kamomill är en av våra mest använda läkeväxter.
Citronmeliss är ett lugnande örtte för både hjärta och själ med en läkande verkan på hjärtklappning, oro och sömnstörningar. Sägs bidra till att sänka högt blodtryck. Citronmelissen hör till våra ”kvinnoörter”.
Rölleka, med sin något bittra smak, hjälper ämnesomsättningen, ökar aptiten, hjälper och avlastar leverprocessen, bloduppbyggnaden och matsmältningen.
Obs! Drick helst inte björkbladste som är vätskedrivande på kvällen, för då är det risk att du får springa på toaletten halva natten.
Så här tillagar du örtte
Lägg en stor nypa örter (1–2 tsk) per tekopp i en kastrull med kallt vatten. Låt dem sjuda, ej koka, ta dem sedan av plattan, låt dra i minst två minuter. Då får du ut de viktigaste mineralerna, vitaminerna, eteriska oljorna och aromen. Sila upp teet. Källa: Lilla teboken – blommor och blad vi samlar till teer, av Syster Märta i samarbete med örtgruppen Anastomosen.
Och alldeles extra kul är att Mia och Lina från Food Pharmacy tar upp om mitt förra inlägg som gästbloggare hos dom. Lyssna HÄR PÅ AVSNITTET TORR VINTERHY
