Okategoriserade

Yoga ÄR din bästa pensionsförsäkring. Här är beviset!!!

I dagens Aftonbladet!!!!
Yogainstruktör Bette Calman var en av de första som började med yoga på 50-talet.
Foto: BARCROFT MEDIA
Bette, 83, är vigare än barnbarnen

Har 11 yogaklasser – i veckan
LONDON. Yogainstruktören Bette Calman är 83 år.
Det hindrar inte henne från att vara vigare än sina barnbarn.
Iklädd en rosa overall och med perfekt fönat hår visar Bette upp vad hon kan. På 50-talet var hon en av de första i Australien som började med yoga.
Kroppen brukar väl bli stelare med åren, eller?
– Jag kan göra mer nu än jag kunde för femtio år sedan, säger hon enligt Daily Mail.
När andra i hennes ålder klagar över krämpor koncentrerar hon sig på svåra balanspositioner.
Hon sätter händerna på marken och lyfter hela sin kropp horisontellt under perfekt kontroll. Bette Calman visar upp avancerade övningar som visar prov på hennes fantastiska form.
Hon är fortfarande instruktör och har runt elva klasser – i veckan. Den smidiga stålmormorn har inga planer på att sluta med yoga.
– Jag blir aldrig för gammal. Kroppen är ett fantastiskt instrument.
Yoga håller mig ung, säger hon.
Källa: Ovan är en artikel från Aftonbladet som publicerades idag.
Det är det jag säger, Yoga ÄR din bästa pensionsförsäkring. Jag vill träffa Bette. Jag vill bli som Bette. Fy fabian vad det är härligt att åldras när man ser såna här kruttanter.

min yoga-stand-in

Bildtext: Min yoga-stand-in lever ett mer flashigt liv i Båstad.
När ashtangayogadvderna skulle lanseras, trycktes jag, eller en papperskopia av mig, upp i naturlig storlek. Jag försökte ju öka på min längd, skulle vara kul att få lite lååånga snygga ben. Tänkte att reklambyrån kunde väl vara lite schyssta…
Men, det var ingen som gick på det, så det blev en papperskopia i min exakta längd, 1,64 cm lång med en avtagbar låda på magen. Däri skulle alltså dvderna ligga.
Ibland var det liksom märkligt att ”möta sig själv” på Åhlens dvd och skivavdelning.
Jag tog med ”henne” ner till min yogastudio i Båstad, mest på skoj.
Hon hamnade i mina kompisars källare. Tills hon plötsligt fick ett eget liv. Hon bjöds med på middagar, träffade polska hantverkare som bjöd henne på öl och hon var på picnicar.
Lena, Pontus, Janne och Bittan nere i Båstad hade med min stand in på de mest knasiga ställen och så skickade de bilder från sina mobiler till mig och mitt avhållsamma yogaliv i Stockholm, så att jag kunde se hur hon for fram.
Ibland när livet är stressigt, skulle det vara skönt med en stand in, så man kan göra allt man tycker är skoj och allt man måste – utan att bli utbränd.

Mitt möte med finlands-svenska yoginis

Bildtext: Några av de fina tjejerna i Jakobstad.
Jag är glad. Mycket glad. G L A A A D!
Jag är precis hemkommen efter en mycket härligt och givande yogahelg i Finland. Var på två jätte fina yogastudios, en i Vasa och en i Jakobstad och höll kurs i kvinnoyoga.
Vilka härliga kvinnor.
Vilket gensvar. Oftast är det härligt att vara lärare.
Man åker hem och hoppas på att man kanske förhoppningsvis inspirerat någon.
och man åker hem glad.

När jag började med yogan tyckte jag att den var så militärisk och jag hade svårt att hitta mig själv i den. Även om jag blev huvudlösa kär i yogan direkt.
Men det vet vi ju, det finns ju nåt som heter omöjlig kärlek också… ;))
Min drivkraft har nog varit att hitta mitt eget förhållningssätt till yogan och inte blint följa vad andra säger att yoga är.
Vad tycker jag själv. Vad är yoga för mig?
Jag blev intervjuad av radion i Vasa. Ska bli kul att höra det. I alla fall fick jag frågan varför yoga måste vara så strängt och disciplinerat.
Hm, tänkte jag.
– Näe, det behöver det ju inte vara.
Jag kan tycka det är tråkigt. Men många människor anser ju tyvärr att glada människor är lite korkade, medan tystlåtna är smarta. Ja, jag vet att jag slänger mig med fördomar. Folk kanske inte alls anser att det är så. Förhoppningsvis inte.

Yoga är vad du gör det till, så länge du är en god människa och så länge du kämpar med dig själv och att ta av dig dina fördomsfulla glasögon så är du på rätt väg.

Men jag tror på mer på glädje OCH disciplin i yogan.
Disciplin är viktigt, för att hitta fokus. Men vi är ju människor och vi lever i relationer. Och livet blir lättare om man ser på det med lite humor och om man vågar skratta då och då åt sin tillkortakommande. Och yogan blir lättare de där dagarna det känns motigt, om man ser på det med just humor. Bra mycket lättare än om man strängt säger till sig själv: Upp och yoga! Med en förmanande och sträng röst. Då blir yogan snarare en bestraffning, och då är mna nog inne i en farlig snurr.

Och att man vågar öppna sitt hjärta.
Att våga yoga med öppet hjärta.

Och det finns inget strängt i ögonen på vare sig sharath eller guruji, när de säger ”You do”. Snarare en uppmuntran och ett litet leende där bakom.
Och jag tycker det är trist att så många uppfattar just ashtangayogan som sträng och disciplinär och jag hoppas det luckras upp.

Jag tycker det är smart att vara glad. Att våga hitta glädjen. Att våga skratta åt sig själv och sin tillkortakommande, kanske bjussa på dem inför andra. jag menar livet i sig är så strängt. Varför göra yogan till något strängt, när den rymmer så mycket glädje?

Bara mina tankar en måndag, när dagen mest gått i ett.

the yogacamp

Bildtext: On top of the world. Snart kommer han hit, vår yogaguru för att drilla oss i yogans magiska och ibland lite för disciplinerade värld. Men han är så efterlängtad.
Hm, snart börjar det, the yogacamp med Alexander Medin. 3 maj för att vara exakt. Jag började min teachertraining i höstas. Tänkte ett tag att alla mina utbildningar inom yogan, alla teachertrainings jag gått – ja, det kanske inte finns papper och betyg på det, borde väl räcka?! Men folk frågar efter ”bevis” på att man är certifierad enligt yogaalliance. Så nu snart, i maj börjar utbildningen igen.

Två veckor då jag går upp kl fem. Vi chantar, har tuffa pranayamaövningar innan vår egen practice börjar, sen är det sanskrit, yogafilosofi och ren praktisk lärarträning. Man är helt slut när dagen gått. Jag tror vi börjar halv sex och slutar kl 16, sex dagar i veckan. Och vi måste lämna in egna arbeten, våra tankar om hathayoga pradipika, Bhagvad Ghita och all annan yogalitteratur. Det är både jobbigt och härligt på samma gång. Man är helt mörbultad och somnar som en klubbad säl på kvällarna. Man äter, lever, tränar och tänker yoga 24/7. My god, men vad man utvecklas.

Alexander Medin, en av de få som är certifierade av Pathabi Jois. Det finns många auktoriserade, men att vara certifierad direkt av Guruji – det är som att vara V.I.P i Ashtangayogavärlden. det kräver total dedikation. Alexander som är under 40 år, har en bakgrund som både boxare och dansare. Han gick balettakademien med Mads Mikkelsen! Bara det.. Sen pratar han sanskrit, herregud – det är sant. Alexander kommer från Norge, men har bott många år i Mysore och studerat för Patabhi Jois. Han var också den person som fick Mr Iyengar och Mr Jois att träffas igen efter typ 40 år på en yogakonferans i Hongkong, där Alexander för tillfället bor. Om någon är yoga, så är det Alexander.

Alexander kommer säkert tycka att jag är en latmask, vilket jag faktiskt varit de senaste månaderna. Men jag skyller allt på kärleken. Min stora kärlek här i livet kom tillbaka in i mitt livet efter 14 år förra våren. Jag älskar att vara med honom. Jag yogar inte sex dagar i veckan längre, utan fem. Men måste göra mig redo för sex dagar i veckan igen, nu när Alexander kommer hit. Do your practice and all is coming… ja, ja kärleken kom till slut.

Gå in på http://www.atmajyoti.se/ och läs om kursen. Där finns för övrigt andra skojiga saker man kan gå. Viveka Blom som driver atmajyoti, låter många spännande lärare komma och undervisa på hennes skola.
Länge leve mångfalden.

Äta yogiskt

Bildtext: Morgonkaffet är som guld i mun…

Ganska snart när man börjar yoga är det som om kroppen och magen och tarmarna talar till dig ; Snälla, stoppa inte i dig vad som helst.

Det finns egentligen inga regler, eller förbud inom yogan, så se upp för de som ska tala om för dig hur du ska leva ditt liv. Jag tror att man måste låta var och en i sin egen takt bestämma hur man vill leva. Och så länge det inte skadar någon annan, så varför lyssna på något annat än vad din egen kropp säger dig?

Det som hände mig efter ett tag när jag yogat mer regelbundet, var att jag inte kunde dricka vin, eller alkohol. Att det var som om kroppen verkligen sa nej. Jag slutade äta kött, men fortsatte med fisk eftersom jag känner att min kropp behöver det fettet. Och jag är en gottegris och jag behöver mitt kaffe på morgonen – min synd… Jag tycker ju det finns värre saker man kan göra mot sig själv och andra i livet än att dricka kaffe ;). Dessutom tror jag att jag med mitt låga blodtryck, behöver en stärkande kopp kaffe på morgonen för att vakna till liv.

Det finns som sagt inga regler inom yoga om vad som är rätt eller fel. Det är bara du som kan bestämma. Men det finns rekommendationer inom yogan, som beror lite på vem du är, hur och var du lever och hur mycket och intensivt du utövar din yoga. Yogans filosofi handlar om att hitta det naturliga läget i sin kropp och sina matintag och efter en tids regelbunden träning så börjar det där att stabiliseras. Suget att stilla sorg, ledsenhet, ilska, vanmakt eller vad det nu kan vara med mat, lugnas ner.

När sinnet och kroppen är i harmoni och man är i fokus med sig själv, vill man behålla en hälsosam livsstil. Det kommer att visa sig på många olika positiva sätt.
Du kanske äter bättre, blir mer fokuserad, mindre stressad och framför allt du sover bättre. Ditt imunförsvar stärks och dina hormoner lever inte sitt vilda liv, på samma sätt som tidigare. Hm, känns det igen?

Mycket av den yogisk kosthållningen kommer irån det Ayurvediska medicinska systemet, som innehåller flera olika metoder för att upprätta balans både i och utanför varje person.
Ayur betyder liv och Veda betyder kunskap på sanskrit.

Varje människa är en unik individ och allt ifrån kost, motion och övriga livsstilsfaktorer ska anpassas till just den personen. Det som passar en människa kan vara farligt för en annan.

Västerländsk medicin och kosthållningsinställning är mer symptominriktad eftersom man utgår ifrån ett besvär eller ett problem som man sedan försöker få att försvinna med hjälp av olika mediciner och dieter bland annat.

I Ayurveda och yoga handlar allt om att balansera utifrån och in, och inifrån och ut, för att komma till bukt med orsaken till problemet.

På min första Indien resa ”la jag in mig” på ett ayurvediskt retreat i Kerala. Då var jag en ganska utskiten och på gränsen till utbränd person. Jag hade ingen aning om vad ayurveda egentligen gick ut på. Men det var fantastiskt med alla behandlingar och min personliga meny – min kosthållningsplan som jag fick utställd på mig. Jepp, jag gick till retreatets restaurang och beställde mat efter MIN meny. Underbart. Och jag mådde verkligen mycket bättre efter mina fem veckor i Indien.

Inom ayurvedan utgår man man från tre olika element av energi som påverkar oss på olika sätt. De är mer eller mindre styrande hos oss och man delar upp energierna i olika kropps- och sinnestyper; Kapha, Vata och Pitta.

Vissa individer kan vara dominerande av någon typ, medan andra är en blandning; typ Kapha-Vata.

Så här läser jag i webb-tidningen Om yoga, http://www.omyoga.se/:

”Kapha sägs ha sitt energisäte i halsområdet och kontrollerar bland annat lymfkörtlar, leder, avfallsmembran, sköldkörteln, bihålor, näsa, hals, lungor och saliv. Här hägrar centrum för vårt mentala och sinnliga jag. Individer med Kaphadominans har ofta kraftig benstomme och är lite satta som kroppstyp. Andra generella kännetecken är långsamhet, lathet, gillar inte snabba förändringar, god sömn på gränsen till att sova för mycket, inaktiva, generösa, förlåtande, kärleksfulla. Vanliga ”Kapha-problem”: Övervikt, fungerar sämre under stress, hjärtproblem, ämnesomsättningsproblem och depression.

Vata har sitt säte i magområdet runt solar plexus och kontrollerar bland annat levern, mjälten, gallblåsan, magen, svettkörtlar, röda blodkroppar, ögon, fettvävnad, huden, bukspottkörteln, matsmältning och håret på huvudet. Även vår fysikalitet. Individer med Vatadominans är ofta tunna, smala och har svårt att gå upp i vikt. Kvicka, ibland oroliga, den mest påverkbara av doshorna, aktiva människor på språng. Frihetsbehov, kreativ, rastlös, energisk, originell. Vanliga ”Vata- problem”: Torr hud, sömnproblem och dålig blodcirkulation.

Pitta dominerar buk och höftområdet och kontrollerar tarmarna, bäckenbotten, ben, öron, skelettet, huden, matspjälkning, rygghälsan, ledhälsan, blodcirkulation och vår emotionalitet.
Individer med Pittadominans är ”mittemellan” och har en normal kropp med lätthet att erhålla tydliga muskler. Svettas lätt, tunt hår, öppenhet, idérika, ledaregenskaper, skarpsinniga, gillar vackra saker, kreativa och stabila. Lätt till att anpassa sig. Vanliga ”Pitta-problem”: Dålig matsmältning, dålig syn, hudproblem, tjocktarmsbesvär, oro och irritation.

Inom Ayurveda tar man genom olika metoder, reda på vilken doshakombination/dominans man är och utgår ifrån det när man lägger upp en kostplan. Inom dessa system anser man att kropp och själ hör ihop. Vad vi tänker och känner påverkar vår kropp. Men förbindelsen går även omvänt, så att vad och hur vi äter och dricker påverkar våra tankar och känslor.”

Så lagom är egentligen ett ganska passande yogiskt uttryck. Man ska helt enkelt inte späka sig, ingen blir en bättre yogi genom att leva anorextiskt och man ska inte svulla. Om inte annat så blir ju alla vridningarna jobbigare när man ätit lite för mycket. Utan det gäller att hitta den gyllene medelvägen.

Sen vad du väljer att äta eller inte äta, är ditt eget beslut. Så våga lyssna lite på din egen inre röst.

det meditativa med yoga

ända från när vi föds är vi på en resa, en yttre resa. Vi lägger så mycket energi och kraft på att förstå andra, undra över andra, oroa oss över andra och också vad de tycker, känner och vill med oss. Vi vill så gärna bli omtyckta av andra. Vi slår nästan knut på oss själva för att bli uppskattade. Eller så är man en globetrott som kastar sig flera varv runt jorden, men ändå kommer tillbaka vilsen i själen. Visst kan man hitta mycket, och vara med om många härliga upplevelser på den där yttre resan.
Många härliga och spännande möten, som får en att växa. Men man kanske ska vara försiktig så att man inte bara jagar kickar – men å andra sidan vill man ju inte bli tråkig och bara sitta hemma och glo in i en ljuslåga…
Men med yoga och framför allt när yogan blir mediativ, så försvinner man i en inre resa, en utforskning av sin inre värld.
Och det är väl när man är lika hemmastadd i sin inre värld, som man är i den yttre, när man kan gå in och ut ur den inre och yttre världen utan att det är en svårighet. Ja, det är väl kanske då man uppnåt det allra högsta syftet med yoga. Så säger Deepak Chopra i Yogans väg. En fin bok att läsa om just yoga. Jag vet i alla fall att jag blir galen i huvudet om jag inte får yoga på några dagar. Yogan har blivit mitt gift. Yogan får tankar att stillas. Stress att lindras. Oro att förvandlas till energi, positiv energi. Å, vad jag önskar att alla hittade det här verktyget. När jag träffade Pathabhi Jois först gången, tackade jag honom för att han hittat på ashtangayoga – för om jag inte hade börjat yoga så hade jag blivit galen.

Knip Kvinna – för din egen skull

BIldtext: Man får ta varje tilfälle som bjuds att öva sina knip, och då kan även en stubbe vara bra.
Yogaknipet

Så många som var fjärde kvinna över 40 år kissar på sig. Problemet ökar med stigande ålder, med en brant kurva uppåt efter klimakteriet allteftersom vävnaderna blir stelare. Varje år bekostar Landstinget inkontinensskydd åt 350 000 människor för över 900 miljoner kronor. Obs! Det är gamla siffror, och man räknar med att siffran ökat!!!

Det är egentligen inte klokt.

Susanne Lanefeldt var verkligen rätt ute när hon uppmanade alla kvinnor att knipa för kung och fosterland i tv på 80-talet. En stärkt bäckenbottenmuskulatur har alla kvinnor något att vinna på. Jag vill gärna ta över Susannes stafettpinne och fortsätta att uppmana alla kvinnor att göra bäckenbottenträningen till en daglig träning, så knip för din egen skull. För att livet blir mycket roligare med en stärkt bäckenbotten, både för dig själv och för din man.

I yogan använder man särskilda kroppslås, bandhas för att underlätta och öppna energiflödet i kroppen. Kroppslås kan låta lite missvisande, man kanske kan kalla de sigill som har till uppgift att hjälpa kroppen, både insidan och utsidan att hitta sitt perfekta läge i en asana, d v s ställning. Kroppslåsen, eller bandhas, som det heter på sanskrit, blir verktyg för att hjälpa ryggen att vara rak och för att ge dig en öppen hållning.

De tre lås man inom ashtangayoga ofta hänvisar till är:

Mula Bandha – rotlåset – som sägs ge energi och avlägsna depressioner och djupa spänningar. När man aktiverar mula bandha så stärks de nedre organen och tarmrörelserna stimuleras.

Jalandhara bandha – halslåset – sägs stimulera sköldkörteln och bisköldkörteln positivt. Sägs minska stress, nervositet och ilska.

Uddiyana bandha – diafragmalåset eller navellåset – Hela underlivet stärks av buklåset och matsmältningen stimuleras och regleras. Genom att aktivera uddiyana bandha så skyddas också nedre delen av ryggen.

Alla tre tillsammans blir – maha bandha

Mula Bandha, rotlåset – huden mellan anus och könsorganet, perineum, kan man säga är roten i alla yoga ställningar. Genom att aktivera mula bandha så skyddar man den nedre delen av ryggen. På bäckenbotten vilar hela överkroppen och genom att kontrollera den inre muskulaturen i det här området så underlättas också upplyftandet av just överkroppen. Man kan tänka sig att den stärkta och aktiverade bäckenbotten som ett golv, en grund varifrån bröstkorgen och ryggraden kan växa och sträcka sig uppåt.

Aktivera rotlåset: Sitt i skräddarställning. Börja med att först lokalisera ringmuskeln kring anus, genom att hålla in den och samtidigt dra den uppåt. Se till att inte spänna rumpmusklerna utan försök isolera den lilla rörelsen kring just ringmuskeln.Tänk dig sedan att du drar upp muskulaturen i området kring urinröret och låt sedan rörelsen fortsätta uppåt och inåt i kroppen, som en upplyftande rörelse.

Alldeles särskilt är bäckenbotten bra att träna när man är gravid. Men det är inte meningen att man ska sluta med träningen när bebisen väl är född. Nej, då ska man fortsätta och helst hela livet, för att just slippa inkontinens.

Bäckenbotten är uppbyggd som en hängmatta av muskler som är fästa vid korsryggen och bukmusklerna. Musklerna sträcker sig rakt genom kroppens bas, från blygdbenet till svanskotan. De här musklerna behöver tränas för att ge det allra bästa stödet åt livmoder och andra organ under din graviditet, och också efter din förlossning.

Varför är det bra med bäckenbottenträning?
* Det ökar din kunskap och medvetenhet om bäckenbottenmuskulaturen, vilket i sin tur gör att du kan påverka muskulaturen i själva utdrivningsskedet.

* En vältränad bäckenbotten ökar elasticiteten i vaginan och i perineum och håller bäckenet på plats. Vilket i sin tur påverkar de inre organen och förebygger felaktig belastning i rygg och bäckenet.

*För att ditt underliv ska återhämta sig så snabbt som möjligt efter förlossningen.

* Bäckenbottenträning ökar syresättningen i blodet, vilket i sin tur hjälper underlivet att läka fortare och musklerna att återhämta sig snabbare.

* Förebygger inkontinensproblem, hemorrojder och livmoderframfall.

* När du har full kontroll över dina knipövningar så kommer säkert ditt sexliv också att påverkas positivt.

Bäckenbottenträning:
Du kan börja med att identifiera själva bäckenbotten, det vill säga området mellan svanskotan och pubisbenet. Antingen kan du ligga på rygg med böjda ben, eller sitta i skräddarställning med ryggen mot en vägg. Efter ett tag kan det kännas obehagligt att ligga på rygg. Lägg dig då på sidan. Låt andningen vara din naturliga. Börja med att knipa ihop slutmuskeln runt ändtarmen. Fortsätt framåt, uppåt runt slidan och urinrörsmynningen, ungefär som om du skulle lyfta upp något. Andas in och spänn musklerna. Slappna av på utandning. Så här kan du ligga en stund och lokalisera alla små muskler kring bäckenet. Känns det bra, gå vidare till nästa övning där du kniper långa knip. Håll kvar medan du räknar till fem och släpp sakta efter. Vila emellan om det känns alltför kraftfullt. Upprepa sju till tio gånger. Som avslutning kan du rytmiskt spänna i korta knip så länge du orkar.

I yogan använder man sig av olika kroppslås och just runt bäckenbotten finns tre lås.
Ashwinimudra – tänk dig att du drar in och upp kring anus.
Mula bandha – tänk dig att du drar upp perineum, det vill säga området mellan könsorganet och anus.
Vajroli mudra – dra in och upp klitoris, precis framför urinröret.
Efter trogen träning kan man lära sig att lokalisera de speciella områdena. I början kan det kännas som om man spänner hela området kring underlivet. Börja med att steg för steg andas in och lyfta upp varje parti och steg för steg på utandning släppa på de olika låsen.

På en konferens med Sharath så sa han, att man ska alltid hålla Mula Bandha, det vill säga inte bara i sin yogapractice, utan i livet. Jämt, varje dag. Så sen när du lärt dig att knipa, så passa på när du diskar, väntar på bussen, sitter i skolbänken och i sexlivet.

http://www.aftonbladet.se/wendela/article4755193.ab
2009-03-27 Aftonbladet:

”Flexet som fixar sexet

NÅGOT FÖR ALLA Att träna bäckenbottensmuskulaturen är bra för både kvinnor och män. Här är övningarna som får dig att komma när och hur du vill – oavsett kön!
Vill du ha starkare, intensivare orgasmer?
Vill du ha fler och bli bättre på att kontrollera dem?
Då är det dags att börja flexa musklerna.
Först måste du lära dig ett ord; bäckenbottensmuskler. Okej – ännu viktigare är att lära sig vad det är….”

om knip, knip, knip

månen och yogan

Idag är det svartmåne. Nymåne som det också kallas. Då ”får” man yoga, men inte på fullmåne. Fast min kropp säger nej vid nymåne. Den vill inte. Det är som att jag fylls av vatten. Kroppen gör ont. Huden känns nästan uttänjd och varje rörelse känns som en kamp att ta sig igenom. Men jag genomled min yoga idag, och var mer fokuserad på bandhas och linjer och min styrka, mer än flödet, som hur jag än ”kämpade” ändå kändes oregelbundet och tungt. Det slår aldrig fel. Kroppen märker, så tittar jag i almanackan och visst – det var nymåne.

Jag föddes vid nymåne. Jag höll på att dö när jag föddes. Jag har skrivit om det i min yogabok.
”När jag var 22 år gjorde jag något som kallas rebirthing, det vill säga jag andades mig tillbaka till min födelse – en av de många alternativa terapiformer jag testat genom åren. Min mamma har alltid sagt att det var så lätt att föda mig. Jag är tredje barnet och därför kände jag mig aldrig rädd när rosenterapeuten och yogaläraren Anna Rinnman förslog att jag skulle göra rebirthing med henne. Vi andades, en sorts hyperventilering och efter ett tag så slutade jag helt att andas. Anna fick väcka mig till liv. Efter några gånger tyckte hon att jag borde skicka efter min födelserapport. Hon sa att mammor ofta glömmer eller förtränger en förlossning. Jag gjorde det och tillbaka fick jag ett svar jag nog inte hade räknat med. Jag höll på att dö när jag föddes. Jag var petidinpåverkad, vilket gjorde att jag inte själv hjälpte till att födas utan var ganska passiv under hela födelseförloppet. Jag hade navelsträngen lindad två varv runt halsen. När jag kom ut var jag cyanidblå och sögs på massa slem. Min mamma hade förträngt förlossningen, kanske för att det var en så obehaglig upplevelse eller för att hon faktiskt själv var påverkad av petidin. Men det viktiga i det här är att hennes berättelse var en helt annan och när jag gjorde rebirthing mindes kroppen, för man kan inte lura kroppen. Jag tror att saker och ting lagrar sig i kroppen – också innan vi erövrat orden för att kunna uttrycka våra känslor. Med andningens hjälp kunde jag komma i kontakt med känslor som jag burit och bär i min kropp, förstå dem och också omfamna det obehagliga.”” från Yoga för kvinnor, Prisma förlag.
Och varje nymåne så minns min kropp, sin första kamp – min egen födelse. Jag får helt enkelt acceptera det och lyssna till vad min kropp vill just idag.
När det är fullmåne, och då man egentligen inte ska yoga. Varför vet jag inte riktigt. Det sägs att om man skadar sig på fullmåne, så är skadan mer svårläkt. Och det kanske är så, att man känner sig lite starkare, lite argare och så går man in i yogan med den känslan och förtar sig. Allt handlar ju om att hitta center och balans. Yoga är en färskvara. Vissa dagar är det mer svåryogat än andra. Då är det kanske meningen att man ska fokusera på något annat i yogan och inte vara så asanainriktad. Jag vet inte. Men idag är en fin dag i Stockholm. Solen lyser. det känns varmt och jag ska ta en tur runt Långholmen med min nyklippta lilla pudelpojke.

Tankens kraft är stor, det man önskar får man

Jag är glad. Jag har hållit inne med nyheten, men nu verkar det vara klart. Jag ska åka till Norrköping och hålla föredrag för personal inom kriminalvården. Jag känner att patanjali skickar mig dit jag ska, dit man kanske bäst behöver mig. Nu måste jag hålla ett föredrag som får dem att vilja satsa på yoga för kvinnor. Yoga för män finns redan, men nu kanske jag kan få vara med och utforma en metod för kvinnliga interner. Håll tummarna för att jag ska fixa det. Tack tack alla lärare som delat med er av er kunskap och tack alla ni lärare som stöttat när jag tvivlat. Nu har jag en chans att ge nåt tillbaka. Jag är glad.

LÄRARUTBILDNING I GRAVIDYOGA

P.s Magen på bilden tillhör mig. det är min nu sjuttonåriga dotter Mira som ligger därinne i väntan på att födas. ds.
LÄRARUTBILDNING I GRAVIDYOGA

När: 21/8 – 23/8 – 2009
Var: Yogavita, Pomonaallen 3 i Båstad
Lärare: Lotta Ilona Bertilsson och Karin Björkegren
Pris: 5100 kr

Kursen vänder sig till dig som redan är yogalärare och vill undervisa gravida eller redan gör det och vill fördjupa dina kunskaper och för dig som har en egen regelbunden träning. Kursen leds av Lotta Ilona Bertilsson som har undervisat gravidyoga sedan 1999.Lotta har utvecklat en egen form av yoga för gravida kvinnor och för tiden efter förlossningen.- Mitt mål är att förena den gamla österländska kunskapen med den västerländska attityden för att ge gravida kvinnor trygghet och välmående under graviditeten, men också för att förbereda dem både fysiskt och mentalt för förlossningen och tiden efteråt. Yogan har också visat sig vara ett effektivt verktyg för att hjälpa förlossningsrädda kvinnor.Efterfrågan på gravidyoga har ökat, dels för att barnmorskor och mödravården sett att gravidyoga hjälper kvinnor som ska föda barn påett positivt sätt, men också för att yogaträning i sig ökat i Sverige. Så många kvinnor som tränat yoga, och sedan blir gravida för dem är detnaturligt att fortsätta yoga även under graviditeten. Men det krävs kunskap om gravidyoga och om den växande kroppen. Därför måste manskilja på yoga och gravidyoga. Vilka yogaövningar som passar för en gravid kropp och vilka ställningar som måste tas bort – som kan vara skadliga. En gravid kvinna bör gå på yoga som är anpassad för graviditeten.
Tyvärr finns det inte gravidyoga överallt i Sverige, men trycket är stort, de tendenserna ser vi i Stockholm. Att träna yoga när du är gravidförbereder dig både fysiskt och mentalt inför förlossningen samtidigt som det gynnar både ditt och barnets välbefinnande. Yogaövningarna ger kroppen utrymme till vila. Förebygger stress och ökar kvinnans energi. Med gravidyoga erövrar du de viktigaste verktygen inför förlossningen – förmågan att slappna av, fokusera och andas på ett medvetet sätt. Genom att träna gravidyoga före förlossningen, blir den gravida kvinnan hjälpt att lära känna sin kropp, lyssna på dess signaler och att lita på sin kropp – vilket i slutändan kan göra att kvinnan känner större trygghet under värkarbetet. Andningen spelar en viktig roll inom yogan. Den medvetna andningen underlättar både en kroppslig och mental avspänning, vilket i sin tur gör att den gravida kvinnan kan hantera både känslor av oro eller rädsla. Genom yogaövningar lär kvinnan känna sin kropp, hon får större möjlighet att fokusera på barnet och därmed fördjupa kommunikationen med det ofödda barnet. Lotta har hämtat information och kunskap hos barnmorskor och från att själv ha deltagit vid förlossningar. Hon började med yoga 1992 och har utövat Iyengaryoga, hathayoga och ashtangayoga och har under femton år deltagit i kurser, workshops och utbildningar med ett stort antal internationella lärare både i Sverige och i andra länder för att fördjupa och utveckla sina kunskaper om de fysiska rörelserna liksom om yogans historia och filosofi. Under flera års tid har Lotta undervisat i gravidyoga och utvecklat ett uppskattat koncept.
Kursinnehåll:* Vad händer i kroppen under en graviditet?* Den fysiska träningen. Vad är bra att göra/ inte bra att göra* Viktigt att tänka på i undervisningen av gravida och under graviditetens olika stadier* Bäckenbottenträning: Knipövningar är inte att förakta. Problem som inkontinens, hemorrojder och bråck kan lätt uppstå.
* Gravidyogaåkommor: hur tränar man yoga vid bäckenuppluckring till exempel. Yoga kan hjälpa vid besvär som kan uppkomma under graviditeten såsom foglossning, ryggvärk, ischias, åderbråck eller sömnproblem.* Andningsgenomgång – andningen är A och O vid värkarbetet.* Träningssekvenser – vi går igenom hur man kan lägga upp gravidyogaträningen* Förlossningen – Hur kan vi hantera förlossningen med yogans hjälp* Djupavslappning: I dagens stressade samhälle kan det vara svårt att vara gravid och lyssna inåt, med hjälp av en ledd djupavslappning, kandet bli möjligt för den gravida kvinnan, att slappna av och lyssna på sin kropps signaler.* Förlossningsförberedande: Äntligen kommer dagen. Hur kan man jobba aktivt och också hjälpa sin partner. Här lär vi ut knep och berättaroch visar på de faser som ett förlossningsarbete genomgår.* Träning efter förlossningen
Kursplan
Fredag 21/8

16.00-19.00Allmän information om att undervisa gravidaFakta om rörelser och undervisningBäckenbottenproblem och andra åkommorGraviditetens olika skeden och vad som är bra att tänka på
Lördag 22/8
9.00-12.00Frågor från gårdagen.Grupparbete – Att göra egna träningssekvenserGenomgång av sekvenserna
12.00 -14.00 Lunch + eget arbete
14.00-17.00Vi tränar en utvald sekvensFörlossningen – hur kan vi hantera förlossningen med yogans hjälpAndning- och krystningsteknik
Söndag 23/8
9.00 – 12.00Uppföljning av lördag eftermiddag samt praktiskt arbeteDjupavslappning och meditation
12.00-14.00 Lunch + eget arbete
14.00-17.00Träning efter förlossningen!Viktiga saker att tänka på och hur och när en nyförlöst kvinna kan och ska börja träna.
Allmän info:
Anmälan görs till Karin på: mhtml:%7B8F21FF8B-FE0E-4844-A576-510BEEC1B194%7Dmid://00000117/!x-usc:mailto:yogavita@telia.com
Info: www.yogavita.se
Anmälan är bindande.
Anmälningsavgift på 1000 kr betalas in på 5459-1201 senast två veckor efter bekräftad anmälan. Kursavgiften betals senast 18/6Glöm inte att skriva namn och vilken kurs det gäller.

Vilka är vi:
Lotta Ilona Bertilsson: Ashtangayogalärare och gravidyogalärare. Håller också i populära hathayogaflowklasser på olika shalor i Stockholm. (Mamma till två vuxna barn) Sedan 1998 har Lotta hållit populära gravidyogaklasser på Yogashala på Södermalm i Stockholm. Lotta utvecklar ständigt sin kunskap om gravidyoga och har också gått och går bredvid barnmorskan Pamela Mohlkert på BB-Stockholm och närvarat vid förlossningar. Numera driver Lotta en yogastudio på Gran Canaria.
Karin Björkegren: yogalärare, journalist och författare. (Mamma till en tonårsdotter) Var programledare och redaktör för tre ashtangayogadvds som gavs ut hösten 2004 på Panvision. Våren 2008 kom Karins bok Yoga för kvinnor ut på Prisma bokförlag och maj 2008 gav Karin ut en gravidyogadvd i samarbete med tidningen Amelia. Karin har gått bredvid och assisterat Lotta Bertilsson på gravidyoga och håller egna klasser. Karin driver studion Yogavita i Båstad http://www.blogger.com/. Dessutom var Karin doula på en väninnans förlossning.
Ni kommer att erhålla varsin gravidyogadvd, som kursmaterial och till ett för er reducerat pris köpa boken Yoga för kvinnor.