ingen bra dag, faktiskt en jävla skitdag

Ingen bra dag idag. Faktiskt om man får skriva det en riktig jävla skitdag. Soligt där utanför, man pratar om medelhavsvärme och jag som inte får sola, helst inte vara i solen. Måste vara min första sommar jag inte är på stranden och njuter av sandkorn mellan tårna och solens strålar mot min hud. Men nu är huden för tunn, om jag sitter i solen blir jag röd. Jag är skyddslös. Borde väl ha 50 i solskydd. Men håller mig borta istället. Sitter i skuggan och ser alla glada. Inte just nu kanske, nu ligger jag inne, med fönstrena öppna, ledsen och med ångest. Jag är helt enkelt ljusskygg, som en vampyr. Men tyvärr blodet rinner ur mig. Har nu haft mens, riklig mens i en och en halv vecka. Känner mig svag orkar inte yoga och på det cellgifter och de jävla kortisontabletterna som skapar sån ångest i mig.
Känns som om jag tappat lusten. Tappar lusten.
Tvivlar på en massa saker.
Har en massa att göra framför mig.
Imorgon ska jag och Tintin åka till Båstad för att hålla koll på flyttpackning av studion och vår lägenhet.
Känns också sorgligt på nåt sätt. Nionde sommaren som jag har verksamhet i Båstad. Varje sommar som jag stått där och haft lektion. Byggt upp en verksamhet. Stått där i ur och skur. Ibland med en elev. Ibland kom ingen, men ändå måste man gå dit, för det är så man bygger upp en yogastudio. En elev är alltid en elev. Man måste börja nånstans. Att många kanske tror att det är enkelt, att bygga upp nåt. Skapa en stämning, bjuda in lärare från andra ställen.
Det verkar lätt, men det är ett jobb.
Och när jag nu släpper det, vill alla så klart, vilket jag kan förstå att allt ska vara som vanligt.
Känner mig lite bitter. Och jag som hatar bitterhet, eftersom det aldrig leder någonstans.
Eller snarare ledsen.
Men vet att jag måste släppa den känslan, liksom klippa. Att det kommer att komma andra saker, andra tillfällen, andra platser och annat för mig. För jag har också valt det här, men mycket för att jag faktiskt inte har råd att ha en lägenhet och en studio i en by som det är så dyrt och svårt att hitta nånstans att bo, bara på sommaren.
Men ibland kan man bli ledsen på människor. Att man liksom inte ens hinner avsluta något, föränns man blir påmind om att man är utbytbar.
Jag vet jag låter bitter, men det går över.
Idag känns inte som en dag som jag orkar ta en endaste motgång.
Känner mig bara låg och ledsen.
Men jag kommer igen.

1
1