Författarnamn: Karin Björkegren Jones

Grattis alla tjejer och kvinnor på internationella kvinnodagen. Må ni alla få en toppendag alla dagar. Min uppmaning till alla oss kvinnor är att börja tänka på det här med skönhet. Skönhetsindustrin må kanske till och med vara den mest kvinnofientliga industrin i världen och vi borde alla höja våra röster för vad den tillåts innehålla. För hur kan det tillåtas att vi smörjer in oss med bensin och miljögifter dag efter dag? Hur kan det tillåtas att vi färgar håret med medel som ger bröstcancer? Och dessutom betala dyra pengar för skiten? Hur kan det tillåtas? Och hur kan vi tillåta oss själva att bli utsatta?

Här om någonstans borde det tillsättas en censurgrupp som med lupp går igenom varje recept, ifrågasätter och förbjuder. Vet du till exempel att jag får inte blanda två helt rena växtoljor och ge bort, eller sälja. Det mest naturliga är alltså förbjudet. Men, skönhetsindustrin kan alltså proppa i parabener, petroleum och tensider och hundratals andra ingredienser i små mängder och passera luppen. Men om du tänker att du använder fyra skönhets/hudvårdsprodukter om dagen och i värsta fall två gånger om dagen i 365 dagar om året. Förstå vad det gör i det långa loppet och coctaileffekten med all annan skit du får i dig.

I Sverige omsätter vi 18,5 miljarder på skönhetsindustrin, det vill säga hudvård och rengöring. Det här är siffror från 2016, och om vi gjorde en ny undersökning så är siffran alldeles säkert ännu högre. Problemet är att även om det står ekologisk, eller naturlig så betyder det inte att det är bra grejer. Så den bästa kvinnopresent du kan ge dig själv och din hälsa är att sanera ditt badrumsskåp. Sluta köpa skönhetsprodukter och börja blanda själv. Bröstcancer och hårfärgning har ett samband

Hur ska du fira den här dagen? Själv ska jag träffa en kompis och vi ska göra egna läppstift, sen ska jag ut och äta middag med två andra kompisar. En riktig kvinnodag. Puss och kamp

Tack fantastiska följare för alla mejl och meddelanden. Vi är många som känner ilska, frustration och sorg över beslutet att stänga ner Vidarkliniken i fredags. Många har hört av sig till mig och berättat om att Anna Starbrink varit högst delaktig också i besluten att stänga ner BB Stockholm, Ersta sjukhus vård för vårdpersonal, Ericastiftelsen där de specialiserat sig på traumatiserade barn och ett par andra barnpsykoterapi, kris- & traumacenter att stänga. Jag fattar inte att det får fortgå. Och detta samtidigt som man skjuter till pengar till Nya Karolinska, denna storsatsning som man tydligen räknat fel på över hundra miljoner. Hur kan det ske i vårdSverige? Jag förstår inte det. Om konsekvensen av detta bygge blev att man var tvungen att  sänka de tidigare nämnda vårdinrättningarna så tycker jag att det är en vårdskandal. Vad kan vi göra? Har ni några idéer?

Måndag betyder nytt avsnitt av PAUS, din poddkompis. Här kan du lyssna på avsnittet DITT INRE RUM

Kan vara bra att svalka ner ilskan med en guidad meditation tänker jag.

så har dagen kommit och det här kära följare är en skammens dag. NU stänger sjukhuset Vidar rehab ner och det är tyvärr Liberalernas Anna Starbrinks fel. Hon har hela tiden och medvetet fört en kampanj för att det skulle bli så här.

Skriv gärna på Svts sida, mejla Anna Starbrink om dina tankar kring det här beslutet.

Jag är djupt besviken och orkar i nuläget inte skriva ett längre blogginlägg. Ni som följt mig vet att jag älskar Vidarkliniken. Jag känner att Vidarkliniken var den plats där jag läkte efter alla cancerbehandlingar. Med varma händer tog de hand om min trötta kropp. Jag är så ledsen att andra i liknande situation nu inte får uppleva hur det känns att läka mjukt. Jag skäms över vårdSverige. Skäms över att man inte fattar den möjlighet och den kraft som fanns på Vidarkliniken.

Jag var två gånger på cancerrehab på Vidarkliniken. När min bok OMSTART skulle plåtas valde jag att ta större delen av bilderna på Vidarkliniken och i de vackra omgivningarna. Omslaget och bilden nedan togs i deras vackra aula.

Igår släpptes första avsnittet i Vägen mot Paradiset-podden. Gissa vem som är premiärgäst?Jo, jag. Tycker det blev ett riktigt bra samtal med mig och Paradisets grundare Johannes Cullberg. Vi pratar cancer, alternativvård, utseende, stress, mellanrummen, vardagslivet, att åldras och jag svär som en borstbindare, men jag myntade också uttrycket att ”Jag är bra på att sätta guldkant på skit”. Det var lite kul faktiskt. LYSSNA HÄR

Känner mig som en marskatt. Kåt, glad och tacksam hehe. Älskar att tidningen Hälsa lät mig vara på omslaget tydligt enbröstad och utan bröstinlägget. Idag känns det inte svårt att visa min skeva kropp, min ärrfyllda kropp. Jag är alltid den vackraste blomman i min trädgård. Jag älskar den här kroppen. Älskar att den tagit så mycket skit, stått ut med mig, klarat bröstcancer och utmaningar som jag stått på genom livet. Som jag älskar den här kroppen. Jag har tagit så väl hand om den de senaste åren. Ärat den och älskat också det som är svårälskat. Jag vet att det går. Jag vet. Men det har varit en lång väg dit. I tidningen hittar ni förutom sängyogareportage från min bok PAUS också min krönika som handlar om varför jag fortsätter att vara just enbröstad. Köp tidningen vettja.