eller vad tror ni?

Läs det HÄR och bilda dig din egen uppfattning. Den här artikeln som jag refererar till är två år gammal.
Kanske har det ändrats. Tror vi det?
Ni vet, jag har skrivit om det så många gånger. Jag säger NEJ till cancer OCH jag säger NEJ till cancerfonden. Varför? Jo, för att jag tror tyvärr att cancer är en inkomstkälla för vissa, eller om man kan vara så krass och faktiskt ifrågasätta all de här pengarna som är i omlopp. Marknadsföringen kring Cancerfonden.

Hjälp, jag blir livrädd. Är det bara jag?

Tre dagar efter att jag fick mitt cancerbesked ringde en tjej från Rosa bandet galan och ville att jag skulle vara med i ett reportage som skulle sändas på galan. Jag bad om att få återkomma, jag hade ju inte riktigt smält att jag fått cancer. Senare samma sommar hörde en ny kvinna av sig och tyckte jag skulle vara med igen. Då hade jag googlat så mycket och känt i magen, att nej. Det känns inte bra. Jag gick också in på Cancerfondens hemsida, skickade mejl till dem och ställde olika frågor. Jag kollade vilka undersökningar och vilken forskning de stödjer.
Jag är också en av de kvinnor som fick hjärtsvikt av Herceptin och en av de som valde bort att ta antihormoner, Tamoxifen som en kvinna med hormonell bröstcancer uppmanas och uppmuntras att ta i minst fem år. Ja, du läste rätt. FEM år. De här antihormonerna ger enorma biverkningar.
Om Herceptin kan ge hjärtproblem, och en av mina frågor är ju hur många kvinnor som dör av hjärtfel efter en cancerbehandling. Det här är så viktigt. Så jävla viktigt.
Forska för fasen på biverkningsfria mediciner, såna vi inte dör av.

Antihormonerna ger biverkningar som artros, blodpropp och INGEN sexlust. I artikeln jag refererar till står det också – CANCER, fast på andra ställen i kroppen. DET gör mig så arg, rädd, ledsen, så upprörd.
Vem för min talan?
Vem för alla kvinnors talan, vi som är så jävla skiträdda att få den här skiten tillbaka. Vi som går på halvfart och utan sexlust?

Efter att också ha varit under cancerbehandling och efter att ha följt alternativa råd som att utesluta allt det vita, mjöl, socker och mjölk. Allt sånt som det nu finns belägg på inte är toppen för en cancersjuk att äta, så blir det också ännu mer absurt när Cancerfonden inte sållar bort Rosa bullar och just sånt som vi som drabbats inte borde äta. Idag är kanelbullens dag. Oj, jag undrar hur många rosa bullar som säljs idag.
Eller deras kokbok, den Rosa kokboken med recept som inte jag skulle råda en cancersjuk att äta.
Har ni förövrigt sett den mastodonta marknadsföringen av den kokboken?
Vilka böcker får sån marknadsföring?
När jag ville skriva mina böcker kostboken 21 dagar och pocketboken Jag vill fan leva. Hade jag kontakt med några andra bokförlag än där de slutligen gavs ut. Jag fick frågan om inte cancerfonden typ kunde vara med. Det där oroar mig ännu mer. Varför skulle de vara med?
För att ge kredd? För att stärka min historia, mina erfarenheter?
För att nå ut?

Eftersom jag känt den här känslan i magen om Cancerfonden så kände jag bara Nej, jag vill inte ha Cancerfonden i ryggen på några av mina böcker.
Men jag är fullständigt medveten om att jag säkert hade bjudits in som föreläsare, getts ännu mer utrymme i media om jag varit pro cancerfonden. Ingen av mina böcker har jag haft någon bokrelease för. Jo en pressträff för en av mina böcker. Men så läser jag om Rosa kokboken som hittills haft två stora bokreleasefester för den senaste. Rosa kokboken nr 2. Och just nu är den tydligen ute på någon Finlandskryssning med Lulu Carter. Jag är inte avundsjuk, människor gör det de tror på. Och inte kan man i sin vildaste fantasi ens tänka sig att det finns krafter bakom en stor fond som säger nej till cancer.

Eller vad tror ni?

JAG VILL FAN LEVA

9789175790343-185x300

11 reaktioner på ”eller vad tror ni?”

  1. Jag personligen tycker Cancerfonden gör ett jättebra jobb och stödjer dem gärna. Jag respekterar däremot dina tankar kring organisationen och tycker du har rätt i en del av det du skriver. Men man kan också välja att stödja dem genom att köpa rosa/blå bandet, starta en egen insamling eller köpa majalyktorna som stödjer barncancerfonden. Man behöver inte köpa kanelbullar eller kokbok 🙂 det förutsätter såklart ändå att man tycker Cancerfonden gör ett bra jobb i övrigt. Och gör man inte det, nej då ska man såklart varken köpa rosa bandet eller majalyktor! 🙂

  2. Det är bra att du är kritisk. Det behövs fler som är det. Jag har läst på massor om bröstcancer, behandlingar, kost och annat. Det är märkligt att sjukvården inte pratar mer om kost. Man får själv söka information och fundera på hur man ska göra. Jag går på strålbehandling nu, och funderar hit och dit när det gäller tamoxifen. De rekommenderar ju det till alla med hormonkänslig tumör oavsett återfallsrisk trots att man ju vet att inte alla individer har nytta av den eller ens behöver den. Problemet är ju att de ännu inte vet vem som behöver den, så de rekommenderar den generellt. Bra att forskning om det pågår i alla fall. Men det jag undrar mest över just nu är om det räcker att utesluta mejeriprodukter och annat som innehåller eller ökar mängden östrogen i kroppen. Om jag utesluter allt sånt kanske tamoxifen inte behövs? Jag får fundera vidare, men det retar mig att man inte kan diskutera sånt här med läkare.

  3. När jag läser ditt inlägg får jag en klump i magen. Jag har precis fått bröstcancer och står handfallen. Imorgon får jag mitt svar på vad det är för sorts cancerform och hur min behandling kommer bli. Jag har noll kunskap men ifrågasätter allt, tyst för mig själv. Jag vill inte stoppa imig saker min kropp inte behöver. Jag vill inte bli styrd utan få tänka själv. Hur hittar jag all denna forskning och information?

    1. Karin (som lämnade första kommentaren)

      På den här sidan: http://www.lakareforframtiden.se/om-oss/ skriver en onkolog bl.a. om att vegansk kost utan mejeriprodukter är bra.
      Den här sidan: http://foodforbreastcancer.com/foods-to-avoid.php tar också upp livsmedel och presenterar forskning för och emot utifrån perspektivet bröstcancer och om den är hormonkänslig. Det finns hur mycket som helst att läsa, men man måste förstås läsa med ett kritiskt öga. Vem har skrivit och varför? Vill de tjäna pengar eller bara upplysa och informera? Finns det kompetens eller inte bakom de fakta som ges?

      1. Louise Roland

        Läs Lidandets konung-historien om cancer av Siddharta Muhkerjee!! Där ägnas flera kapitel åt bröstcancer och de senaste resultaten av cancerforskning.

  4. karin fridlund

    Jag tycker också att man ska kunna prata med sin läkare om kosten mm. Jag har hittat en läkare som vågar jobba annorlunda ? och är utbildad inom funktionellmedicin hon jobbar i Ystad och heter Cecilia Furst. Hon har en hemsida som heter. Funktionellmedicin2014. Lycka till ❤️ Karin

  5. Hej Karin! Jag hittade till din blogg idag via instagram, jag älskar din energi! Du skriver bra, viktiga saker! Jag har inte heller någon bra känsla av allt det här med rosa månaden, känns som för mycket. intressanta vinklar du har på det.
    Jag är nu en trogen följare! 🙂 Keep it up! Hoppas jag tar mig till någon av dina yoga-retreats någon gång. <3 / Ida

  6. Helene Gullhav

    Tack Karin för dina tankar!
    Jag håller med dig, rosa bullar… Varför???
    Men yoga, det borde alla få lära sig eller hur? Yoga på idrotten i skolan? och som du skrev, knipövningar till tjejerna! Det ska jag jobba för!
    och Karin som kommenterat, tack för länkar till info om kost, de ska jag läsa!
    Kanske ska jag ändra på maten här hemma?! Jag har iallafall börjat byta ut crèmer med massa konstigt i till Akamutis produkter, känns som ett steg i rätt riktning!

  7. Louise Roland

    En fruktansvärd okunskap visas i kommentaren ”forska för fasen på biverkningsfria mediciner” men herregud tror ni inte att det är just det de gör? Svårigheten är att cancercellerna bara är en modifierad variant av våra egna celler, det som skadar cancercellen skadar också våra egna celler. Om man vill ha en grundläggande kunskap så man förstår det fantastiska arbete som gjorts för att ändå klara den praktiskt taget omöjliga uppgiften så läs ”Lidandets konung- om cancerns historia” av Siddharta Mukherjee. Där ägnas även en hel del tid om när de forskade fram t ex Herceptin och vad som ledde fram till att man förstod vad HER-positiv bröstcancer innebär. Snälla läs! Den ger SÅ mycket kunskap för oss amatörer.

  8. Pingback: Att få beröm – Pranayama i Rom

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *