sånt jag inte förstår

Såg idol igår och slogs över hur alla tjejer med gitarrer dissades. Men aldrig killarna. Killarna fortsätter att komma in med sina gitarrer och spela egna och andras låter. Men jag har ännu inte hört någon skratta, flamsa och dissa en kille för att han kommer dragandes med en gitarr. Sånt kan jag reta upp mig på väldans. Plötsligt var det liksom larvigt att tjejerna hade drömmar om att skriva sina egna låtar och spela själva. Det är sånt jag inte kan förstå.
Egentligen borde de säga, hejaheja. Kul att tjejerna tar för sig, att de faktiskt tror att de kanske har en chans att göra något själva, där de inte är uppbackade av andra musiker, typ läs killar.  Nej, så modig får man inte vara, för då blir man skrattad rakt upp i ansiktet att man tror att man är någon.
Jag fattar inte.
Är det inte bra?

Igår var jag också på en föreläsning av Mia Lundin. Mia har skrivit boken Kaos i kvinnohjärnan. Först gavs hennes bok ut i Usa, där den också fick pris för nationens bästa hälsoinformation för allmänheten. Jag hoppas att det fanns några läkare, blivande läkare och barnmorskor i publiken. Mia började med att säga att hennes bok är tillägnad alla de kvinnor som trott att de skulle bryta samman och som lidit i tysthet, utan riktig hjälp eller förklaringar. Har ni möjlighet att gå på någon av Mias föreläsningar, ta den chansen. Mia Lundins hemsida.
Men vården är orättvis. Kvinnors problem och hälsorisker är på något märkligt sätt inte lika viktiga som mäns. Jag blir så arg och ledsen på det. Varför skojas det om våra hormoner, hur vi mår. Hur vi åker bergochdalbana under månaderna, alldeles särskilt när vi fortfarande har mens. Och varför för vi inte den hjälp vi behöver när vi kommer in i klimakteriet. Varför tittar inte svensk sjukvård på studier som gjorts utomlands på kvinnor? Då skulle man kunna se en massa samband som skulle kunna hjälpa kvinnor att må bättre. Hålla sig friska, friskare. Prevention helt enkelt. Men jag är ju i tron att den där hormonella bergochdalbanan som många av oss hamnar i, är just en hälsorisk. Det tillsammans med den stress vi utsätts för i våra vardagsliv. Känns som skojet fastnar i halsen. Gå in på Mias hemsida och läs. Hon har lagt upp en massa undersökningar.
Gör som Mia sa, släng upp undersökningarna på läkarens bord vid ert nästa besök. För vi behöver inte må så här dåligt, vi har rätt att må bra.
Jag vet inte riktigt varför jag gör kopplingen med Idol, men är det inte typiskt på nåt sätt att när tjejer tar för sig, visar framfötterna, vågar lite mer, tänker att jag fixar det här, nu ska jag visa dem. Ja, då hånas dem av andra tjejer, alltså Laila och gärna påhejade av  killarna. Jag vet inte, men det kändes inte bra.

monica gunnes krönika om löneolikheterna

0
0