mina tankar om solskydd

Ibland är det så märkligt. Jag hade tänkt skriva om solskyddsmedel, så fick jag den här kommentaren på bloggen:

”Har du tips på bra solskydd Karin? Vanliga produkter verkar innehålla så mkt skit och jag har inte hittat någon kräm som funkar i ansiktet utan att ge mig röda, irriterade ögon. Solar aldrig men vistas en hel del i solen på promenader o.s.v. och framför allt ansiktet blir utsatt. Har en del pigmentfläckar som inte blir snygga när de kommer fram för mkt och man vill ju skydda huden mot skador. Har kikat en del på eko-alternativ men inte testat någon produkt ännu eftersom det är lite av en djungel där också och produkterna är väldigt dyra för en väldigt liten mängd. Och ska man smörja hela kroppen rekommenderas man ju ta en handfull kräm per gång. Flera ggr per dag för hela familjen så går det ju åt en del. Hälsan är ju viktigare än pengar men gjord av pengar är man ju inte. Tacksam för tips. När jag var jag ute så ofta och mkt att huden vande sig långsamt vid solen (och sedan har säkert ozonlagrets uttunnande en del att göra med det också) och då brände jag mig aldrig men nu tycker jag det är svårare att få till en sådan gradvis solexponering. Dock bränner jag aldrig händerna och de vänjs ju långsamt helt naturligt. Svårare med resten av kroppen tycker jag. ”

Jag har alltid undrat lite över solskydd i krämer. Varför det står att man inte ska använda solskyddsmedel på barn under ett år? läs här I artikeln har det testat solskydd som riktar sig till barn, tänk då till vad solskydden till vuxna innehåller… För mig känns det jättekonstigt att smörja in kroppen med solskyddsmedel, som är fullt med en massa cancerogena ämnen.

 Sedan flera år tillbaka använder jag inte solskydd överhuvudtaget. Jag solar istället försiktigt. Och då menar jag väldigt försiktigt. Första dagen kanske bara en kvart, tjugo minuter. Så håller jag på ett par dagar tills jag fått en liten grundton, då kan jag vara längre i solen. För det är nämligen så att själva brunbrännan fungerar som ett solskydd. Man ska aldrig sola så man blir röd.
Jag älskar värme, jag älskar att vara på stranden och brukar också ligga i skuggan för att få vara där. Men det är faktiskt så att man blir brun i skuggan under ett parasoll. För ett par dagar sedan kom den här undersökningen Dagligt solande är bra för hälsan. Här får vi reda på just det, att det är bra att vara i solen. Och på tv-nyheterna så uppmanade forskaren folk att ta sitt kaffe utomhus i solen mitt på dagen. Cancerfonden kontrade med att de absolut inte tyckte att det var någon bra ide, eftersom hudcancern ökar.
Men jag undrar lite stilla om hudcancern kanske ökar på dem som använder solskyddsfaktor?
För om solen är så farlig som Cancerfondens presskvinna sa, så borde ju hudcancern vara enorm i länder där man blir extremt utsatt för solen och där man har brun hud? Någon som vet siffror på det?
Det finns enorma fördelar med att visats i direkt solljus. Nämligen det viktiga D-vitaminet. Här kan du läsa kostdoktornas råd om solande och om det viktiga d-vitaminet
Men det handlar om att vi med ljus hud ska ta det lugnt i solen. Sola försiktigt. Snarare bygga upp en bränna, än att pressa fram den.

Ni anar inte vad jag längtade efter att sola efter alla cancerbehandlingar. Jag häll nästan på att längta ihjäl mig. Jag älskar solens strålar mot huden. I mars när alla behandlingar var över åkte jag på en solresa själv till Lanzarote. Så här såg jag ut då..

1
1