mina tankar

Jag länkar här till Fridas tankar om yogagames på hennes blogg yogista: om yogagames och fortsätter lite med mina.
Jag hade tänkt att jag inte skulle skriva något om yogagames, eftersom jag tänker att allt som främjar att människor hittar yoga är fantastiskt. Det menar jag verkligen. Men så fick jag ett personligt mejl från yogagamens ledning eller Pr, där man vill att jag ska skriva om yogagames i min blogg. Vilket jag ju nu gör. Men jag kanske inte gör det på det sätt som de vill, vad vet jag…
Yogabranschen är inte en bransch där man tjänar särskilt stora pengar.  Det kanske kan verka så. I alla fall inte i Sverige och i alla fall inte om man inte vill ta svarta pengar, utan faktiskt skatta för varje krona man får in. Och många av de yogalärare jag känner, går upp klockan fem på morgonen för att ta hand om sina elever klockan sex i en yogastudio och ett par-tre timmar på morgonen. För att få det hela att gå ihop, så har de också  nybörjarkurser och workshops, eller ger privatlektioner och det är oftast sent på kvällen och på helgen. Som yogalärare jobbar du när andra är lediga.
I Stockholm kostar en högst ordinär yogastudio minst 17000 kr i månaden. Ni förstår hur mycket en yogalärare måste jobba för att dra in de pengarna. Så jag vill verkligen ge en eloge till de lärare som jobbat på det sättet och som jag haft äran att yoga för under mina 12 år som jag gjort ashtangayoga och som fortfarande gör det. De driver fortfarande sina studios i samma anda.
Gittan Hendele på Ashtangayoga Stockholm
Charlotte Lindström på Ashtangayoga på Odengatan
Maria Boox och Lotta Bertilsson på Yogashala, Gotlandsgatan ( de har visserligen gått skilda vägar, men båda jobbar som yogalärare fortfarande)
De här kvinnorna startade sina studios på sent 90-tal och de jobbar fortfarande, men blir de bjudna till Yogagames? Nej, inte vad jag vet. Men förmodligen är de de som jobbat längst med yoga i Sverige.
Det är klart att du måste på något sätt profilera dig. Och det man idag kan tjäna pengar på, är just happenings och yogautbildningar, eftersom att alla vill bli yogalärare. Men, man måste oftast ha ett yrke vid sidan om för att få det att gå ihop.
Jag förstår att yogagames blir ett perfekt ställe att annonsera och sälja in prylar som man ”måste” ha om man yogar. För man måste ju ha en mandukamatta, med rengöringsspray som luktar lavendel och så en tygmatta ovanpå som kostar 650 kr. Och så de där kläderna som är avsedda för yogisar. Yogandet kan bli en dyr affär, och det är klart man hakar på det.
Och jag ska verkligen vara försiktig, jag har gjort dvder och skrivit böcker om detta ämne. Så absolut jag har gjort min del. Men jag gör så mycket jag kan och tipsar om bra lärare och deras skolor, skriver artiklar om yoga. Men jag vill verkligen lyfta fram de personer som verkligen lever sin yoga, stretar på i ur och skur och hela tiden underhåller sin yoga, genom att yoga själva.
Och det är det jag saknar lite. Yogagames har bjudit in många fina och fantastiska lärare, några som jag känner till och verkligen tycker gör ett fantastiskt jobb. Men bland de som yogagames presenterar hittar jag ingen som levt med yogan längre än, ja, vad vet jag. Tjugo år.
Var ärde  lärare som jag räkande upp innan? Var är Dona Holleman, som var en direkt elev till Vanda Scaravelli och Iyengar och Dena Kingsberg, för att nämna några häftiga kvinnor, eller Alexander Medin som är certifierad ashtangayogalärare och som pratar sanskrit. Fatta PRATAR sanskrit.  Och som också var den som såg till att Mr Iyengar och Patthabhi Jois träffades efter vad var det 50 år? Jag vet få som kan yogans filosofi så ingående som han.Här kan ni se Alexander
Jag ser att det är några kundaliniyogalärare inbjudna, men jag saknar ändå filosofin. Och jag tänker om man nu ska göra en sån stor satsning, kunde man tänka på det.
Man kunde tänka på mångfalden, man kunde tänka på att yoga är mer än the practice och man kunde premierat kunskapen från de som yogat länge, levt i Indien. Eller varför inte en indisk yogalärare som Desikachar, son till den store yogagurun Krishnamacharya eller hans barnbarn Kausthub.
Jag eftersöker större blandning, mera bredd. Kanske kärnan i yoga, så om ni vill fånga mitt intresse. Och ni vill att jag ska skriva och tipsa om ert game, så tänk på det till nästa år. För då skriver jag gärna om det 😉

.

6 reaktioner på ”mina tankar”

  1. Lena Lomander

    Du är klok som en pudel! Hoppas många läser. Jag som är en tant i Göteborg vet flera duktiga yogainstruktörer här typ Lisbeth Wikman, Andrea Olow, Ann-Kristin Nilsson, Yvonne Forsberg. Min favvo Leela Hansen är dock med som tur är!

  2. Jag är med dej i det mesta, inte minst i det att Yoga Games mer eller mindre medvetet försöker "hollywoodisera" yogan. MEN det finns också något bra med det lättillgängliga och det faktum att många får riktigt bra yogaupplevelser av dylika event. Där finns absolut kärna (flera av lärarna på yogagames har jag själv yogat för och de förmedlar absolut ren yoga) och inte minst dendär känslan av att yogan förenar – glädjen i att få träffa och umgås med likasinnade!
    Kram Karin <3

  3. Nina, jag förstår inte riktigt vad du menar. Jag skriver att allt som får folk att upptäcka yoga är bra, eftersom jag tycker att yoga är ett bra redskap. Yogagamens hörde av sig till mig och ville att jag skulle skriva om yogaeventet. Vilket jag faktiskt göt. Jag skriver vad jag saknar i deras utbud och som skulle göra mig intresserad att gå dit.
    Mer mångfald, fler äldre yogalärare och gärna indiska yogalärare. Inget av de motsäger att de andra yogalärarna inte har nån kärna, eller att de skulle sätta stopp för ett härligt möte mellan yogisar. Jsg tror bara att det skulle ge mer tyngd åt hela eventetet.

  4. Jag håller (som sagt) med, Karin. Jag håller med er andra om att allt som sprider yogans kärna är BRA, men jag ifrågasätter starkt hur yoga -som begrepp- tolkas, förmedlas och förs ut till människor idag. Känner folk ens till kärnan idag undrar jag? Jag anser faktiskt att många företag/studios (inkl. dyl. mässor liknande yoga games), helt okritiskt tagit sig friheten att applicera begreppet YOGA på lite vad som helst. Jag saknar en debatt i yoga-världen om HUR yoga egentligen bör tolkas och framför allt VAD man menar när man kallar något för yoga. Med vilken kunskap tolkas yoga egentligen idag? Känner man till bakgrund, Patanjalis texter, eller historien till yogans ursprung när man väljer att använda ett forum som tex YG för att förmedla sin metod? Det här är jag sugen på att debattera som ni märker… ;)KRAM!

Lämna ett svar till Tina Dragon Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *