majkursen – KOM!

Lämna en kommentar / Av / 2012-05-07
Kära yogi/yogini, nu närmar sig
sommaren med stormsteg. Luften är varmare, dagarna är längre och allt känns
lättare. Det är lättare att komma upp på morgonen och vi går väl alla och
drömmer om en extra varm och solig sommar. Men tills dess
Det är dags att anmäla sig till
majhelgen och du är varmt välkommen! Och vill du se mer vad som händer på Yogavita? Gå in på www.yogavita.se och titta under antingen helgkurser & gästlärare eller under sommarschemat.
Kram karin
Båstad: 11-13/5 Yinyoga, hathayoga &
Ashtangayoga
Ashtangayoga Förberedande för Mysore &
Mysore
Fredag 11/5 kl 18.00-20.00 Ledd klass
Lördag 12/5 kl
07.00-09.00 Mysore
Söndag 13/5 kl 07.00-09.00 Mysore
Var: Yogavita,
Pomonaallen 3 i Båstad
Anmälan: yogavita@telia.com
Pris: 650 kr/för alla
dagar. Drop in 225 kr betalas in på bg 5459-1201
Föranmälan krävs.
Hathayoga & Yinyoga
(Kombineras)
Söndag 13/5 kl 16.00-18.00 Hathayoga och
Yinyoga
Var: Yogavita, Pomonaallen 3 i Båstad
Anmälan:
yogavita@telia.com
Pris: 225 kr föranmälan. Annars 250 kr dropin. Betalas in
på bg 5459-1201
Föranmälan krävs
Lördag 12/5 Workshop i Viken på Sans och
balans.
Bakåtböjningar. Vi går igenom ställningar för att försiktigt
öppna upp ryggen och ge plats för en större andning. Här går vi igenom hur man
kan jobba för att öppna i ryggen och gå djupare in i sina bryggor.
Tid: kl
14.00-16.00. Anmälan görs hör: www.sansochbalans.se

Meningen med livet – Lisa

1 kommentar / Av / 2012-05-06

Namn: Lisa Lalér
Ålder: 40
Yrke: Yogalärare. Äger och driver Yogashala Stockholm med min syster.
Civilstånd/familj:Sambo och två tonårssöner
Bor: På Södermalm i Stockholm
Vad är meningen med livet?

– Kärlek, medkänsla, kunskap och mod – I smått och stort. Att hjälpa andra när man kan och att dela med sig av det man har. För mig personligen är den största meningen kärleken till mina barn. Att de kom till mig är den största gåvan i mitt liv och de har hjälpt mig att förstå vad det innebär att älska utan förbehåll, villkorslöst. De påminner mig varje dag om vad som är viktigt och sant, i med-och motgång.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?

– Jag är så oerhört tacksam över allt jag har och allt fantastiskt som jag får och har fått vara med om. Det ger mig så mycket att möta alla makalösa människor som finns och har funnits i mitt liv. Utan dessa människor hade jag nog fortsatt gå vilse… Mitt liv har, så här långt, burit med sig så mycket som jag aldrig kunde föreställa mig att jag skulle få uppleva. Ingenting har blivit som jag hade tänkt mig. Och det är bra. Både när det gäller svåra saker och glädjande saker kan jag se att det mesta som skett i mitt liv har haft en mening. Även det som är och har varit smärtsamt. Yogan hjäper mig att inte glömma det. Så länge jag kan minnas har jag, trots att jag verkligen älskar att leva och att vara i mitt liv, vaknat varje morgon med en mörk sorgsenhet och oro. En strävan och längtan är att vakna med samma ljus och positiva kraft som jag oftast känner att jag är i när jag går och lägger mig. Min vän Thomasine brukade med jämna mellanrum ringa och säga: “Lisali, har du skrattat ordentligt den senaste tiden? Glöm inte det! Du och jag behöver inte öva på att vara allvarliga. Det kan vi redan.Vi behöver öva på att inte glömma det som gör oss glada.” Älskade Thomasine finns inte med oss längre, men jag tror att hon vet hur mycket hennes ord och klokhet hjälper mig i livet.
Vilken är din livsfilosofi?

– I boken Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren finns ett citat som jag ofta brukar få påminna mig om som lyder ungefär så här:  ”Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan.” Jag är rädd väldigt ofta men jag har bestämt mig för att inte låta det styra mitt liv och mina val. Att våga fast man är rädd är viktigt både när det gäller att stå upp för sig själv och för att kunna stötta andra människor. Jag tror också att det är själva resan som är “målet” i många fall, att det ofta är längs vägen vi får möjlighet att lära oss, växa och utvecklas och att målet är att förstå det… Att vara ödmjuk inför att det som är sant för mig inte nödvändigtvis behöva vara sant för någon annan, att inte döma och att ta ansvar för mina handlingar och dess konsekvenser försöker jag också sträva efter i livet, fullt medveten om att jag långtifrån alltid lyckas.
Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

– Öva på att säga tre kärleksfulla saker om dig själv, till dig själv, varje dag. Även de dagar du inte tror på dem ett dugg. Det är dig själv du kommer att möta igen och igen, varje dag, hela livet. Du är värd all kärlek i världen. Det är så viktigt att du är snäll mot dig själv. Våga säga nej när du behöver och försök att vara sann mot dig själv och andra. Var inte rädd för att be om hjälp och stötta andra när du kan.

skogens konung

4 kommentarer / Av / 2012-05-05
I morse när vi var på Björkö, möttes vi av den här älgkalven. Han bara stod där, mitt i skogsbrynet och tittade på oss. Så cool, skogens konung. Jag älskar att vara så nära det riktigt fria. En helt annan sak att stå nära en älg på riktigt i naturen, än att stå och titta på inhägnade djur på Skansen.
Jag var tvungen att slå upp vad ett möte med älgen symboliserar. Det här var svaret:
Älgen är ett tecken på kraft, skönhet, uthållighet och värdighet. Älgen har kraft att forcera hinder. När rådjuren går genom skogen tar de gärna en omväg runt saker som står i dess väg, medan älgen plöjer rakt igenom dem. Om det finns hinder i ditt liv som skapar svårigheter är älgen ett tecken som säger att du ska använda din kraft och styrka och gå rakt igenom det.  Näe, nu är det no pardon. Tack!

var rädd om livet

2 kommentarer / Av / 2012-05-02

Var rädd om livet, det skall glädja dig, var rädd om ljuset, det skall leda dig, var rädd om mörkret, det skall skydda dig, var rädd om slutet, det skall rädda dig.
Bo Setterlind

När jag var lite flicka var jag så fascinerad av äldre människor. Historierna och den där säkerheten som jag alltid upplevde att äldre hade. Den som kommer med åren… Den jag avundades när jag var ung. Jag har nog haft alldeles för bråttom att bli gammal. Längtat efter att bli pensionär har jag liksom gjort i flera år nu.
Vi hade mycket kalas i mitt hem, många spännande personer som passerade. Jag har berättat det förr, men ofta på de där middagarna så utbröt nån sorts poesibattle. Vi brukade skoja om att vår pappa och hans vänner läste sina nyskrivna dikter för varandra. Vi brukade härma dem och skratta så vi kiknade jag och mina syskon. Men nånstans tror jag att vi fick med oss en god egenskap, (som jag tycker är god…) nämligen det här med att tycka det är okej att folk ställer sig upp och reciterar en dikt på en middag. Haha så osvenskt, men så härligt. Jag kan älska det överdrivna. Jag älskar människor som tar plats på det sättet. Mera visa känslor, mera gråt och glädje i vårt land.
Mer Arja Saijonma som insvept en röd fana sjunger en sång på ett torg. Kan inte hela historien, men kommer ihåg just det.
Dikten ovan är skriven av en av min barndomsfavoriter. Bo var vän till familjen och jag tyckte så mycket om honom. Han var en sån som såg också de små i en familj, och frågade hur man mådde och ställde de där extra frågorna som gjorde att man kände sig sedd.
Alla vill bli sedda.
Och tänk att man kan komma ihåg alla de som såg en på RIKTIGT när man växte upp. Och tänk vilka spår de sätter i en människas liv. Som ger en kraft att gå vidare, som gör att man känner sig värdefull och i allra bästa fall speciell. Vad jag önskar alla känslan av att få känna sig speciella nån gång i sitt liv. Vi vet att föräldrar är viktiga för ett barn, men dagispersonalen, fritidspersonalen och skolan har också den viktiga och sårbara uppgiften. Men också vi andra som då och då möter ett barn.

hjärtat är stort

Lämna en kommentar / Av / 2012-05-01
På avstånd har jag följt Carolas väg till att bli adoptivmamma. Carolas blogg

Jag har också läst en och annan krönika om huruvida hon gör en Madonna, eller Brad Pitt och Angelina Jolie. Inte vet jag.

Men jag tycker om Carola.
Carola känns varm. Det känns som om hon vill väl. 
Och jag skulle gärna läsa fler bloggar och tankar om känslan och väntan på det där barnet man ska få möta. Om mammor och pappor som åker runt hela världen för att hämta hem en liten en, som man kan få älska så där besinningslöst. Men för många blivande adoptivföräldrar, så är det längre väntan än nio månader. För många är det flera års väntan, avslag och misströstan.
Det är klart man kan tycka en massa om adoptioner, men det tänker inte jag göra här. Utan jag vill skriva om den här barnalängtan.
Och jag blir varm i hjärtan när jag läser och ser bilderna på Carolas blogg.
Jag tror Carola har längtat efter en liten dotter.
Jag kommer aldrig glömma Birgittas ord. Birgitta var en kvinna jag jobbade med på ett kollo för förståndshandikappade när jag var ung och innan jag själv fick barn. Jag tyckte mycket om Birgitta. Hon var så varm. Jag kände att jag ville också bli så där lugn, rotad och framför allt kärleksfull när jag var i hennes ålder. Jag har alltid varit väldigt fixerad vid meningen med livet och tidigt frågade jag folk om deras tankar. Så det är inte konstigt att söndagarna på den här bloggen är vigda åt just det. Såklart pratade vi om just det, jag och Birgitta. Jag kommer ihåg att jag frågade henne om det var något hon ångrade i sitt liv.
”Ja, svarade hon. Jag ångrar att jag inte skaffade fler barn.”
Den meningen har alltid funnits kvar i mig. Hon svarade inte; Jag ångrar att jag inte satsade mer på mig själv, besteg Mount Everest eller tog dykarcertifikat. Hon var inte intresserad av karriär, mera pengar, utmärkelse eller beröm. Nej, hon ångrade bara att hon inte skaffat fler barn, och i det införstått biologiska och fosterbarn. För henne var det ingen skillnad. Birgitta var en rik människa och då menar jag inte rik i form av pengar på banken. Utan rik på kärlek. Hon hade sju egna barn och minst elva fosterbarn.
Hjärtat är stort och vår värld behöver fler som Birgitta.

magisk show

Lämna en kommentar / Av / 2012-04-30

Jag trotsade min rinnande näsa och hostan, och tog mig till Stockholmspremiären av magikern Juliens Dauphins show igår. En av mina äldsta vänner Tintin Anderzon är hans assistent showen igenom. Jag har aldrig varit på en magisk show förut. Har ju sett alla de här filmerna, och alltid fascinerats av själva cirkuslivet. Det var liksom bra allting, stämningen, ljussättningen, musiken.
 Alltså, jag är ganska tagen, fortfarande. Det var som att få vara mitt i en saga. Flygande bord, duvor och spelkort som försvinner, utbrytarnummer. Och så den fantastiska Tintin som tillsammans med den från Hollywood kände ”dvärgen” (jag vet man ska säga kortväxta, men i numret så leker han själv med det, och kallar sig dvärg) Ricky Dee liksom fulländade hela showen. Magi på hög nivå, som en spännande saga. Ja, som att vara mitt i Harry Potter typ. För en stund försvann jag bort, så där som man kunde göra när man var liten och faktiskt trodde att man kunde flyga, för att man drömt det.

Meningen med livet – Maria

4 kommentarer / Av / 2012-04-29



Namn: Maria Boox

Ålder: 52 år
Civilstånd: I en relation.
Yrke: Yogalärare/Mentor
Bor: I Indien-Goa och Stockholm samt reser runt i hela världen.
Vad är meningen med livet?


– Meningen men livet kan variera för olika människor och variera i olika tider i en människas liv.Jag tror att en röd tråd i en människas liv är att göra det som behöver göras för att överleva på bästa sätt. På ett annat plan så tror jag att människans uppgift är att söka sig själv och leva utifrån vad som är sant för henne eller honom.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?


– För det mesta känner jag mig nöjd med mitt liv. Ibland kan vågor av ledsamhet komma över mig. Ledsamhet över det som aldrig blev och oro för det som ska komma. Men jag har en stark tro på livet och dess kraft och att allting är precis som det ska vara. Vågorna stillnar oftast snabbt.

Vilken är din livsfilosofi?


– Min livsfilosofi är att allting är precis som det ska vara och jag har en djup tillit till det. Att leva sant och kärleksfullt mot mig själv och andra. Livet är alltid i förändring. Släpp taget om det som inte behövs längre.  Ett citat av Tomas Tranströmer: ”Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig och det är som det skal.” 

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?                      
  –   Lev i sanning även om den gör ont. Allting förändras. Våga vara sann även om andra människor blir besvikna.  Sträva efter att hitta den rösten som inte påverkas av hur du känner dig, om du är arg, ledsen eller glad. Lyssna inåt och lev utifrån den rösten och inte för vad andra tycker att att du ska göra. Följ dina drömmar och ge aldrig upp. Livet är en gåva. Älska så mycket du bara kan!

en anslagstavla

Lämna en kommentar / Av / 2012-04-28
Å, vad jag älskar era kommentarer. Det är så härligt att läsa, som en levande anslagstavla, där man kan skriva sina grejer och vi samsas om en sak, vi gillar yoga. Men vi samsas också om hur olika våra känslor för yoga kan vara och kännas. Att vi har olika inställning, vi gillar kanske olika former av yoga. Men ingen skriver någon på näsan, om vad som är rätt, hur man ska tycka och tänka.
Allt är föränderligt.
Man kan ändra sina åsikter och tankar.
Människan är föränderlig.
Allt är inte stilla.
Det finns alltid en rörelse.
Det jag gillar idag, kanske jag inte gillar i morgon.
Som att Mira, 2 år älskade avocado och spenat, men när hon var 5 år, hatade det. Så ungefär.
Det är en tillgång att kunna ändra sig. En tillgång att kunna känna eller säga; Jag vet inte.
Man behöver inte ha svar på allt. Därför är det så härligt, när bloggen på nåt sätt blir en anslagstavla, med olika tankar, olika tankegångar.
Alla Olika, Alla Lika, typ.
Kram och njut av en solig lördag.

svar på frågor om Yogamattor

6 kommentarer / Av / 2012-04-26
Jag får många frågor, både här på bloggen, men också till min mejl och ibland telefonsamtal.
Frågorna handlar ofta om vilken matta man ska köpa?
Ibland kan det kännas lite mäktigt att svara på samma fråga flera gånger, så nu har jag bestämt att jag svarar på frågor som egentligen inte är personliga, här på bloggen. Hoppas ni förstår och att ni skickar frågor hit. För hur som, det är alltid någon som känner igen sig.
Och så får vi se om jag kan svara, om jag har något svar alltså.
Yogamattor
Ja, det är ett kapitel i sig.
Jag säger verkligen inte att jag är en expert på något sätt och jag är skoningslös, även om man vill sponsra mig. För jag kan inte, vill inte göra reklam för sånt jag inte står för eller gillar. Så här får ni just mina tankar om mattor. Och tycker ni på annat sätt än jag, så skriv kommentarer, för det kanske också kan hjälpa en blivande mattköpare. För smaken är ju som baken delad… Och jag kanske glömmer viktiga saker, som ni hittat, kommit på eller upplevt med ett mattköp.

Bild 1.

Här ovan, ser ni några olika mattor. Jag rekommenderar att man köper en yogamatta på en yogastudio, alternativt en yogasajt. Stora sportkedjor gör tyvärr inte så bra yogamattor.
Jag kommer att prata om yogamattor som passar den mer fysiska formen av yoga(ashtangayoga, vinyasaflow eller vad den nu kan vara), och då behövs en matta som är någorlunda slitstark.
Den första mattan jag köpte, var som den blå mattan på första bilden. Den köptes på rulle och yogaläraren själv skar ut måttet på mattan. Mattan köptes av en återförsäljare i Tyskland. Jag tror de heter Yogamatsandmore. Det är en tunn matta och också ofta den matta, flera studios har som lånematta. Jag gillar den för att den är lätt. Det vill säga en bra resematta. Jag tar gärna med min matta när jag är ambulerande yogafröken och ger privatlektioner hemma hos folk eller på företag. Då är det skönt att ha en matta som inte är så otymplig och tung. Bör kosta mellan 300, max 400 kr. Den är lätt att slänga i tvättmaskinen. 40 grader, aldrig sköljmedel på en matta. Däremot slits den lätt.

Så min nästa matta var den här:

Bild 2.
Å, vad jag tyckte det var dyrt. 500 kronor för tolv år sedan. Det här var i alla fall då lyxmattan. Och jag vet inte, men jag tror den kallades för Mercedesmattan eller liknande. Den är bastant, tung och från början gled man runt rejält, eftersom den var så hal. Men efter ett tag användes den in (läs; svettades in) och blev perfekt. Svår att tvätta, men man får tvätta av den med en trasa och lite diskmedel. Och hänga upp den på luftning då och då. Ni ser, det här är DEN mattan jag köpte då. En väl investering. Den är alltså extremt slittålig. Det syns inte att den har tolv år på nacken. Den har också varit ute och rest. Varit i Mysore och på andra härliga yogaställen. Jag blir nästan nostalgisk när jag tänker på det. Men den väger bly. Jag skulle inte rekommendera den här för någon som vill ha en matta som han/hon ska bära varje dag till sin yogalektion. Det här är en matta som lämpar sig att ha hemma, eller om din yogastudio tycker det är okej att du lämnar kvar mattan.
Alternativ till en sån här slitstark matta, är en matta som Yogamatsandmore, och studios som säljer från den grossisten, den heter Millenium. Brukar finnas i lila och vinrött. Det är en något lättare matta, men med samma kvaliteter som Mercedesmattan och den är billigare än Mandukamattan. Men är ändå typ samma matta. Se nedan, det var också länge min favorit. Den har jag i Båstad, när jag tränar hemma. För mig är mina mattor som smycken som står lutade mot väggen. Jag vet faktiskt inte hur många mattor jag har. Kanske tio stycken. Jag har provat de flesta mattor som finns på marknaden.
Milleniummattan är en matta jag verkligen rekommenderar. Den är tyngre, och perfekt för första serien. Man står bra på den. Det här tycker jag är en stadig, bra, slitstark och bra investering av matta. 400-500 kr, ungefär. 
Bild 3. Foto: Anneli Hildonen
Det går som sagt trender i mattor. Den vinröda mattan på första bilden, med sandfärgade tygmattan ovanpå, är en Mandukamatta. De finns i många snygga färger, är slitstarka och är väl en sån där ”måstehamatta”, eftersom den anses både snygg och trendig. Manduka, har många fina saker som man ”måste” ha, som den där trasan som ligger slängd på den jättefina yogamattsväskan med buddor. Det var en helt onödig investering, för lite för många hundralappar. Du kan lika gärna ha en kökshandduk, eller en sjal. Eller som en rolig yogakompis sa, en mikroduk från Hemköp för 38 kr.
Bild 4. Foto: Anneli Hildonen
Den här oranga mattan är inte så slitstark. Köps från Yogamatsandmore. Också en yogamatta, som många yogastudios säljer och också har som lånematta. Jag har den i min yogastudio i Båstad. Den är mjuk, till en början ganska hal. Men det är de flesta mattor, så det får man stå ut med lite. Den här mattan gillar jag att ha när jag gör andra serien i Ashtangayoga och det för att den är mjuk. Det finns en stuns i den. Vilket är skönt för mina knän, som kan göra lite ont i bland och när man gör handstands och såna roliga grejer. Jag kan tänka mig att den är bra för dig som just har ont i knän och leder. 
En billig matta, som kostar typ 300-400 kr.
Bild 5. Foto: Anna Widoff
Haha, när jag bläddrade runt bland mattor, hittade jag just min lila milleniummatta, igen. Det här är från en yogaintervju med mig i tidningen Amelia för nio-tio år sen.  Så ni ser vad slitstark den är.
Bild 6.
Men så vill man ju tänka på miljön. Den här mattan från Yogiraj fick jag skickad till mig för att prova. Det är en ekologiskt framtagen matta, utan all den där kemiska skiten som oftast finns i en gummimatta. Den är bra på många sätt, den är klibbig och gör att det är ganska lätt att få fäste när man yogar. Den finns i två storlekar. Något tunnare och den här är den tjockare. Tyvärr lite tung, men framför allt är den dyr. Och en viktig sak, den är för ljus. Så även om man är noga att tvätta fötterna, och vara ren när man gör sin yoga, så blir den ganska snabbt ofräsch. Jag hoppas de hittar ett sätt att göra den mörkare. Plus är att man yogar på en matta som känns naturlig. Minus för att man blaffat på den en stor logga. Det är inte i min smak. Kostar 800-900 kr.
Tggmattor fick jag också en fråga om. Svettas man mycket är det smart att investera i en tygmatta. Den som ligger här ovanpå yogiraj-mattan kommer från yogastudion Atmajyoti. Det är en indisk tygmatta. De är fina och helt okej. Kostar 400-500 kr. Det braiga med att investera i en tygmatta, är ju just att man kan ta hem den och tvätta den enkelt i maskin. Jag har kommit på att jag nog inte använder tygmattan så mycket längre.
Den sandfärgade tygmattan köpte jag också på Atmajyoti. Tror den kostade 550 kr, den är fin och ett tag använde jag den mycket. Manduka gör också fina tygmattor.
Kontentan:
Investera gärna i en eller två mattor.
En något tyngre, slitstarkare. Helst i en mörk färg och inte ljus, eftersom en ljus matta oftast ser ofräsch ut efter ett tag. Svettas du mycket, är en tygmatta som du lägger ovanpå en bra investering. Skaffa gärna en lättare resematta. Då skulle jag ta en billigare variant.

vad är yoga?

8 kommentarer / Av / 2012-04-25
Ja, då kör vi vidare med att jag frågar er, eftersom förra inlägget var så inspirerande… Och ni fullständigt översköljde mig med era kommentarer. Haha jag skojar. Jag ställer frågor, ingen svarar. Ingen kanske läser?
Jag vill ändå ställa er en fråga och jag skulle verkligen vilja att ni svarade.
Vad är yoga?
Vad är yoga för dig?
I den frågan kan du så klart, lägga in lite underfrågor som du svarar på. Som, vad har yogan gjort för dig? Vilken betydelse, plats har yogan i ditt liv? Har ditt liv, din inställning till dig, din kropp och själ förändrats sedan du började med yoga? Om du skulle beskriva yoga för någon som aldrig yogat, hur skulle du beskriva det.
Och negativa tankar, är också välkomna.