Författarnamn: Karin Björkegren Jones

NYTT PODDAVSNITT:RESAN

In och lyssna på senaste avsnittet av podden PAUS som släpps idag. Lyssna HÄRpå Resan. PAUS ger dig möjlighet att resa utan att använda några färdmedel. Veckans avsnitt är ett mycket bra klimatval. För den miljövänligaste och kanske mest långsiktiga smarta resan är den som du gör inom dig. Och alldeles säkert den mest intressanta. Dags att göra den inre resan. Med den här podden i dina öron kan du lägga dig ner och ge dig själv en välförtjänt vila. För ur vila, ur pauser kan det nya växa. Det är i vilan som det gror. Så boka in dina måndagar för då sänds nya avsnitt av podden.

Och ni vet ju hur glada vi blir när ni sprider podden. Så fortsätt gärna med det.

förboka balans

Nu kan man förboka mina kommande bok Balans och dessutom få den till ett toppenbra pris. Men då måste man gå via länken HÄR

glöm inte detta: Använd kampanjkod balans i kassan när du handlar. Erbjudandet gäller t.o.m. 30 april 2020.

Det är min sida på Bokus som du hittar på www.bokus.com/karin Där finns nu ett specialerbjudande till er för 149 kr. In och förboka.

fittan i Gamla Stan

Igår berättade min man historien om huset på Skeppsbron 44 eller snarare om Hanrejen på Skeppsbron 44. LÄS HÄR det är en dekoration som stolt hänger över huvudentrén. Det sägs att byggherren Carl Smith lät skulptera en vulva under manshuvudet efter att hans hustro varit otrogen. Så efter att vi fixat i min lokal på Hornsgatspuckeln åkte vi och tittade på fittan i Gamla stan. Väldigt upplyftande.

I morse vaknade jag tidigt och bestämde mig för att titta på Svtproduktionen Gud så gott som jag är med i. Och jag blev faktiskt ganska irriterad HÄR KAN DU SE PROGRAMMET

Det är ett superintressant program om maten och vår inställning till mat. I avsnittet om Kroppen, som precis släppts säger jag ett par meningar. Noterade dock att killar kunde vara titulerade två yrken typ civilingenjör & ayurvedaterapeut men jag titulerades yogainstruktör.

Efter ett liv som journalist (32 år) och 15 eller är det 16 ? publicerade böcker är min huvudsakliga inkomstkälla sprungen ur precis det och jag kan titulera mig författare. Dålig research SVT.

Jag kallar mig aldrig yogainstruktör heller eftersom jag anser det skillnad på att vara instruktör och lärare. Och jag har många års studier i yoga.

Och man kanske inte ska gnälla över såna saker. Eller så är det precis det man ska. Så nu gör jag det här och där.

Tänker att det är fittan i mig som säger ifrån.


det här med implantat


Alla ingrepp och alla mediciner för ofta med sig biverkningar, eller efterskalv som jag kallar dem. Oftast och tyvärr får man inte reda på det innan man kanske ska göra ett ingrepp eller satts på en behandling. Att ta sig en ordentlig titt i FASS är mycket bra att göra. Då är du också förberedd och kanske i tid kan se och känna av biverkningarna. Bröstimplantat kan göra dig sjuk och förutom inflammation, autoimmunitet osv så kan alltså ärren efter implantat avlägsnats och man inte tar bort det inkapslade vara upphov till cancer.

I Usa finns det numera kirurger som frångått att operera in bröstimplantat, just för att de sett vilka biverkningar en bröstförstoring med implantat kan ge, och istället har de fullt upp med att operera bort implantat och hinnan eller det som kroppen gärna gör, nämligen kapslar in främmande föremål i kroppen.

Jag är verkligen inte ute efter att skamma någon med implantat, men håll uppsikt på dina bröst. Tänk efter om dina krämpor, ditt dåligmående, sjukdomar och värk kom efter att du satte in implantaten. IN OCH LÄS HÄR

I egenskap av yogalärare har jag också sett vad implantat kan göra. Många av de tjejer som har implantat är ofta stela i bröstryggen, en del har till och med fått som en något konkav bröstrygg, men allra främst många har ont i ryggen. Jag upplever att klimatet är känsligt. Att det är svårt att ta upp med en tjej som kanske har implantat att hennes olika problem kanske kan bero på det. Lite som att man tassar runt på tå, men om nu skönhetsoperationer ska vara en rättighet och man ska få göra vad man vill med sin kropp, typ. Så upplever inte jag att vi får all den informationen vi behöver för att göra ett informerat val. Vi måste prata mer om biverkningar och det gäller allt. Eller hur tänker ni.

I november för sju år sedan togs mitt högra bröst och 17 lymfnoder i min armhåla. Eftersom jag hade inflammatorisk och hormonell bröstcancer gjordes inte direktrekonstruktion. Idag är jag glad för det. Jag har ”vant” mig, i den mån man kan vänja sig, vid att vara enbröstad. Men när jag scrollade runt på instagramkontoto Breast Implant Illness så kände jag bara en stor tacksamhet. Jag orkar inte med fler biverkningar i mitt liv. Har nog med att försöka hela dem jag har.

Angående bilden. Känns som för hundra år sedan, men det är kanske fem år sedan. Det här fina linnet gjordes av Mysore Yoga Paris och Lovisa Burfitt. Det är ett kryss där bröstet en gång satt. Det var första gången jag på bild inte hade den där bröstkudden som kan stoppas in i en liten ficka i behån. Och jag kommer ihåg att det kändes naket. Jag kände mig naken och lite utsatt i min skörhet. Idag yogar och badar jag utan inlägg. Men jag kan fortfarande drabbas av sorg, känslan av utsatthet när jag visar min kropp för någon som inte sett mig sedan operationen.


paus:stå ut

det är måndag och det betyder att idag släpps ett rykande färskt avsnitt av din bästa poddkompis PAUS. Så in och lyssna på senaste avsnittet: STÅ UT

In och lyssna och sprid gärna podden för det gör oss så glada.

Börja dagen med en PAUS!

Jag och musikern och ljudteknikern Jens Back driver podden PAUS. Den första november kl 08.00 har du möjlighet att bli ledd i en guidad meditation specialskriven för Yoga of Hope i sal F1 på Fotografiska museet i Stockholm. Här hittar du info och anmäler dig BÖRJA DAGEN MED EN PAUS

bevaka balans

Nu kan man bevaka min bok Balans naturlig väg till en friskare sköldkörtel som kommer ut i mitten av december. In och gör det HÄR

Så här skriver Katarina Nydahl som faktakollat boken och som också sitter i styrelsen på Sköldkörtelförbundet i sitt förord:

Karin Björkegren Jones är en sann hälsoinspiratör, men för mig personligen är hon inte bara en stark förebild utan även en nybliven vän. När Karin berättade att hon skrev en bok om sköldkörteln blev jag både glad och förväntansfull! Jag förstod hur viktig boken skulle vara för alla dem som dagligen tampas med sviktande sköldkörtelhälsa och som upplever att de inte får den hjälp de behöver av vården som erbjuds idag.


Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel är boken jag själv önskar att jag hade haft i min hand för tio år sedan när jag diagnostiserades med den autoimmuna varianten av hypotyreos (Hashimotos tyreoidit). Jag blev obeskrivligt trött, hade konstant hjärndimma, frös ständigt och gick upp i vikt. Jag är idag i det närmaste symtomfri men det har varit en lång och påfrestande väg tillbaka. Min egen sköldkörtelresa har varit otroligt lärorik och har bland annat bidragit till att jag har valt att vidareutbilda mig inom funktionsmedicin och till näringsmedicinsk terapeut. En av mina viktigaste insikter har nämligen varit hur komplex denna sjukdom är och att det ofta krävs ytterligare insatser utöver standardbehandling med enbart Levaxin för att återfå hälsan. Undersökningar visar att så många som 20–30 procent inte mår bra trots behandling och min gissning är att mörkertalet utöver detta är stort, då det finns en risk att man vänjer sig vid att må lite halvdåligt. I vårt stressade samhälle är det dessutom mer eller mindre accepterat att vara ”trött och sliten”.


Jag håller helt med Karin när hon uppmuntrar oss att skaffa mer kunskap, men framförallt att börja lyssna på våra kroppar och deras behov så att vi bättre kan ta hand om själva. Först när vi lyckas identifiera grundorsakerna till sjukdom och börjar åtgärda dessa kan kroppen läka och komma tillbaka till balans. Med facit i hand kan jag även konstatera att detta mycket väl kan vara den viktigaste boken som Karin skrivit hittills en bok som ger kunskap, inspiration, hopp och hjälp till många drabbade som är på väg tillbaka till ett friskt liv.

Katarina Nydahl, doktor i farmaceutisk vetenskap, utbildad inom funktionsmedicin och näringslära, styrelseledamot i Sköldkörtelförbundet.

jag vill ha förändring, inte ringa en telefonlinje Cancerfonden

Det är jag till höger. Dagen efter att man opererat bort mitt högra bröst och 17 lymfnoder. Det är sju år sedan nu i november. I dag är det oktober månad och den här månaden skapar alltid ångest och oro i mig. Jag la ut en post om mammografi igår på mitt Instagram och fick svar av CANCERFONDEN att jag kunde ringa deras hjälptelefon med mina tankar?! Nej det vill jag inte göra. Jag vill se förändring inte prata av mig. Ni skrev också att Rosa bandet dragit in över 800 miljoner de här sexton åren och att det hjälpt så många att överleva cancer. Jag överlevde men lever fortfarande med biverkningar. Så då vill jag ställa några frågor till CANCERFONDEN och BRÖSTCANCERFÖRBUNDET.

?Varför informeras inte kvinnor/tjejer om att de har täta bröst dvs att de är svårlästa innan man fått en diagnos. Skulle kunna införas som regel vid ena första besök när man kollar brösten

?Varför vittnar så många om att det tar sån tid att få en undersökning? Fast man befarar att man har cancer

? Varför ska man behöva kämpa för att få ett ultraljud? Eller thermografi

? Varför utvecklas inte mammografin när vi vet att den missar 30 procent av cancerfallen

? varför tvingar man patienten till mammografi vid befarad inflammatorisk bröstcancer. Känns ju lite konstigt att pressa ihop ett inflammerat bröst pga av rädsla för spridning

?Varför tar man hela bröstet vid bc? Varför erbjuds inte kvinnor att ha kvar bröstet men att man tömmer innehållet?

?Varför är eftervården så ringa? Så många som får lymfödem efter bc och så dålig vård

?Ge oss möjlighet till valfri eftervård hos tex lymfmassör

Eftersom många av mina följare är överlevare av bröstcancer så fyll gärna på med saker ni vill att både Cancerfonden och bröstcancerförbundet ska jobba för/upplysa/belysa Det är ju ändå rosa oktober vore ju schysst om ni lyssnade på oss som varit igenom bröstcancer. En dag hamnar kanske ni i behandling och då kan jag lova att det är skönt att några innan ifrågasatt sånt som kan förändras och förbättras. Jag har tröttnat på att gråta i tv och tidningar och berätta för icke sjuka om saker som gått förlorat. Jag vill att ni ska lyssna på mina tankar om förbättring och att livet som överlevare faktiskt ska kännas värdigt.

I morse läste jag följande AV JONNA SIMA I AFTONBLADEThennes ledare börjar med raderna: Varje år under oktober månad pågår Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj för att samla in pengar till och sprida kunskap om bröstcancerforskning. Då brukar även medier och makthavare uppmärksamma den cancersjukdom som är vanligast bland svenska kvinnor.

Det jag slås av är att media fortfarande tror att Cancerfondens Rosa band är öronmärkt för bröstcancerforskning/uppplysning.

dubbelmoral eller vad tycker ni om Ebba och KD?

2012 fick jag diagnosen inflammatorisk och hormonell cancer i mitt högra bröst. Det syntes inte på mammografin att jag hade cancer däremot på ett ultraljud. Idag gör jag inte mammografi utan måste alltid fajta och argumentera för att få göra ultraljud istället. Jag hade sk täta bröst och då är inte mammografi hundra procentigt säker. Det var inget jag blev informerad om utan snarare nåt som jag själv mitt under cancerbehandlingarna informerade om i artiklar, min blogg och senare i min bok Jag vill fan leva som utspelar sig under cancerbehandlingarna och en sorts summering året efteråt. Boken gavs ut på Pocketförlaget och är tyvärr slutsåld.

Dessutom kan man inte med mammografi undersöka ett bröst som inte finns. Men det är ju ändå ett område som haft cancer. Men med ett ultraljud kan du också undersöka platsen där bröstet en gång fanns och lymfnoderna i armhålan. Så jag undrar varför erbjuds jag inte ultraljud direkt?

Om man läser på finns det en del kritik mot mammografi. För strålningen osv Men mammografi är billigare än ultraljud eftersom vid ett ultraljud måste en läkare närvara. (så var det i alla fall jag senast undersöktes på KS) När det kommer till kvinnors hälsa och vård måste det alltid vara kostnadseffektivt. Vilket gör mig arg.

Så läser jag om dubbelmoralen personifierad Ebba Busch Thor och att hon bär CANCERFONDEN rosa band samtidigt som vi vet att Kd alltså har som förslag att införa avgift på mammografi. Tack Tobiasgerdas på Twitteratt du uppmärksammar oss om detta.

Jag blir så arg jag skulle önska att Cancerfonden aktivt gick in och kämpade för kvinnors rätt att gratis välja vilket sätt deras bröst ska undersökas. Att undersökninsgmetoderna utvecklas. Särskilt när ni använder samhällets rädsla för bröstcancer som en, förlåt att jag säger det, kassako för er fond. 

Men just det… pengarna som kommer in på rosa bandet är ju inte öronmärkta till bröstcancer och har heller aldrig varit.

Balans

Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel heter min nästa bok som kommer ut i december. Snart borde det gå att förbeställa den. Å vad jag hoppas ni kommer att gilla den.

Så här ser omslaget ut.