Kanske var det så att förra cellgiftsbehandlingen var för stark för mig, och liksom slog ut mig. Jag har ju känt mig väldigt trött, håglös liksom och nu börjar jag fatta att det hänger ihop med mina värden. Men precis hela min värld, nästan det enda jag tänker på – det är att klara av de här behandlingarna och få komma ut i ljuset och göra mig redo för nästa etapp, operation, strålbehandling och antihormonerna.
Så håll nu alla tummar ni kan, att jag får klara av den här perioden, att jag får göra mina behandlingar på utsatt tid. Så att jag blir klar nån gång där i oktober/november.
Jag var en discotjej när jag var ung. KOm ihåg den här låten, och kom också ihåg att jag tyckte den var så bra. ”I got such a lon way to go, such a long way …… so I ride like the wind” Känns lite som mitt läge just nu.
Ride like the wind
Jag ska ha dig i tankarna hela dagen och speciellt mycket nu på förmiddagen för att du ska göra de behandlingar som du ställt in dig på att få göra!
Kram ninni
Nu har jag lyssnat på Ride like the wind 🙂
/ninni
Fina Karin, du är i mina tankar. Min kärlek går t dig, låt den fylla p med ljus o styrka så du får göra dina behandlingar <3<3
Förbannade cancer! Tänker mycke på dej!!!!!! Styrkekramar Mimi
Glöd, ljus och värme till dej!
Mina tankar är med dig!
Stor energi kram!
Tänker på dig! Kram
Massor av tankar och kramar!