jag har en papperskalender. För aldrig in sånt jag måste göra i min telefonkalender. Jag får ingen översikt då. Istället känns det som att allt flyter ihop. Så jag måste skriva upp vad jag ska göra så att jag får överblick. Då kan jag bläddra och se veckorna tydligt. Försöker också skriva in pauser så att dagarna inte bara flyter ihop och jag går från möte till möte. Jag behöver liksom planera in återhämtning, stunder när jag får ta igen mig.
Jag är en person där saker, känslor, tankar går fort. Jag är tacksam att jag har möjlighet att omvandla all den här energin till jobb. Till kreativitet. Men även kreativitet behöver vila. Hitta sina platser av paus. Semester är så klart jätteviktigt. Att bara gå och dra benen efter sig. Inte göra nånting. Men mejlen lyckas ändå hitta mig även när jag är på semester. Jag har alltid min telefon på ljudlös. För det där plinget i telefonen och att liksom alltid bli nådd skapar stress i mig. Men ändå fylls mina semestrar väldigt ofta med jobb. Nån som skickar mejl med frågan ”kan du bara svara på den här frågan”. Problemet är ju att det sällan bara är en person som gör det. Tror det är dilemmat med att vara egenföretagare. Därför är jag så tacksam för att jag är så bra på att pausa mittemellan. Jag är en person som kan sitta på en parkbänk och glo rätt ut i tomma intet. Jag hittar mina pauser, mina mellanrum. En gång i tiden var jag chefredaktör på en kvinnotidning. Där fanns en tjej som heter Lena. Vi kallade henne listiga Lena för hon åkte runt och gjorde reportage om hur hon stajlade om folks hallar, garderober och vardagsrum, därav namnet. Hon tipsade läsarna om hur man med enkla knep och oftast billiga kunde göra om ett rum så att det fick ett nytt utseende. Jag och Lena gick från kollegor till nära vänner. När jag var typ tom i huvudet av alla möten och det tunga ansvaret av att vara chef på en tidning med liten budget, så hängde jag med Lena när hon åkte runt och gjorde ärenden i sin stora skåpbil. För när jag satt där på passagerarsätet hände nåt. Det var där jag kom på de roligaste idéerna. Och så tycker jag det fortfarande är. Det är aldrig eller sällan, kanske jag ska skriva, när jag sitter vid mitt skrivbord och ska tänka mig till nåt. Det händer inte då. Oftast kommer de bra idéerna när jag minst anar, när jag gör nåt annat. När jag pausar.
Jag har sagt det förr ”det är i mellanrummet som vi hittar guldet”.
Så nu en fråga till dig. Var får du dina idéer? Var hittar du ditt guld? Och hur ger du dig mellanrum i vardagen?
En sak som jag tycker är viktig det är att låta mellanrummen vara just mellanrum. För om jag börjar tänka att det är i mellanrummet jag ska komma på en smart ide, då har det magiska i mellanrummet förstörts. Typ Rör inte mitt mellanrum. Så bara en tanke, tänk om man gjorde om måndag till min dag, skrev in det i kalendern som en bestämd dag för sig själv. Min dag, Tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag. Härlig vecka va?!
Ja det ör så fantastiskt o livsnödvändigt? Är likadan ?
Där satt den!!
Precis det här har jag tänkt så mycket på i höst. Jag har själv genomgått en period av strålbehandling och då jag bor på landsbygd, så blir det resor med ”långa väntetider” så att säga. Jag lånade ljud-böcker från biblioteket, jag packade ner stickning och jag hade bra skor på fötterna för många och långa promenader.
En dag när jag satte mig på bussen (alldeles i början av behandlingsperioden, tack och lov), så orkade jag inte ta upp telefon och hörlurar utan bara satt där rakt upp och ner. Då hände det – precis det du beskriver. Jag tänkte egna tankar, jag kom på saker som jag ska komma ihåg att göra senare och jag fick måååånga idéer. Jag blev kreativ, helt enkelt!!
Det här har jag försökt förklara för min omgivning, för barn och barnbarn. Jag tänker på alla unga som växer upp med ljud i öronen hela tiden. Det kanske inte är så konstigt med all ohälsa, då de unga inte får möjlighet att tänka sina egna tankar, inte hinner bearbeta det de upplever. De tror att de pausar/har egentid/återhämtning då de får läsa en bok eller se en serie på skärmen (gärna flera avsnitt i följd).
Så tack för ditt värdefulla inlägg (jo, alla dina inlägg är värdefulla). Det här måste vi sprida.
Kram
Känner då igen mig i det du skriver. Har alltid min mobil på ljudlöst även om det retar andra. Det är mitt sätt att skapa lugn. Jag tror faktiskt många andra också skulle må bra utav det. Vi behöver inte nödvändigtvis vara tillgängliga hela tiden. Jag ringer upp när jag har tid o möjlighet. Lika så med mail el meddelande av olika slag. För det är mitt liv, min tid och den bestämmer jag över. Kanske hårt men en lärdom från livet. Som företagare har jag också en planering i pappersformat för att få allt tydligt. Kalendern i mobilen blir som du nämner plottrig oöverskådlig.
Sådan är jag också. Jag har papperschema på skolan där jag jobbar. Olika för varje vecka och när jag får mina scheman där de fasta möten ligger skriver jag därefter in lunchen och sedan eftermiddags pausen och lite andra små pauser. Efter det fyller jag på möten ; ). Jag vet också att min påhittighet dör vi 15.00 och då är det smartast att bara göra rutinmässiga saker. Bryter jag av vid 15.00 och gör något helt annat som tränar eller dyl så kommer kreativiteten tillbaka senare på kvällen. Att bryta av så är sällan möjligt för mig med det jobbet jag har. Jobb mejl läser jag aldrig på semester. Det är enkelt att hålla när man är anställd. Som egen företagare behöver man andra rutiner för det och är så klart lite mer knigsigt.