TACK tunna blå linjen

I helgen publicerades min ”debatt”artikel LÄS HÄR i tidningen Amelia. Det handlar om frånvaron av hjälp efter genomgången cancerbehandling. Avsaknad av eftervård helt enkelt och att vi är så många som lider av cancerbehandlingarnas vanliga biverkningar som hjärtsvikt, lymfödem, känselbortfall, återkomna rosfebrar och utebliven sexlust bland annat. Sånt vi är tvungna att bekosta själva för att ta hand om. För att klara av vardagen, för att må bättre. Men de stora cancerfonderna använder gärna våra röster, bilder på våra kroppar och avsaknad av bröst osv för att dra in stora summor till cancerforskningen. Vilket absolut är bra. Men pengarna som dras in är inte öronmärkta för bröstcancerforskning, också det är väl okej. Men skulle vara fint att vi fick del av kakan vad gäller forskning på biverkningsfria behandlingar och kanske framförallt hjälp med våra efterskalv våra biverkningar efter genomgången cancerbehandling. Eller hur?!

Jag har själv lagt ner hundratusentals kronor på lymfmassage och olika behandlingar för att ta hand om mitt lymfödem OCH utbildat mig till lymfmassör. Skulle kännas fint om eftervård var något som också prioriterades av fonderna.

Så här presenterade Amelia min artikel:

”Bara tre veckor efter att Karin Björkegren Jones fått sitt bröstcancerbesked kom det första erbjudandet om att visa sin cancersargade kropp på bild för att samla in pengar till forskning. I dag är hon besviken på hur kvinnors kroppar används för att dra in pengar som inte alltid är öronmärkta för bröstcancerforskning. ”Om man nu använt oss som gråterskor för att samla in stora summor, tänker jag att vi också borde få en större del av kakan”, skriver hon.”

Såg också att en av de fonder som i många år erbjudit cancerrehab för kvinnor, nu haft sitt första prostatacancerrehab och att de skrev så glatt att just därför hade de nu kopplat till sig en sexolog. Också det är väl fint, men INTE en enda gång har jag under cancerbehandlingarna fått frågan om huruvida jag har nån sexlust eller inte. Varför är inte kvinnors sexlust lika viktig som männens? varför har inte sexolog kopplats in tidigare?

Att sen en av biverkningarna av antihormoner som många kvinnor med hormonell cancer uppmanas att äta i mellan fem till tio år är just UTEBLIVEN SEXLUST verkar ju inte vara nåt som nån ansett viktigt. Kvinnors sexlust ÄR uppenbart inte lika viktig som mäns. Varför är det så???

Det gör mig ledsen eftersom jag också får så många meddelanden och mejl från Bc-systrar (bröstcancersystrar) som mår så dåligt på grund av den där lusten inte finns längre. Sexlust är viktigt. det är också lust till livet. Till att vilja ta stora tuggor av livet. Det är glädje. Därför valde jag att inte äta antihormonerna som skrevs ut. Det var ett så svårt beslut att ta och det är inget jag vågar eller råder någon annan att ta. Men kvinnorna som mejlar mig vill inte fortsätta äta antihormoner. De vill ha tillbaka sin lust. De vill känna lite kåtslag och lust till livet. 2013 när det gjordes en stor undersökning bland kvinnorna som åt antihormoner fanns inte ens frågan om utebliven sexlust med. Fattar inte hur de tänker, hur kan den frågan inte finnas med? Min stilla undran är ju om den frågan någonsin uteblivit i någon studie om prostatacancer.

MEN!

Så i söndags blev jag så glad när jag såg SVT-serien TUNNA BLÅ LINJEN och sexscenen som polischefen spelad av Sanna Ekman har med en kvinnlig anställd. Första gången jag såg en kåt enbröstad kvinna i media. Tack SVT. Tack du manusförfattare som skrev in den lustfyllda karaktären som trots sin enbröstade kropp, gärna tar en bulle till, tar större tuggor av livet och som har sex på en offentlig toalett. Ni gav mig och en hel hög med kvinnor en förebild. Och kanske kanske kan det här normaliserandet av en kropp som genomgått bröstcancerbehandling göra att vi slipper vara galjonsfigurer för de olika cancerfonderna för att dra in pengar.

3
3