Cancer

jag vill fan leva

ibland är Facebook lite härligt. Hon påminner mig om saker som hänt. Idag för fem år sedan hade vi möte på Pocketförlaget. Min blogg, min cancerresa skulle bli pocketbok. Tänk att nåt så jävligt, en riktig livsresa ändå kunde vändas till något gott. För mig var bloggen ett verktyg, ett terapeutiskt verktyg som jag kunde använda mig av. Jag bestämde mig för att vara så sann jag orkade. Jag vet att några tyckte att jag var privat. Men jag vet var min privata sfär finns någonstans. Och jag är så väldigt trött på låtsasvärldar. Det här är jag med allt det dåliga och allt det goda. Jag tror inte det finns någon annan väg och jag är så säker på att vi måste prata om det som skaver. Det som gör ont. Det som inte är lätt. Inte för att att använda andra människor som käppar, utan för att livet inte är en enkel resa. När boken skulle skrivas var det oerhört smärtsamt att gå tillbaka och läsa alla blogginlägg, trots att det bara var ett år senare. Jag förflyttades ofta till känslan, hur det kändes. Mina tankar. Jag är väldigt stolt över den här boken. Den är bra. Den handlar om en sjukdom som många drabbas av, men den är också fylld av mina tankar om fåfänga, om utseende som ett feministisk manifest. Den handlar om vänskap om vad man behöver som cancersjuk. Om kärlek, den är också tillägnad min man Ray, som stod vid min sida. Häll min hand när allt rasade. Den handlar om sjukvården och om alternativa behandlingar. Om mat., ja om livet rätt och slätt. Om man vill lära känna mig Köp JAG vill fan leva HÄR

7

ANNONS:

jag fick ett mejl

på självaste världscancerdagen damp det ner ett mejl till mig som jag har lite svårt att skaka av mig:

”…Till saken hör att vi har haft oerhört mycket cancer och speciellt bröstcancer i släkten. Detta har nu genutretts och vi har en mutation i en gen som heter chek2. Det är en ganska ny hittad gen. Det innebär tätare kontroller hos de med genen, och för mig som haft bc och är bärare innebär det förebyggande masektomi nu i vår. Vi är utredda på Klinisk genetik på KS, på Sahlgrenska och på klinisk genetik i Lund beroende på vart i landet vi bor. Jag ville informera dig om ni på er sida har intresse av detta i och med att vi ju är släkt via xxxx. Man har 50% chans/risk att ärva mutationen och den försvagas för varje generation. Av xxxs barn tror/vet vi att 6 av 8 barn ärvt genen och fört den vidare…”

Jag vet att den avlägsna släktingen vill väl. Jag vet att det är bra att utreda om det är så att det är en gen som hängt med sedan generationer. Men ni vet. När man känner att man lämnat bakom sig en jävligt jobbig tid. En överjävlig behandling och någonstans trodde jag att nu kan jag lämna cancer bakom mig. Jag är så trött på cancer. Men nu bör jag nog skicka vidare det här mejlet till de andra i släkten.

Den här bilden tog Ray dagen jag ska operera bort mitt högra bröst. det är november 2012. Jag har gått igenom cellgiftsbehandlingar i tre månader, nu väntar operation och resten av cancerbehandlingarna. Jag är hon som inte ens fastnar på bilden för att hennes hud är helt genomskinlig. Jag kan inte hjälpa det men jag gråter varje gång jag ser den här bilden. Den påminner mig om en av de tuffaste utmaningar jag haft i mitt liv. Jag vill aldrig mer uppleva det.

30

inget är svart eller vitt

det är så himla uppenbart. Inget är svart eller vitt. Igår länkade jag till en krönika om Björn Runge och idag länkar jag till ett annat inlägg om samma regissör. Efter en cancerdiagnos kontaktade Björn Runge Dr Erik Enby, läkaren som inte gav upp. En kontroversiell läkare som 2007 fick sin läkarlegitimation indragen av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, med motiveringen att hans behandling av patienter saknat stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Hela historien om honom är så ledsam, så brutal. jag hoppas att Erik Enbys cancerforskning får den upprättelse den för länge sedan borde haft. Men i Sverige så anses tyvärr inte alternativ forskning, eller forskning som ser på kroppen som en helhet och kanske inte har som uppgift att ta fram ett läkemedel som kan göra ett läkemedelsföretag rikt. Jag är inte emot läkemedel, men jag tror att den svenska sjukvården har allt att vinna på att börja titta på en helhet. Att kroppen inte ska eller kan delas upp i olika områden, utan att allt hänger ihop.Hur som helst. Nu har Björn Runge satt upp pjäsen  Jag är en annan nu om hans möte med läkaren Enby och som snart har premiär på Kulturhuset. Heja valfri vård och fram för mer komplementär vård.

“Vad är du bete för? I den frågan ryms ett djupt existentiellt förhållningssätt till hela mitt omgivande liv: från vad jag äter till hur jag lever mitt vardagliga liv och hur mycket jag låter kärleken spela roll i min tillvaro. Björn Runge, regissör

Björn Runges pjäs och Erik Enbys betydelse

12