trendenser

Ni har säkert sett #tenyearschallenge. När jag såg den väcktes motvalstanten i mig och jag la upp en osminkad rättuppochnerbild på mig själv med text om vad som hänt i mitt liv det här tio åren. En text med min önskan om att få åldras precis som jag är och att det här med att åldras i sig ska få vara vackert. Så många kommentarer det inlägget fick och jag tänker att vi är så många kvinnor som längtar efter just det.

View this post on Instagram

#10yearchallenge summering av tio år: ett bröllop (mitt eget) och en massa begravningar. Min pappa, barndomsvänner, nära kompis och kollega. Däremellan bröstcancern jag själv drabbades av, fruktansvärda cancerbehandlingar, dödsångest, ett bröst mindre, en arm som svullnar, lymfödem, hypotyreos, hjärtsvikt och sorg. Sorg. Sorg. Min dotter flyttar hemifrån. Mammas demens blir värre. Jag behöver läsglasögon för att kunna läsa en text. Men också en jävla kreativitet 12 yogadvder, 12 böcker, 2 poddar och workshops runt om i Sverige och yogaresor utomlands. Det här är jag utan smink och med den fotomin jag har när passfoton ska tas. Med lite smink, med ett leende och bra ljussättning kan jag se bra ut och ni skulle kanske säga Mäh du har inte åldrats en dag. Jag har åldrats. Jag både älskar och hatar det. Men jag är en kvinna som snart fyller 55 år och jag måste stå ut med rynkor, kaninpåsar, sprödare hår. Ni måste stå ut med att människor åldras. Att kvinnor åldras. I min värld finns inte skönhetsoperationer eller botox. Livet drabbar oss och det visar sig i våra ansikten och våra kroppar. Kan inte det få vara vackert?

A post shared by Karin Björkegren Jones🍀 (@karinbjorkegrenjones) on

Vad tänker ni om det här med #tenyearschallenge? För några veckor sedan la en kompis upp bitar från två intervjuer med en känd skådespelerska. I ena intervjun berättar skådespelerskan om hur hon kämpar för miljön och hur viktigt det är att vi tar ansvar för att i nästa berätta om familjens långflygningar till varma länder. Hur härligt det är för sammanhållningen i familjen. Jag vill inte vara en människa som skriver andra på näsan. Men jag ser en trend just nu och det var Aningslösa Influencers på Instagram som fick mig att uppmärksamma denna trendens. Dvs man lägger upp bilder från en långresa, för att i #tenyearschallenge ett par bilder senare lägga upp bilden på vad som hänt isbjörnen på de här tio åren. Vad tycker ni om den trendensen? Är det typiskt för oss människor att själva gör som vi vill, men vi lägger ansvaret på någon annan. Typ Jag vill göra mina resor, men ni andra ska sluta flyga… Varför har vi så svårt att se vår egen delaktighet.

6
6