cancermaten


Bildltext: dagen efter att de opererat bort mitt högerbröst och 17 lymfnoder. Jag var slutkörd efter sex cellgiftskurer och fyra herceptinbehandlingar. Framför mig väntade fem veckors daglig strålning. Jag var en manet. Min största och svåraste utmaning.

Jag får många mejl med frågor om hur man ska äta om man fått en cancerdiagnos. Det är ju i sommar sex år sedan jag fick min bröstcancerdiagnos som var både inflammatorisk och hormonell. Då fanns inte så många svenska böcker skrivna i ämnet och jag tyckte det var märkligt att man inte fick några matrestriktioner, förutom att inte äta grapefrukt under cancerbehandlingarna. Min onkolog svarade ”Ät som du alltid gjort” på frågan om jag skulle tänka på nåt gällande maten. Och det utan att fråga hur och vad jag åt. Jag tyckte det var så konstigt. Jag är fortfarande lite chockad att man inte verkar vara särskilt intresserad av en holistisk syn på hälsa inom den svenska sjukvården. Där maten, det vi stoppar i oss är viktigt för vårt mående. Det vill säga att allt hänger ihop. Jag åt inte kött när jag blev sjuk. Men jag bestämde mig för att äta en kost som inte skapade inflammation i min kropp. För mig var det så skönt att mitt i det jävliga, dvs cancerbehandlingarna, så fanns det något jag kunde kontrollera nämligen vad jag stoppade i mig och hur jag tränade som. Jag skippade allt vitt, dvs mjölkprodukter, socker, gluten. Och jag åt mer bär och grönt.

Jag går då och då in och läser diskussionerna i olika cancergrupper på Facebook. Och märker att en del personer blir nästan förbannade över matråd, eller att en del tipsar om böcker i ämnet om ex bra kostråd. De personerna skriver gärna ner sina snusförnuftiga råd som är typ ”det finns inga vetenskapliga bevis på att maten har någon påverkan” och ”nej socker göder inte cancer”. ”Om du äter en kostrik mat så får du inga problem”. ”Följ livsmedelsverkets restriktioner”. Undertecknat läkarstudent osv.

Jag brukar tänka att de flesta inte vet vad som är bra mat. Att folk är mer aktsamma om vad de stoppar i sin bil, än vad de matar sin kropp med. Självklart slarvar jag, eller som många därute ofta säger ”Du måste unna dig”. men problemet är att när jag unnar mig sånt som för stunden är smaskigt, så mår jag oftast dagen efter dåligt. Min lymfödemarm svullnar. Jag känner mig tung i kroppen.

Jag brukar tänka på hur det kändes i mig när jag fick min cancer. Jag hade ett sjukt sockerbehov innan jag fick min cancerdiagnos. Och då menar jag sjukt. Jag ville typ bara äta glass och godis. Mitt sug var överdrivet. Jag kopplar ihop det med att jag hade cancer i kroppen. Kunde också märka på min dotter när hon var liten och när det var en sån där vända på dagis med mask i magen. Att när hon blev så där sockersugen, ja, då kunde jag nästan räkna med att hon hade mask. När kroppen får ett extra stort sug efter socker. Jag tänker man behöver inte ha gjort en vetenskaplig studie på att nåt står fel till, för mig räcker min egna empiriska studie.

Så läser jag följande i Aftonbladet:

En fet och kaloririk kost kan sätta ditt immunförsvar ur spel.
Kroppen reagerar nämligen likadant som vid bakteriella infektioner.
Och i värsta fall återhämtar den sig inte, visar nya studier.
Äter du ofta pizza, kebab, hamburgare och annan mat med mycket transfetter och socker? Då kan det vara värt att försöka bryta den onda cirkeln. Forskare vid universitetet i Bonn i Tyskland har nämligen upptäckt att en dålig kost på lång sikt kan göra ditt immunförsvar mer aggressivt. Även om du sedan lägger om kosten kan det ha skadats i grunden. Och det i sin tur kan leda till flera allvarliga sjukdomstillstånd, som till exempel diabetes typ 2, strokes och hjärtattacker.I undersökningen fick ett antal laboratoriemöss gå på en så kallad ”västerländsk diet” i en månad, bestående av fett, socker och väldigt lite fibrer. Mössen utvecklade utifrån det en stark inflammatorisk reaktion i hela kroppen. Bland annat ökade en viss typ av immuna celler i blodet, samtidigt som en stor mängd gener ansvariga för spridning och mognad aktiverades. Med andra ord utvecklade kroppen en stor, kraftfull armé av celler för att försvara sig, förklarar professor Joachim Schultze vid institutionen för Life & Medical Sciences (LIMES) vid universitetet i Bonn och tyska Center for Neurodegenrative Diseases (DZNE).

Så BOOM. Det jag och alla andra med mig redan visste. Tack alla ni som skrivit, debatterat, kämpat för att försöka upplysa. Ni som blivit hånade, ifrågasatta. Tack för att ni orkar.

Så med det vill jag gärna tipsa dig om mi gamla bok 21 dagar… Den kan läsas som en inspiration om man vill börja äta mer cleaneating. Du behöver inte följa den slaviskt och göra en detox om du inte vill. Men den är en bra bok som handlar om hur man kan tänka med maten. Du kan använda recept därifrån. Det är superbra och superenkla recept. Gå in via min sida på Bokus, så får du bättre priser på mina och andra böcker. HÄR!klickar du