vemodets tid

Vardag. Kylan. Det där stretande fram och tillbaka i motvind. Jag är inte gjord för det här vädret. Jag vet det låter så klyschigt. Men jag mår så mycket bättre när värmen finns runt omkring mig. Det är som att livet blir lättare och roligare. Vardagen får guldkant.
Jag försöker sätta guldkant på de här grå dagarna. Göra dem lite mer skojiga. Roliga, mer värdefulla.
Men tappar det titt som tätt.
Livet är bra.Okej.
Visst finns det saker jag skulle vilja var annorlunda. Saker man inte kan skriva om på en blogg. Men som en kompis så uppmuntrande sa när jag deppade; tiden arbetar för dig.
Och så är det, man måste igenom de här grå dagarna. Trampa i det gråa snöslasket, vanka fram som en anka, liksom livrädd för att ramla. Man måste igenom de där dagarna, för de leder någonstans. Alla sagor ska ha ett fint slut. Positivitetstråket i mitt huvudet uppmanar mig att tänka att allt blir bra. Så glad för den där glada gumman/tjejen/kvinnan som sitter i mitt huvud. Hon som gillar bus, hon som älskar att skratta och dansa.
Hon hjälper mig genom att säga att det kommer att lösa sig. Att tiden arbetar för mig, inte emot mig.
Sitt ner i båten.
Det blir bra.
Som en godnattvisa som vaggar mig.
Allt blir bra, för att det måste, för att tiden vill dig väl. För att tiden arbetar för dig och inte emot dig.
Tiden.
Varje dag räknas.

Så tänker jag att vi svenskar ändå är ett vemodets folk. Vi hamnar så lätt där och den här årstiden, finns det nåt vemodigare? Har ni sett den här, Volvos nya kampanj  det stora vemodet rullar in.
Tror det är Monika Törnells låt, hoppas det är hon som sjunger.

Till alla andra som deppar och som sliter med att gå till jobbet varje dag. Till alla er som just nu tänker, jag orkar inte, fy fan vad det är trist. Jag säger bara det kommer en sommar och jävlar vad vi ska njuta, eller hur. Men innan låt oss njuta lite av det som är nu, vemodets tid.

0
0