Jag tror aldrig jag sminkat mig så mycket som när jag var under cancerbehandling. Jag tror det var nån sorts kompensation för att jag knappt hade några ögonfransar eller bryn. Jag ville känna mig fin. Men jag hade aldrig på mig peruken som jag fick, eller lösögonfransarna. ändå ganska intressant hur vi reagerar när vi blir sjuka, eller utsatta av livet. Vilka förmågor som slås på. Jag blev extremt bra på att ta hand om mig själv. Jag smörjde mig varje kväll. Jag var så rädd om mig själv. Tror jag behöver hitta tillbaka till det där.
Tar du hand om dig själv? Vad gör du när du vill må bra.
