jag har ingen aning

Jag har tänkt på meningen med livet så mycket de senaste dagarna. Kanske för att jag lovade återkomma när jag tänkt på det ett tag…
Nu har jag gjort det, men blev inte så mycket klokare.
Vad är meningen med livet? Och vet ni, jag har kommit fram till att jag inte vet vad meningen är för mig. Jag tror att tankarna, önskningarna om meningen med livet förändras över tid. När man är ung har men en tanke eller kanske flera tankar om livet och ens drömmar och förhoppningar om vad meningen är. Sedan kanske man får andra tankar om man blir kär och ingår en relation. Man kanske får barn. Drömmer om barn. Eller väljer bort barn. Barnen växer, flyttar ut och bort. Man kanske skiljer sig. Lever ensam. Singellivet och meningen med livet och tvåsamheten och meningen med livet, är de samma?
Man kanske får en sjukdom, plötsligt är man nära döden, vad händer med meningen med livet då.
Är tankarna om meningen med livet samma för en rik och en fattig. Om man är i kris, eller om livet är alldeles lugnt. Är förutsättningarna för de här tankarna olika?
Ja, herregud. Det blev alldeles snurrigt igår på min skogspromenad med Pino.  Jag kom på att jag har önskningar. Saker jag gärna ser händer i mitt liv. Drömmar. Jag tror jag har ett inre kompass, i alla fall önskar jag att jag har det. Ett kompass som leder mig rätt och inte bort från mig själv.
Kanske vore det enklare om man som någon skrev; tänk inte så mycket på det, jag tror meningen med livet är just att leva det. Men varför blir vissa, såna som jag själv, såna som tänker för mycket. Ältar, undrar, vrider och vänder.
Varför fungerar vissa människor, som jag själv som bäst när livet är katastrof och när det är lugnt har jag svårare att navigera?
Jag tycker att livet är ganska svårt. Det händer så mycket runt omkring oss. Turister sköts ner på en strand i Tunisien. Grekland är i kris. Putin övar på att inta Gotland. Och själv sitter jag i huset på landet och är sur för att havre/mandelmjölken är slut. För att vi inte har bil eller körkort och det får bli kaffe utan mjölk. Men behöver man ta hela världens problem på sina axlar?
Är det mitt ansvar? Nej, men ändå. Det blir så konstigt, så märkligt. En tanke fladdrar dit.
Så idag, denna söndag som förut var vigd åt meningen med livet undrar jag.
Hur mår du idag? Och jag menar det, hur har du det? Vad ska du göra idag?
Jag har yogat. Nu ska jag hänga tvätt och senare ta en promenad med Pino. Solen skiner, det gör mig glad. Har sommaren kanske äntligen kommit.

0
0