hon som går emot strömmen

Att vara en person som vågar ifrågasätta läkare, läkemedelsindustrin,
livsmedelsverket och allt som har med vår hälsa att göra är som att gå
på minerad mark här i Sverige.
Säkert i andra länder också, men
här oj, oj. Många hälsoprofiler slutar med att skriva om sina upptäckter
och slutar med att upplysa människor om att det finns alternativa sätt
att läka sig. De får ofta utstå mycket skit från alla möjliga håll. Att
vara en människa som går emot strömmen är inget man vinner några
fördelar på. Det är tungrott och väldigt tröttsamt. Och för en del
verkar det vara rent utsagt farligt.

En gång i tiden
var jag programledare, bland annat på ett program som hette Hälsa nu.
Jag åkte runt och intervjuade en massa experter om sömn, stress,
självkänsla kontra självförtroende bland annat.
Ett väldigt kul
jobb på många sätt. Jag fick ju träffa experter. Och jag träffade läkare
som offrecord sa andra saker än de kunde säga framför en tv-kamera,
eftersom de annars hade förlorat licensen. Bland annat pratade en
hjärnläkare om vikten av att äta Omega 3, men då var det inget som var
okej att säga. Men den alternativa medicinen hade länge förespråkat det.
Idag är det alldeles självklart att prata om att man ska äta tillskott
av omega 3, d-vitamin bland annat.

En av experterna som jag träffade var Sanna Ehdin.
Hon hade precis kommit ut med sin bok ”Den självläkande människan”. Nu
alldeles snart kommer boken ut igen, med nya tankegångar och nya fakta.
Jag väntar med spänning på att få köpa  Nya självläkande människan.
Jag
tyckte det var spännande det Sanna pratade om, men det är många år
sedan och jag hade då svårt att ta in allt. Jag var en ensamstående
mamma och jag jobbade mycket. Så att liksom tänka på hälsan då och ändra
mitt sätt att leva kändes bara som ett stort stressmoment. Men Sanna
fanns liksom kvar i mitt minne. Som en önskan om något nytt, men i en
tid då jag kunde ta till mig det.

Så blev jag sjuk och
jag vet inte hur det kom sig, men vi hördes på telefon. Jag hade svårt
att ta in, men Sanna förhöll sig lugn. Manade inte på mig. Hon lyssnade
in mig. Och sakta började jag se saker också och fast jag genomgick alla
traditionella cancerbehandlingar man kan tänka sig. Vi har också hela
tiden hållit kontakten. Hejat på varandra på facebook. Och jag gick
också och lyssnade på Sanna när hon hade en föreläsning för ett par år
sedan. Igår träffades vi äntligen och jag fick möjlighet att ge henne
min bok Jag vill fan leva.
För det känns viktigt för mig att få ge
den boken till alla de som betytt och betydde nåt för mig under den här
tiden som jag brukar säga var min tuffaste tid i livet. De som hjälpte
mig.

Sanna är modig. Vi ska vara enormt tacksamma för att hon vågar ifrågasätta etablissemanget.
För
det är tufft. Väldigt tufft. Hade varit mycket enklare om man följde
flocken. Men vi behöver de som ifrågasätter och vi ska vara glada att
Sanna har den här drivkraften att vilja förmedla kunskap om hälsa till
oss alla. 
Sanna har ifrågasatt Cancerfondens intentioner länge
Läs Sannas tankar om Cancerfonden här
Och det hon skriver är viktigt att vi tittar på och ifrågasätter och det är märkligt att inte fler ifrågasätter det här.

Sanna
sa något igår som fick mig att ligga vaken och tänka en massa i natt.
Ni vet att jag fick hjärtsvikt av cancerbehandlingarna. Vad jag förstått
är det många som dör av sviterna av cancerbehandlingarna. Bland annat
för att hjärtat inte orkar. Att det blivit så hårt ansatt. Sanna sa hur
viktigt det var att äta Magnesium, och jag har sagt det förut. Det
kommer att bli det nya som livsmedelsverket kommer att gå ut och uppmana
oss att äta.
Men det hon sa som fick mig att ligga vaken och
tänka, det var att också mistelextrakt är bra för hjärtat. Jag tar ju
sedan mars 2013 Iscador.
Antroposofernas läkemedel mot cancer. Det innehåller Mistelextrakt. I
december förra året erkändes Iscador som ett läkemedel mot cancer av
Läkemedelsverket, men vi får det inte subventionerat på
högkostnadskortet. I Tyskland finns studier som visar på hur bra det
varit att kombinera Iscador med cytostatika bland annat. Tänk om det är
så att Iscador hjälpte mig? Räddade mig. Gjorde att mitt hjärta ändå
orkade och inte gav upp?
Och tänk om Cancerfonden kunde gå in och
subventionera Iscador för oss som genomgått och genomgår
cancerbehandlingar för att rädda våra hjärtan? Men tyvärr är det många
som motarbetar och ifrågasätter Iscador i Sverige, läkare och
läkemedelsbranschen.
Nu har jag inte tid att skriva mer, för nu
ska jag ta min Iscadorspruta. Jag tar den Måndag, onsdag och fredag och
jag tror på det.

0
0