förändring är oundvikligt

I början av juni blev jag intervjuad av Tv4 Nyheterna, under sommaren ska de visa en ”cancerserie”. I tisdags visades det här om bröstcancer. Det är så märkligt vare gång jag ser mig själv på tv. Vi pratade en lång stund, men så blev det det här lilla och så tar det med biten så klart när jag får tårar i ögonen. Jag som tyckte att jag sa så mycket bra och viktigt, som de inte tog med.
För det finns så mycket att prata om när man blir sjuk. När man drabbas av en sjukdom. Hela livet förändras och man själv.
Så är det ju och så kommer det alldeles säkert att vara. Jag kan prata om det jag varit med om, men så kommer det stunder när jag inte kan bara prata om det, då jag bryter igenom.
Jag har hamnat i en återvändsgränd. På Karolinska säger de att det är vanligt, att sorgen och ledsenheten och uppgivenheten kommer över en efter en sån här sak.
Att det är oundvikligt.
Jag försöker tänka en dag i taget. Små små steg. Att man kan inte tänka att man ska äta hela elefanten. Utan om man nu ska äta den, så får man ta små tuggor åt gången.
Roar mig när jag vaknar tidigt på morgonen att kolla Mitt horoskop , många omvälvande grejer. Tufft för många just nu verkar det som. Förändring är oundvikligt, det gör bara så ont när det händer.

0
0