vampyrKarin

Precis när jag trodde att allt var bra. Att det gick åt rätt håll, så ringer ”min” sköterska Maria från Radiumhemmet  och frågar mig hur jag mår.
– Bra, svarar jag. Eller ska jag inte må bra?
Då säger Maria att de ringer mig för att meddela att mina värden inte är så bra. Mina vita blodkroppar är låga, men inte katastrofala. Nu är det sämre med de röda. Det är straffet för att jag glömt att köpa Blutsaft och fått i mig för lite av grönagröna blad. Och det är ju sant, jag har känt mig andfådd. Haft lite snurr i huvudet, när jag tänker efter det. Det hänger ju ihop.
Så nu vill de förbereda för en blodtransfusion på fredag.
Det ger mig ångest.
Jag är ju så spruträdd och rädd för det här med blod och sånt.
Så nu känner jag bara största oron att få in en annan människas blod i mig. Jag är så rädd att jag ska få panik när de hänger upp en blodpåse och att jag ska ligga där och det blodet ska pumpas in i mig. Ni tycker kanske att jag är dum som tänker så, men jag har inte så mycket rädslor längre. Det värsta har ju redan hänt, men tydligen har jag åtminstone en rädsla kvar. Blod, transfusioner och sprutor ligger inte särskilt högt på min gilla-lista.
Det tar ju så lång tid att bygga upp depån för de röda blodkropparna, men om man får en blodtransfusion så får man snabbare den där känslan av att känna sig frisk och bra.
Och de säger att de inte vågar lämna mig en helg med så dåliga värden.
Fan, fan, fanihelvete.
Jag är så inihelskotta trött på det här. Vill inte vara sjuk mer. Vill vara frisk och kry. Vill leva mitt liv.
Så nu ska jag till Karolinska på fredag och ta blodprover och prover för att ta reda på exakt vilken blodgrupp jag tillhör.
Jag känner mig som en vampyr och lite är jag väl det. Jag är upp på natten, när ni andra sover. Som nu. Vaknade klockan ett med oro i hela kroppen. Gick upp och drack min blutsaft. Och ska snart ska jag dricka någon annans blod. Måste tänka att det är en snäll en som lämnat blod till mig och alla andra som kämpar för att bekämpa den här cancerjäveln, eller någon annan jävla sjukdom.
Och jag ska tänka som en klok en skrev till mig igår; Så fort blodet kommer in i dig, är det ditt blod.
0
0