Idag är första dagen på mina behandlingar.
Min vecka:
Måndag: Läkarbesök & Thorax
Tisdag: Skelettröntgen & Datortomografi
Onsdag: Träff med ”min” sköterska & genomgång inför morgondagen
Torsdag: cellgifter
Idag har Rosa namnsdag.
Rosa.
Känns som ett tecken, hoppas det är ett bra tecken.
När jag med tanken snuddar vid hur det kommer att bli, blir jag rädd och väldigt liten. Igår var en sån dag. Min kropp blev alldeles tung ville inte ta mig ur sängen. Sov mig igenom den fina och soliga dagen. Däckade totalt. Jag pendlar mellan fullständig förtvivlan och misströstan. Och oro, oro.
Och så kämparglöden som väcks till liv då och då.
YrvädersKajsa, som min låtsasfarfar Eld kallade mig, han som jag adopterade när jag var fem år, eftersom jag inte hade någon egen farfar. Och så tyckte jag att farfar Eld var så mysig. Han målade teckningar och skrev kåserier där jag är testpilot eller äventyrare i djungeln. Den orädda, vilda flickan. Den Kajsa finns kvar. Alla som känt mig länge kallar mig Kajsa. Det är trygghet för mig. Kajsa Kavat.
Jag förstår att det är precis så det är.
Så det kommer att vara.
Att jag ska tillåta mig det.
Liten ibland och så stor och säker. Då när jag är säker på att allt ska bli bra, att jag ska besegra den här cancern.
Och jag tänker på alla som gjort den här resan före mig.
Var tredje svensk får cancer.
Var tredje svensk.
När man hamnar här där jag är, omvärderas liksom allt. Självklart är allt jag önskar just nu, att bli frisk. Men jag tänker på allt jag lagt energi, oro, tankar och känslor på. Så många onödiga tankar om saker som egentligen inte betyder nånting. Men vi tror det när vi snurrar på i livet.
Det viktigaste i livet är relationerna. De nära. Din familj. De du älskar och som älskar dig tillbaks. Det är precis där du ska lägga din energi och dig själv. Jag är så glad att jag har så många som bär mig de där dagarna när allt faller. När jag inte orkar, när jag gråter förtvivlat och har dödsångest. Inte så mycket för att jag ska dö, utan för att jag kanske ska lämna de jag älskar. Det är jag rädd för. Jättejätterädd.
Men rädslan ska inte besegra mig, inte heller cancern.
Men om ett par timmar ska jag knyta min knallrosa sjal om halsen och ta mig till Radiumhemmet. Rosa sjal för alla oss kvinnor som drabbas och drabbats av bröstcancer och jag ska bekämpa den här cancern.
Och ni ska veta att jag läser alla inlägg, kommentarer, sms. Jag kan inte svara på allt, då skulle jag förbruka för mycket av min energi. Jag hoppas ni har förståelse för det. Men jag är så väldigt tacksam för alla era hejarop, så evinnerligt tacksam. För de där dagarna, stunderna när allt rasar så hjälper det att läsa era snälla kommentarer.
Tack för hejaropen och värmen och hjälpen.
Du är en kämpe Karin! En inspiration. Tänker på dig idag. Kram
Så förunderligt att följa någon som går igenom det man själv gått igenom…och inte riktigt är klar med fast känner sig frisk ändå.
De där dagarna med tunga kroppen…mannen,barnen och vännerna som "lyfte" mig. Precis det du säger; man sållar bort dumheter. Blir på något vis helare efteråt fast man egentligen är stympad…och det gör inget för allt man behöver det har man…❤
Rosa. Vilket vackert tecken idag Karin. Jag tänker på dig ofta. Lite till och från sådär. Och när du dyker upp i min tanke då tänker jag intensivt och skickar energi från mitt centrum till dig. Kramar!
Skickar styrkekramar till dig Karin och tänker massor på dig<3 varmaste kramen från mig
Tack för att du delar med dig av det du känner, för alla som har gjort eller kommer att göra resan Alla som står bredvid och håller om någon som gör resan. <3
Fina Karin,
Vi känner inte varandra, men jag läser bloggen varje dag. Du är en inspiration i mitt liv med ditt sätt att tänka, ifrågasätta & att leva fullt ut. Du är en sant stark kvinna, inte minst i ditt mod att dela med dig av det du nu tvingas möta. Jag hoppas att jag på något avlägset vis, med tankekraft, kan vara en av dem som kan ge tillbaka bara lite lite av det du ger oss, & hjälpa till att bära dig genom det du har framför dig. Mina tankar är hos dig!
Jenny i Stockholm
Tänker på dig, ofta, ofta. Och ber styrkeböner för dig, ofta, ofta. Och när jag skulle sticka iväg i morse tog jag dom rosa skorna. För Dig! Bara för Dig! Kramar!
Jag tänker på dig och i tankarna skickar jag tillbaka all energi och glädje du har gett mig genom yogan. Kram
Kraft, ljus och kärlek till dig.
Helén v-ås
Att gå samman och bekämpa bröstcancer känns viktigt för mig.
Här kan du titta på en rosa formation med 181-tjejer som 2009 satte världsrekord och samlade in 900 000 USD:
http://youtu.be/IMm8HIHrCcY
och läsa lite om det
http://www.businesswire.com/portal/site/home/permalink/?ndmViewId=multimedia_detail&eid=6059424&newsLang=en
Rosa idag, för dig Karin! Du finns i mina tankar och böner. Det kommer gå bra. Kärlek till dig från mig <3
Tänder mitt Lotusljus för dig Karin. Sänder dig styrka och kärlek<3.
Ses senare i sommar!
Kramar Eva
Du skriver så fint. Tack för att du delar. Jag har tänkt extra mkt på dig denna Rosa-dag. Kram Agneta
Fantastiskt skrivet! Lägg all din energi på dig och dina kära. Men tack för att du delar med dig. /Jenny
Tankar o kraft går till dig Karin!! Krama på familjen o Pino!
Anette
En rosa lotuslykta tänder jag för dig idag, för dig och alla andra som måste kämpa mot cancern. Styrka till er <3
Fina Karin! Det är fatastisk att du orkar skriva överhuvudtaget, så tack för det. Det känns både nära och väldigt gripande att vara med dig på något litet sätt i det stora hela. Jag önskar av hela mitt hjärta att du kommer att bli frisk och det känns liksom inte som om det finns något annant alternativ, utan DU KOMMER ATT BLI FRISK, helt enkelt! Ja, så är det! Det du har givit till oss innan, kommer att komma dig tillbaka nu. Pay back time, you know.
Skickar all kraft och mina tankar går till dig och din familj. Ljus och kärlek, varm kram Ebba