Den här meningen vaknade jag med: Ibland ser man inte skogen för alla träden. Och jag vet inte vad det betyder. Men jag vet min känsla för trädet och att jag just i denna stund känner så starkt för björken. Jag är en björk och vi har köpt hus på Björkö. Jag tror det trädet är viktigt för mig, som en symbol. Men själva säget ”Ibland ser man inte skogen…” är också på nåt sätt vårt behov av varandra. Att vi behöver varandra. Att man visst kan stå stark och stadig som en fura, eller björk skulle jag väl egentligen säga, men jag vill inte vara ensam. Jag vill vara tillsammans. Just nu längtar jag jättemycket efter Mira och Ray. Verkligen jättejättemycket. Och fast jag vet att det är bra att jag är här på landet när jag är så här infektionskänslig. Så önskar jag att de vore här med mig.
Enligt keltisk mytologi är björken solen och himlens träd. Och jag hittade det här på den här bloggen: Starsandherbs:
Det är sånt här som roar mig när jag vaknar mitt i natten och har svårt att somna om.
Hej Karin! Vill bara på detta sätt skicka styrkekramar till dig som delar med dig så öppet, insiktsfullt av det du går igenom. Vi träffades och parsamtalade i början på 90- talet och jag minns att du blev gravid under den tiden. Det strålade om dig då och jag förstår av det jag läst att du strålar än mer idag. Du uttrycker tankar och känslor som jag tror alla kan känna igen sig i men som är så svåra att sätta ord på. Önskar dig all kraft och allt gott!! Kram från Kicki
Kanske ska du kolla in björkaska och chaga mot din cancer? // Ellinor
http://javlaskitcancer.blogspot.com