OKEJ, jag har sagt det förut. Vi som drabbas av bröstcancer används som kassakor. Vi uppmanas att visa våra bortopererade bröst i tidningar. Att berätta vår historia, blotta sorgen i oss, ångesten och rädslan när vi drabbades av bröstcancer. Visst det är bra på många sätt och vis. För att få upp ögonen, för att andra ska upptäcka sin cancer i tid. Rosa bandet-galan samlade in 49 miljoner kronor förra året. Och det är fantastiskt att folk vill hjälpa till och stötta. Folk skänker pengar till bröstcancer, men pengarna som Rosa bandet får in är INTE öronmärkta för bröstcancer, nej de äts upp av hela cancerfonden. Och det vore ju fine om det var tydligt och alla vet det. Men så är det inte. De flesta tror fortfarande att alla Rosa bandet-pengarna går till just bröstcancer. Det är verkligen inte uppenbart ens på deras hemsida.
Så läser jag den här debattartikeln i DN att Nya Karolinska stänger ute bröstcancerpatienter. Det är Maria Wiklund Karlsson, ordförande Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län och Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO som skrivit debattartikeln och jag blir så arg. Vi exponeras och används för att dra in pengar, men nu ska vi inte ens få vara med. Jag fastnade för de här meningarna:
”Att bygga en sammanhållen verksamhet för all cancervård – och utesluta
bröstcancervården – är fullkomligt obegripligt. Bröstcancer är
volymmässigt störst inom forskningen och genererar mest
forskningspengar. Denna forskning leder dessutom till många upptäcker
som gynnar även andra cancerformer.”
Men jag kan inte göra så mycket härifrån. Jag är på rehabilitering. Nu ska jag fortsätta vila och drömma mig till vårt vackra hus i Roslagen. Längtar våren, längtar sommaren. Längtar efter en sommar med min älskling Ray och barnen och de som vill komma på besök. Vad jag ska njuta denna sommar. Den förra var en sån ångest.
Så läser jag den här debattartikeln i DN att Nya Karolinska stänger ute bröstcancerpatienter. Det är Maria Wiklund Karlsson, ordförande Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län och Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO som skrivit debattartikeln och jag blir så arg. Vi exponeras och används för att dra in pengar, men nu ska vi inte ens få vara med. Jag fastnade för de här meningarna:
”Att bygga en sammanhållen verksamhet för all cancervård – och utesluta
bröstcancervården – är fullkomligt obegripligt. Bröstcancer är
volymmässigt störst inom forskningen och genererar mest
forskningspengar. Denna forskning leder dessutom till många upptäcker
som gynnar även andra cancerformer.”
Det här är en kvinnofråga i allra högsta grad. Jag sitter här på Vidarkliniken och är upprörd. Snälla, kan inte nån frisk, smart kvinna eller man kämpa emot. Säga ifrån. För det är inte klokt. Vi ska dra in pengar till alla cancerforskning, men vi får inte vara med, vi utesluts i det Nya Karolinska som byggs. Det är upprörande.
Jag hade tänkt skriva om andra grejer idag i bloggen, men just nu är det här viktigast.
Men jag kan inte göra så mycket härifrån. Jag är på rehabilitering. Nu ska jag fortsätta vila och drömma mig till vårt vackra hus i Roslagen. Längtar våren, längtar sommaren. Längtar efter en sommar med min älskling Ray och barnen och de som vill komma på besök. Vad jag ska njuta denna sommar. Den förra var en sån ångest.
Bröstcancer har fått väldigt mycket uppmärksamhet både i pressen och inom vården. Nu kommer en "backlash" tror jag eftersom andra cancerformer däribland de andra kvinnocancrar/gynekologiska cancrar känner att de hamnar i bröstcancers skugga, glöms bort och prioriteras ner. Det är naturligtvis sorgligt om det uppstå en tävling mellan diagnoser – ångesten delar vi alla t.ex. Vad gäller placering av brostcancervården är det dock fallet att bröstcancerkirurgin är relativt sätt lätt – om man jämför med gynekologisk kirurgi som kan vara både mycket omfattande och invalidiserande för livet. Dessutom det faktum att vården äger rum på andra sjukhus inte behöver innebära att forskningen torkar in. Tyvärr tror jag att det är mer en fråga om prestige än verklig fara.
Vänligt men bestämt, nu har du tre veckor för rehab. Använd dem till att läka, ta emot hjälp och använd din energi till dej själv. Läs inte dagstidnigar utan slut dej i ditt läkande rum. Det finns andra som kämpar för allt dumt som sker……utan dej i tre veckor. Förstår att du vill så mycketmoch känner så mycket men inte nu och kanske inte så mycket sen heller. Välj krig och strider senare. Namaste.
Hej Karin! Vi är många som kämpar emot detta. Men forskningspengarna behövs varenda krona av. Utan dessa pengar blir det ingen forskning alls.
De som kommer med de här förslaget är RCC (Regionala Cancercentra) och Landstinget i Stockholm.
Men jag håller med föregående talare. Du är på rehabilitering och ägna alla dina krafter åt att läka efter din egen sjukdom.
Hälsningar
Maria Wiklund Karlsson
Träffar, i mitt arbete, kvinnor (och män) med alla typer av cancerdiagnoser och förespråkar gemensam forskningskassa för alla cancerformer. Tror inte att bröstcancervården är hotad även om jag nog inte är tillräckligt insatt i frågan för att uttala mig.
Njut av Vidarkliniken, Karin!
Vill tacka för att du ryter till även under det som är din rehabilitering, kanske skulle det vara jobbigare för ditt sinne och din kropp att sitta tyst än få säga ifrån när man har en kanal att använda. Kan bara hålla helt med om det du skrev och exponeringen av kvinnor är tydlig.
Den utsatthet man känner i sin stympade kropp kan inte beskrivas utan måste upplevas och i det ingår resan innan och efter, inklusive själva operationen.
Varför ska kvinnors gynekologiska cancerformer prioriteras bort pga av att bröstcancer ökar, bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, 30,3 procent av de diagnosticerade fallen och ökar med ca 1,4 % per år. Fokus ska krävas på alla cancerformer, men att det blir mycket uppmärksamhet på bröstcancer och att man vill bidra till forskning är inte så konstigt med över 7000 kvinnor per år som drabbas. Det blir många drabbade om man lägger på familj, släkt, vänner och arbetskamrater.
Men ha en fortsatt underbar tid på Vidarkliniken och tack för att du bryr dig om! Kram L