måste säga att det var en riktig jävla rivstart på det nya året. Vi åkte ju ut på landet för lite lugn och ro. För att komma bort från raketer och fyrverkerier, men hamnade i stormen Alfrida. Vilken rivstart på nya året. Vår ö drabbades hårt. Hörde en siffra om 60 elstolpar och teleledningar som rasat. Nästan lite läskigt hur lätt man slås ut när elen går. Toan slutar fungera, vattnet i kranen funkar inte. Det är svinkallt i huset och det gick inte att ringa ut. Jag har aldrig sett så många fallna träd. Stora tallar som låg rätt över vägen och blockerade framkomligheten. Men samtidigt alla dessa människor som gick ut med sågar och yxor och röjde så att vi till slut kunde åka hem till stan som planerat. Vi var en liten karavan bilar som åkte och röjde bort tre stora träd på vägen från vår del på ön. Vilka schyssta grannar man har. Nu vill jag skaffa mig ett överlevnadskit på landet. Kaminer som eldas med ved, ett aggregat som kan ta vid i väntan på att den kommunala elen ska funka. Ficklampor, tändstickor och en liten vedspis. Å så klart en motorsåg. Ja, vad mer kan behövas? För när det händer nåt sånt här blir man så varse om hur skört allting är. Hur lite jag vet och kan om att överleva rent fysiskt när sånt som man vant sig vid och på nåt sätt tror alltid ska fungera som el till exempel. Finns det scouterna för tanter? 
Vi var också på landet då, i Marum. Jag har aldrig varit så glad för vår stora kamin, vattendunkar, triangakök, ved, ficklampor och motorsågar. Bil och båt klarade sig med nöd och näppe! Titta gärna på min instagram (@finalinda) hur vår tomt såg ut på morgonen. Vi kom inte hem förrän på fredagen, först då var alla vägar framkomliga. Men håller med om grannsämjan, så härligt att se hur folk går samman och hjälps åt! Skönt att ingen kom till skada iaf. Kram!