Nu har det gått alldeles för lång tid sedan jag satt mitt emot Anneli, världens bästa kollega. Var är du?
Först var jag borta i en månad. Och sedan när jag kom hem har vi inte lyckats få in en enda dag. Anneli har varit ute på jobb, varit på landet, i Norge eller Finland. Frilanstillvaron gör ibland att man liksom alltid är ute på språng. Anneli plåtar för olika reportage och artiklar. Jag sitter ofta i olika möten. Ideer som ska stötas och blötas. Ofta blir det inte så mycket av de mötena. Och ibland blir det nåt riktigt bra. Jag gillar att jobba med samma människor. Människor som jag vet att vi jobbar på samma sätt, eller där jag vet att våra sätt och personligheter funkar bra ihop. Så är det med Anneli. Vi har jobbat ihop i mer än tio år och vi blev tilldelade varandra. Vi skulle göra en yogaskola för tidningen Tara, tror jag. Den skulle ligga på nätet. Jag åkte till hennes studio i Slakthusområdet och Sedan gjorde vi typ hundra jobb ihop där jag var journalist och Anneli plåtade. När jag år 2007 fick JA från Norstedts för att skriva min första yogabok YOGA FÖR KVINNOR så var Anneli ett självklart val som fotograf. Nu har vi gjort nio böcker ihop. Nästa kommer ut i höst, jag hoppas ni kommer att gilla den.
Vår första jobbresa gick till Mallorca våren 2009. Vi skulle plåta för boken YOGA FÖR LIVET. Hittade de här bilderna på dig Anneli. Jag får ju aldrig plåta dig, du gillar ju inte det. Men efter en vecka på Mallis, var det skönt för dig att komma hem till din lilla familj och Elton som var en plutt och satt i barnstol.
Vi har på våra resor och jobb alltid lyckats blanda jobb och fritid i en mysig och bra mix tycker jag. Vi är båda arbetshästar, men vi gillar också att ha mysigt.
Ur vårt jobbande växte det en vänskap. Och den växte sig starkare under min sjukdom. Nu delar vi lokal ihop, vårt fina hus som vi kallar för Lilla huset på puckeln. Eller som Annelis son döpte till paradiset. Kontoret på söööder. Nu längtar jag väldans att sätta igång ett jobb med dig igen. När börjar vi?
I vintras plåtade Anneli mig med lite av Petras superfina SANTANIkläder. Som den här fina huvtröjan. Det är ju inte så att varje bild Anneli tar på mig sitter. Ibland brister det totalt.
