för jag är someone who can dance

Har precis tvättat eller snarare skrubbat hela kroppen med descutan för andra gången, eller egentligen fjärde. För man gör det dubbelt varje gång. Jag är snustorr. Håret är som svinto. När jag stod där i duschen i morse kom gårdagen tillbaka. Inte den underbara gårdagen, alltså pressfrukosten på Paradiset för nya boken. Den var bara härlig. Bilder kommer senare.
Utan den där dagen jag tvättade hela kroppen inför operationen när högerbröstet togs bort och också mina lymfkörtlar i armhålan. Den operationen som nu orsakat lymfödemet, som jag med den här operationen hoppas kunna lindra. Vet ni jag är så trött på att orka. Trött på att vara stark, Tappar det. Och tycker så fruktansvärt synd om mig själv. Grät en skvätt som för att släppa på all spänning.
Men jag har en autopilot.
Nån därinne i mig som kopplas på. Igår kväll bokade jag in en massage. Så skönt att få kroppen masserad. Och sedan gick jag hem, tvättade hela kroppen. Drack en grön juice och la mig för att titta på grammisgalan. Och vad jag älskade den galan. Alla kaxiga unga brudar. Silvana Iman som höll sitt tacktal på jag tror både litauiska och arabiska. Och Seinabo Sey som i slutnumret hade scenen full av svarta människor. Det här är Sverige. Alltså den ena bruden efter den andra gick upp på scenen och ägde och jag upptäckte hur jäkla glad och framförallt stolt jag är över alla dessa coola brudar som tar för sig på ett sätt som jag vad ska jag säga ger en tant på snart 52 år så jäkla mycket hopp. Hopp om framtiden.

Så nu ska jag snart ta mig till Karolinska och i hörlurarna har jag den här låten från igår. Elliphant, Icona Pop och Zara Larsson så bra. För jag är Someone who can dance

https://www.youtube.com/watch?v=-roJn_Kv3Mc