mitt ärr och tiden det tog att förstå det som hänt, att acceptera och att våga se det vackra i det som är nu. Att vara en enbröstad kvinna. Jag behövde tid för att bli ett med min nya kropp. Det tog tre månader innan jag visade ärret efter mitt vackra bröst för min man. Fast jag visste och vet att han älskar mig lika mycket nu som innan. Jag tror jag var tvungen att acceptera det som hänt själv. Jag var tvungen att gå igenom om jag ville rekonstruera ett bröst, eller om jag skulle förbli just enbröstad. Det tog tid. Om jag fick välja så skulle jag så klart haft kvar mitt bröst, men jag fick inte välja. Men jag har accepterat och jag har lovat den här kroppen att älska den, att ta hand om den och att lyssna på den.