I början av det här året kom min och Annelis fina, fina yogabok YOGA-FYSISK & SJÄLSLIG DETOX, köp här ut. Jag lämnar ofta saker bakom mig. Går vidare. Min tolfte bok. TOLFTE!!! Jag fattar ingenting. I början av november kommer min trettonde. Jag känner att jag vill stanna här lite. Vara här i malligland.
Vila i att jag snart gett ut tretton böcker i mitt namn och medverkat i ytterligare ett par.
Det är inte alldeles enkelt för mig att stanna kvar i en känsla av förnöjsamhet över mig själv. Min känsla när jag skrivit en bok är ofta nya tag. Nytt. Nu går vi vidare från här. Hur går vi vidare. Jag är liksom alltid på väg.
Och så är livet.
Livet vill vidare.
Livet står aldrig still.
Det går inte att kontrollera livet.
Hålla fast och hålla kvar.
Saker blir det det blir.
Livet förändras.
Du förändras.
Och ju mer tid som går. Ju fler år du lever blir, tycker i alla fall jag, det lättare att se hur lite vi vet. Att det där tvärsäkra jag en gång i tiden hade om hur man ska vara. Hur livet ska levas. Rätt och fel. Inte är så tvärsäkert längre. Jag tycker så klart fortfarande att brott och kriminalitet är fel. Det är inte det jag menar, utan mer det andra.
Jag tror jag älskar att allt är under förändring.
Jag tror jag älskar att man inte kan definiera en människa helt, eftersom vi aldrig vet nåt om vad som komma skall. Att liksom åren som finns framför oss förmodligen och förhoppningsvis gör oss visare. snällare. Mjukare i kanterna.
Men vad kan man då kontrollera i livet?
Jo, hur man tar hand om sig själv. Vad man äter. Hur man tänker. Hur man tränar. Hur man smörjer sig, ärar och älskar sin kropp. Såna saker kan man kontrollera.
Vi kan inte skydda oss mot vad som händer i livet. Men vi kan göra förutsättningarna bättre. Jag är så tacksam för att jag haft med mig yogan i många år. För yogan är ett så fantastiskt bra verktyg att ha med sig både när livet är i dur och i moll. Ett ankare att hålla fast i också när det stormar inom mig och utanför yogamattan. För mig gjorde yogan hela skillnaden när jag drabbades av bröstcancer mitt i livet. Med yogan hade jag ett tålamod och en disciplin som gjorde att jag varje dag gjorde någon form av yoga. Och med hjälp av yogans andning kunde jag också andas mig igenom illamåendet av alla cellgifter. Ångesten och rädslan över att kanske inte klara alla behandlingar, att kanske inte överleva, som också alltid fanns där. Jag önskar alla det här verktyget. Jag har alltid tidigare sagt att yogan är min pensionsförsäkring. Idag säger jag att yogan också är min livsförsäkring.
Dags att börja yoga? På fredag åker jag och tidningen Hälsa med 25 yogaentusiaster till Mallorca. Ska bli så härligt. Och i november kan du följa med mig och tidningen Vi till KERALA KOLLA HÄR Där kommer vi göra hathayoga och gå på ayurvediska behandlingar. Och kolla också min hemsida under event. Vi gör om förra årets ashtangayogaretreat på Palmgrovebeachresort i Goa. Här är det dock lite bra om du har testat ashtangayoga. HÄR HITTAR DU INFO</a>
Å jag älskar den här bilden. Älskar älskar älskar. Och älskar att jag i november och december hittas i Indien.
Så underbart Karin ja med yogan. Tänk vilken läkning den kan ha. Och att den hjälpte dig igenom illamåendet osv. Det är min drog med. Fast bara i flrebyggande syfte ännu. Få mig att landa, vara här och nu. Uposkatta det jag har.
Härligt med Mallorca och Kerala. En dag följer jag med dig. När lillan blivit större.
Bra du påminner om valet man har själv till vad man äter, andas in, smörjer in sig med, städar boet med osv. Ha en bra vecka. Kram Maria.
Jag önskar verkligen att jag kunde utöva yoga, mer fysisk yoga. För några år sedan gjorde jag det men nu går det inte. Jag går på medicinsk yoga just nu för någon annan yoga klarar jag inte av på grund av biverkningar av min medicin. Jag kämpar på.
Det är så underbart att läsa det du skriver Karin, du är en otrolig kämpe. Man kan bara beundra dig.