söndagstankar

Det här med livet. Och vad livet för med sig. Sånt man kanske inte kan gardera sig emot. Livet är som det är. Och ju äldre jag blir. Ju mer tänker jag på de här kedjereaktionerna. Saker man gjorde i sin ungdom, men också så klart senare i livet. Eller saker man kanske inte gjorde, som att stå upp för sig själv i olika situationer, som istället blev ringar på vattnet och så upptäcker man att man 30 år senare fortfarande ”utsätts” för det där man trodde man gjort sig fri ifrån. Att livet på något sätt ofta är ett ställningstagande, ett ställningstagande med konsekvenser som man kanske inte kan se när man tar ställning, men som visar sig. Senare i livet.
Och så tänker man Blä, jag skulle gjort si eller så.
Men oftast visste man inte bättre. Man försökte. Men det kanske inte blev så bra. Eller så blev det bra. Att också försöka sig på att förlåta sig själv för det där man gjort som kanske gjort ont i någon annan. Usch hemskt att leva med att man kanske inte alltid varit sitt bästa jag. Att olika omständigheter gjort att man kanske stressat fram svar. Man kanske har agerat utifrån rädsla. Människan och hur vi är. Ett helt universum.
Jag har inget körkort för att köra i bil. Kanske skulle vi alla behöva en skola för hur man tar körkort för att lyckas köra livet.
Jag vet att det låter kanske flummigt. Men jag tycker inte att livet är så enkelt att navigera i. Även om jag som min kollega Anneli säger; Är världsbäst på att njuta och se till att det blir mysigt.
Jag försöker navigera.
Läser att Katrin Z skrivit en bok som heter Bucketlist. Tänker om jag har en bucketlist. Om hon som är yngre än jag har det. Nej, jag har ingen. Jag har en massa önskningar och det är inte bestiga Himalaya eller hoppa fallskärm.
Ska man ha en bucketlist?
Har du någon?
Vilka söndagstankar.
Idag på dagen fast 1963 höll Martin Luther King talet. TALET om människors lika värde. Känns alltid aktuellt. Alltid.

I have a dream

P.s ses vi i Uppsala idag? Hoppas