Jag såg den här bilden på en kompis facebooksida.Yin och yang. Vår kvinnliga och manliga sida, om man nu ska prata så. Känns som att det är så där jag ser ut just nu. Kvinnlig vänstersida, och lite mer platt, manlig högersida. Känns ju kuligare att tänka att det skulle kunna tolkas så här som på bilden ovan. Är det Vishnu och Lakshmi?
Min akupuntör säger att jag har blockeringar i min högra sida, den manliga.
Jag tolkar det som att jag ska stå upp mer för det som är jag, ta för mig. Men också någon sort stabil, trygg grund. Liksom oruckad.
Ibland känns det som man aldrig blir klar med den där inre storstädningen. Det där sökandet och någon förståelse för att förstå varför man är som man är. Varför man gör de val man gör. Jag har flytt så mycket mitt liv. Rest iväg, gått in och ut ur förhållanden. Jag har också valt en livsstil, frilanseriet, som också på ett sätt är ganska flyktigt. Men att stanna här och nu, vara i det som är. Det är en utmaning. Cancerbehandlingarna krävde att jag var kvar. Från de kunde man inte rymma, hur mycket man än ville det. Jag var liksom tvungen att vara kvar i det där överjävliga. Rida ut stormen. Jag tror det är viktigt. Jag tror det finns nåt i det.
I januari har det gått ett år efter att jag strålats. Då får jag skicka in om att göra rekonstruktion av mitt högerbröst. Jag har liksom inte riktigt bestämt mig, skulle helst vilja prata med en kirurg. Ni vet väga för och emot med vissa saker. Det är så mycket att ta hänsyn till. Det är ju ändå att ganska stort ingrepp och jag som hatar operationer och ärr. Hur har ni som gjort rekonstruktion tänkt? Vad ska jag tänka på? Har ni några tips. Tacksam för alla svar.
Det finns plats kvar på min knipworkshop på tisdag i Norrtälje. Knip den platsen! För mer info och bokning, klicka här.
Skulle tro att det är shiva och parvati 🙂 Kram.
Jag opererades/mastektomi för BC för snart 2,5år sedan och det är snart 2 år sedan jag blev klar med cytostatika och strålning. Jag är 42 år, har små barn. Gjorde en mastektomi av mitt "friska bröst" för 2 månader sedan och fick inopererat en expander samtidigt. Denna op gjorde jag för att jag önskade det och har en allvarlig cancerhistorik i bakfickan även om jag är cancerfri nu… Jag ska förmodligen operera in en expander på min platta sida om några månader.
Ju längre tiden har gått efter att mina behandlignar avslutades så har jag haft en större och större önskan om att allt bara ska vara normalt. Är trött på att vara enbröstad, det är jobbigt och ställer till praktiskta bekymmer för mig.
Jag är jätte glad över att jag också tog bort mitt friska bröst, det var något jag önskat sedan jag fick min diagnos. jag är fortfarande enbröstad men längtar efter att jag blir tvåbröstad. Tänk till sommaren då har jag två bröst…vilken lättnad. Även om jag knappt vågar tänka så långt nuförtiden…
Ja jag ser inte "normal" ut naken. Stora ärr och ingen bröstvårta. Ser inte klokt ut faktiskt men det stör mig inte. Jag kommer att se helt normal ut med kläder på. Ja jag ser ju normal ut med kläder på nu också när jag har protes men jag måste tänka på hur jag klär mig annars syns protesen.
De mjuka följsamma brösten är borta, nu har jag en hård kudde inopererad… Hängbrösten är borta. MINA bröst är borta. Sorg, men nu är det såhär och jag ångrar inte mina val.
Jag fasar för varje op. Rädd att aldrig vakna, rädd att något ska gå fel, mår alltid jätte illa och är så svag efter varje op. Men det hindrar mig inte. Jag har bestämt mig, gjort mina val och som sagt ångrar inte.
Lyssna på ditt hjärta. Är du osäker så avvakta. Prata med en plastikkirurg och även din onkolog ventilera för och nackdelar.
kram