gilla läget

Tiden går. Tiderna förändras och ändå känns det som igår när jag låg på en brits och genom ultraljudet ”tittade” på den lilla bebisen där inne i min mage. En annan tid. Då förknippades ultraljud med glädje. Med liv.
Idag har det förändrats, 22 år senare, ligger jag på en annan brits, en annan avdelning, ett annat sjukhus och ser hur mitt hjärta pickar svagt, men bättre än förra gången jag undersökte mitt hjärta.
Mina bröst är inte stinna av mjölk som då. Mina bröst har liksom utarmats, ett har försvunnit.
Deras funktion har förändrats. De har förändrats.
Det är så här det är.
Gilla läget.
Men tänk hur nåt som var liksom förknippat med glädje idag har en annan betydelse.
Livet är besynnerligt. Föränderligt.

I morse när jag tittade på Kristallengalan blev jag så glad att jag började tokböla, när jag såg glädjen hos Christine Meltzer när Partajgänget fick pris som bästa humorprogram. Hon som gått igenom den här jävla behandlingen och oron. Jag blev så himla glad. Klart som fanken att hon skulle få pris. Grattis.

1
1