dig glömmer man aldrig

Idag skulle den vackraste av änglar ha fyllt 45 år.

Och vi är så många som skulle velat fira dig, Thompi. Så många.

Idag tänker jag på Thomasines systrar och deras familjer och hennes föräldrar. Och alla hennes fina barndomskompisar och hennes extradotter Cassandra. Och jag tänker på oss alla, som alltid känt oss sedda och väldigt bekräftade av Thompi. För hon hade DET.
Hon tittade på en med sina varma, milda ögon, som hade så nära till skratt och man kände sig sedd. rolig, smart, kul och bra på alla sätt.
Thomasine du är så saknad.
Jag är så oändligt tacksam för att jag fick säga det till dig.
Att jag fick säga hur mycket jag tycker om dig. Hur kul du är. Att du är den snällaste jag vet.  Att du är alldeles fenomenal. Att jag fick vara med om dig.
Att jag fick skratta, yoga, babbla, åka till Indien, bli nattad av dina bedtimestories, skratta, rappa, dansa, dricka mig skrattigt berusad med dig, dricka kaffe, läsa smarta texter ur en bok, gråta lite, prata kärlek, vänskap och barndom. Och drömma mig bort med dig. Och när vi varit ute och kalasat, ringas tidigt på morgonen och babbla igenom vad som hände kvällen innan.
Som två tonårstjejer.
Tycker så mycket om dig och du har för alltid en plats i mitt hjärta.
Och du har lärt mig nåt viktigt.  Jag är så rädd om de jag älskar. Så väldigt mer aktsam. Tänk att jag i dag, på din födelsedag, ska köpa ett hus med min älskade man på min barndomsö. Fem minuter från min mamma och pappa och tio minuters cykelavstånd från min syster, man och lilla dotter. Och på tomten finns ett litet hus som kan inredas och bli Miras.
Allt samlat. Det som är viktigt i livet.
Thomasine, du ÄR i mina tankar. Dig glömmer man inte.