i yogans namn

Det känns som gårdagens tankar fortsätter i dagens. Yogaläraren Laruga Glaser postade det på sin wall på facebook. anklagelser mot Anusarayogans grundare
Och nånstans vad ska jag säga, är jag förvånad? Nej. Tycker jag det är tråkigt? Ja!
Människor som håller på med yoga  eller kanske framförallt jobbar med yoga, tillskrivs många saker, bland annat att det ska vara omänskliga. Det vill säga inte ha de problem som andra människor tampas med dagligen, som avundsjuka, ledsenhet, stress, oro, sorg, bagage, önskan om att tjäna pengar, bekräftelsebehov, jag kan hålla på i all evighet.
Visserligen finns det lärare som gör allt för att dölja att de också bär på en massa oberabetade känslor, som också gör att de agerar tokigt ibland. Det vill säga, en yogalärare går inte omkring hela dagarna och pratar med sammetslen röst och är i nuet. Hon/han stressar på och oroar sig, har också föräldramöten att gå på, tonårsbarn som utmanar dem, en partner som man kanske precis bråkat med eller en förälder som precis gått bort.
Den stora utmaningen för en yogalärare är att inte ta med det in i yogarummet, eller i sin undervisning. Inget i yogaläraren ska färga av sig på eleven. Och det är inte så lätt alla gånger. Därför tycker jag att alla lärare som jobbar med andra människor borde gå i terapi, och jobba med sig själva, så att det där inte sipprar igenom. För en yogalärare är en helt vanlig människa.
Men att man förtrycker andra, utnyttjar andra människor är ju en helt annan femma.
Det är så klart inte okej.
Någonstans är det lite det här som händer, när yogan västifieras, man kanske döper yogan efter sitt eget namn. Karinyoga, säger att det här är den enda rätta vägen, min yoga. Startar en skola, en koncept som lärarna måste följa. Dyra utbildningar och så steg som man måste gå, steg ett, steg två, steg tre för att få de där medaljerna på bröstet: certifierad enligt….
Så börjar pengarna rulla in, för ens skola blir så populär att man kan åka land och rike runt för att sprida sitt budskap. Tycker ni det är konstigt att många yogalärare blir fartblinda? Nej, jag tycker inte det. Särskilt inte om lärarna är från väst, skolade i det västerändska tänket, där en rik eller läs lyckad  människa är en person som äger en massa saker, är rik ekonomiskt helt enkelt.
Hur tänker ni? Jag tycker det är bra att såna här grejer kommer upp till ytan, att man dryftar och pratar om sånt här. För det är viktiga grejer, så länge man jobbar med människors välmående.

0
0