Författarnamn: Karin Björkegren Jones

”Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga. Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter. Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest. Vi frågar oss; Skulle jag vara lysande, begåvad, fantastisk och förbluffande?
Egentligen hur kan vi undgå att vara det? Du är ett barn av Gud. Att du spelar liten gör inte världen bättre. Det ligger inget stort i att krympa, så att andra människor i din närhet skulle slippa känna sig osäkra. Vi föddes till att förverkliga Guds härlighet inom oss. Den finns inte bara i några av oss – den finns i alla. Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedelbart andra tillåtelse att göra detsamma. När vi gjort oss fria från vår egen rädsla gör vår närvaro andra automatiskt fria.
Nelson Mandela

Så tänkvärda ord, tycker jag.
Tänk om alla vågade skina så mycket som de skulle vilja. Jag har mött så många, som av rädsla för att inte förhäva sig inte vågat ta plats. Jag vet det kan handla om blyghet, men mycket tror jag handlar just om att man tror att man inte får ta hur mycket plats som helst. Ungefär som om att ”ta plats” handlar om att stötta bort någon annan. Jag tycker visserligen att ordet lagom är ett bra ord, men inte när det kommer till folks personligheter. Näe, släpp fram ljuset.

Bildtext: det är min snart 18 åriga dotter MiraStina som ligger i den här magen på bilden…

Lärarutbildning i gravidyoga Stockholm:7-9/5-2010



Var: På Hälsans hus i Stockholm



Lärare: Lotta Ilona Bertilsson och Karin Björkegren Jones

Info: www.yogavita.se

Pris: 5500 kr

Kursen vänder sig till dig som redan är yogalärare och vill undervisa gravida eller redan gör det och vill fördjupa dina kunskaper och för dig som har en egen regelbunden träning. Kursen leds av Lotta Ilona Bertilsson som har undervisat gravidyoga sedan 1999.

Lotta har utvecklat en egen form av yoga för gravida kvinnor och för tiden efter förlossningen.

– Mitt mål är att förena den gamla österländska kunskapen med den västerländska attityden för att ge gravida kvinnor trygghet och välmående under graviditeten, men också för att förbereda dem både fysiskt och mentalt för förlossningen och tiden efteråt. Yogan har också visat sig vara ett effektivt verktyg för att hjälpa förlossningsrädda kvinnor.

Efterfrågan på gravidyoga har ökat, dels för att barnmorskor och mödravården sett att gravidyoga hjälper kvinnor som ska föda barn påett positivt sätt, men också för att yogaträning i sig ökat i Sverige. Så många kvinnor som tränat yoga, och sedan blir gravida för dem är det naturligt att fortsätta yoga även under graviditeten. Men det krävs kunskap om gravidyoga och om den växande kroppen. Därför måste man skilja på yoga och gravidyoga. Vilka yogaövningar som passar för en gravid kropp och vilka ställningar som måste tas bort – som kan vara skadliga. En gravid kvinna bör gå på yoga som är anpassad för graviditeten.

Tyvärr finns det inte gravidyoga överallt i Sverige, men trycket är stort, de tendenserna ser vi i Stockholm. Att träna yoga när du är gravid förbereder dig både fysiskt och mentalt inför förlossningen samtidigt som det gynnar både ditt och barnets välbefinnande. Yogaövningarna ger kroppen utrymme till vila. Förebygger stress och ökar kvinnans energi.

Med gravidyoga erövrar du de viktigaste verktygen inför förlossningen – förmågan att slappna av, fokusera och andas på ett medvetet sätt. Genom att träna gravidyoga före förlossningen, blir den gravida kvinnan hjälpt att lära känna sin kropp, lyssna på dess signaler och att lita på sin kropp – vilket i slutändan kan göra att kvinnan känner större trygghet under värkarbetet.

Andningen spelar en viktig roll inom yogan. Den medvetna andningen underlättar både en kroppslig och mental avspänning, vilket i sin tur gör att den gravida kvinnan kan hantera både känslor av oro eller rädsla. Genom yogaövningar lär kvinnan känna sin kropp, hon får större möjlighet att fokusera på barnet och därmed fördjupa kommunikationen med det ofödda barnet.

Lotta har hämtat information och kunskap hos barnmorskor och från att själv ha deltagit vid förlossningar. Hon började med yoga 1992 och har utövat Iyengaryoga, hathayoga och ashtangayoga och har under femton år deltagit i kurser, workshops och utbildningar med ett stort antal internationella lärare både i Sverige och i andra länder för att fördjupa och utveckla sina kunskaper om de fysiska rörelserna liksom om yogans historia och filosofi. Under flera års tid har Lotta undervisat i gravidyoga och utvecklat ett uppskattat koncept.

Kursinnehåll:

* Vad händer i kroppen under en graviditet?

* Den fysiska träningen. Vad är bra att göra/ inte bra att göra

* Viktigt att tänka på i undervisningen av gravida och under graviditetens olika stadier

* Bäckenbottenträning: Knipövningar är inte att förakta. Problem som inkontinens, hemorrojder och bråck kan lätt uppstå.

* Gravidyogaåkommor: hur tränar man yoga vid bäckenuppluckring till exempel. Yoga kan hjälpa vid besvär som kan uppkomma under graviditeten såsom foglossning, ryggvärk, ischias, åderbråck eller sömnproblem.

* Andningsgenomgång – andningen är A och O vid värkarbetet.

* Träningssekvenser – vi går igenom hur man kan lägga upp gravidyogaträningen

* Förlossningen – Hur kan vi hantera förlossningen med yogans hjälp

* Djupavslappning: I dagens stressade samhälle kan det vara svårt att vara gravid och lyssna inåt, med hjälp av en ledd djupavslappning, kandet bli möjligt för den gravida kvinnan, att slappna av och lyssna på sin kropps signaler.

* Förlossningsförberedande: Äntligen kommer dagen. Hur kan man jobba aktivt och också hjälpa sin partner. Här lär vi ut knep och berättaroch visar på de faser som ett förlossningsarbete genomgår.

* Träning efter förlossningen

Kursplan

Fredag 7/5

18.00-21.00Allmän information om att undervisa gravidaFakta om rörelser och undervisningBäckenbottenproblem och andra åkommorGraviditetens olika skeden och vad som är bra att tänka på

Lördag 8/5

9.00-12.00Frågor från gårdagen.Grupparbete – Att göra egna träningssekvenserGenomgång av sekvenserna

12.00 -14.00 Lunch + eget arbete

14.00-17.00 Vi tränar en utvald sekvensFörlossningen – hur kan vi hantera förlossningen med yogans hjälpAndning- och krystningsteknik

Söndag 9/5

9.00 – 12.00Uppföljning av lördag eftermiddag samt praktiskt arbeteDjupavslappning och meditation

12.00-14.00 Lunch + eget arbete

14.00-17.00Träning efter förlossningen! Viktiga saker att tänka på och hur och när en nyförlöst kvinna kan och ska börja träna.

Allmän info: Anmälan görs till Karin på: yogavita@telia.com

Anmälan är bindande.

Anmälningsavgift på 1000 kr betalas in på 5459-1201 senast två veckor efter bekräftad anmälan. Kursavgiften betalas senast 9/4Glöm inte att skriva namn och vilken kurs det gäller.

Vilka är vi:

Lotta Ilona Bertilsson: Ashtangayogalärare och gravidyogalärare. Håller också i populära hathayogaflowklasser på olika shalor i Stockholm. (Mamma till två vuxna barn) Sedan 1998 har Lotta hållit populära gravidyogaklasser på Yogashala på Södermalm i Stockholm. Lotta utvecklar ständigt sin kunskap om gravidyoga och har också gått och går bredvid barnmorskan Pamela Mohlkert på BB-Stockholm och närvarat vid förlossningar. Numera driver Lotta en yogastudio på Gran Canaria.

Karin Björkegren Jones: Dipl yogalärare enl Yogaalliance, journalist och författare. (Mamma till en tonårsdotter) Var programledare och redaktör för tre ashtangayogadvds som gavs ut hösten 2004 på Panvision. Våren 2008 kom Karins bok Yoga för kvinnor ut på Prisma bokförlag och maj 2008 gav Karin ut en gravidyogadvd i samarbete med tidningen Amelia. Våren 2010 kommer Yoga för livet ut på Norstedts förlag. Karin har gått bredvid och assisterat Lotta Bertilsson på gravidyoga och håller egna klasser. Karin driver studion Yogavita i Båstad. Dessutom var Karin doula på en väninnas förlossning.

Bildtext: Reproduktioner av gråtande barn var mycket populära i inredningen under 1970-talet. Över 1,5 miljoner bilder såldes enbart i Sverige men tavlorna spreds över hela världen.Nordiska museet har förvärvat ett gråtande barn. Eddie var ett av de mest populära motiven. Vi vet inte var Eddie bott eller vem som ägt honom. Nordiska Museet söker nu Eddie, och eller personer som har haft eller har gråtande barn i sin konstsamling.

YOGAGRÅT

Jag har gråtit så mycket i mina dagar. För många år sedan träffade jag en spåtant, hon sa att jag skulle gråta ett helt badkar och jag som då tyckte att jag redan då gråtit tillräckligt, kände väl inte WOW, tack för den infon. Men hon hade rätt.
Jag har gråtit mycket. Jag grät en massa efter mötet med henne.
Jag har också använt mig av min gråt, för att få som jag vill, för att lägga skuld, för att jag skäms, känner mig dum, Ja, jag har gråtit av så många anledningar. Säkert en massa krokodiltårar också.
Jag har gråtit av utmattning och av ilska också.
Eller när jag blivit riktigt rädd.
Men jag har också skrattar mycket om någon skulle tro att jag endast är en böl-Lisa.
Men vad som hände när jag började med yogan, var att jag kom åt gråten.
Gråten var inte bara ett utlopp av lite så där osorterade känslor, utan gråten bara kom. Som en rensning. En inre dusch.
Tårarna bara rann utmed kinderna.

Yoga öppnar på något sätt upp en.
Lossar på ens slutenhet och öppnar dörrar till ens små rum man hållit stängda för omvärlden, men kanske framför allt för sig själv.
Saker man kanske inte ens varit medveten om.
Jag har i alla fall aldrig varit med om renare gråt än yogagråten, så ofärgad av olika behov som på något sätt legat utanför det jag egentligen behövt. Som ett filter. Förr grät jag kanske av en anledning, nu är gråten renare.

Jag vet när det började. Jag hade kanske hållit på med ashtangayoga, lite mer än ett år. Jag var i Kovalam i Södra Indien med Lino Miele. Jag grät efter varje yogalekton. Jag grät för att jag tyckte att jag utsatte min kropp. Jag kände mig som en soldat. Jag hade svårt att förstå varför jag gjorde yogan. Det var så hårt och så mycket disciplin och jag ville att det skulle vara mjukare.
Idag vet jag att man kan förhålla sig olika till disciplin, att det inte behöver vara hårt och strängt.
Men jag grät väl för att jag tyckte lite synd om mig själv.
Men efter det, var det som om proppen släppte och yogagråten liksom drabbade mig.
Särskilt när jag sedan började med ställningar i andra serien, som är mer hjärtöppnare. (bakåtböjningar)
Då var det verkligen som om något bara släppte i min kropp och jag grät och grät.
Det bara rann.
Så jag brukade lägga en sjal över ansiktet och bara låta gråten rinna hej-vilt.
När jag gick ut från lektionen var det som om jag var flera kilon lättare. Som om en tung sten släppt.
Nu gråter jag inte alls lika mycket som förut. Jag kanske inte behöver det.
Ni vet väl, efter regn kommer solsken. 😉

tid flyger så fort.
Jag tror tiden går fortare när man blir äldre. Jag menar, jag tycker det var igår jag fyllde 40, men nu i augusti var det fem år sedan. Det gick så fort.
Men åren mellan 15 och 20, de sniglade sig fram. Ville aldrig ta slut.
Vad är det?
Är det för att man lär sig njuta av fulla drag när man blir äldre och därför går åren så fort?
Eller är det så att åren går fortare när man blir äldre?
I alla fall är min sommar i Båstad snart slut. PÅ söndag 23/8 är det dags att stänga stugan och kanske kommer jag tillbaka nästa sommar.
Jag ska säga hejdå till cykeln, som forslat mig genom byn så många gånger, backen upp och backen ner i ett enda svisch.
Jag ska säga hejdå till de fina rådjuren som springer i skogen ovanför de hyrda torparstugorna, och som ibland genar över tomten, för att de har bråttom.
Jag ska säga hejdå till ett hav och en strand som aldrig tar slut, utan bara fortsätter och fortsätter. Till ett bageri som bakar bröd, så man nästan vill gråta.
Jag ska säga hejdå till en by, som vissa veckor under sommaren väcks till liv så till den grad – att den faktiskt inte går och lägger sig och som de andra veckorna slumrar så där lagom.
Det finns något lugnt här. Något jag inte riktigt kan hitta i Stockholm. Dessutom är luften fuktig och det är så lätt att andas. Det råder mikroklimat i Båstad, det betyder lite snabbt att man året runt kan odla vindruvor här. Så det ÄR verkligen något extra med luften här i Båstad, kanske är det den jag ska säga hejdå till? Jag får val dra ett par extra andetag för stt klara av hösten vid Hornsgatan på söder. En av Europas smutsigaste gator. Där bor jag vintertid.
Men jag ska också säg hejdå till de här stugorna, med knasiga tapeter och knalliga färger.
Två modiga stugor, som inte bryr som om vad som är rätt eller fel.
Två stugor som inte kommer att hamna i sköna hem, men som varit enorm sköna att bo i.

Yogahelg i Norrköping 18-20/9

Yogahelg för kvinnor på yogacentret Vayu i Norrköping

Fyll på med lite extra energi och kvinnokraft nu i höst. Yoga är ettkraftfullt verktyg som kan påverka kvinnors välbefinnande i olika stadier avlivet. Yogan kan lindra humörsvängningar i tonåren och vid PMS, minskaproblem under graviditeten och efter förlossningen samt under klimakteriet. Dessutom kan yogan lugna när du behöver det och ge energi när din kropp känns trött och orkeslös. Det här är en helg, där vi i egenskap av att vara kvinna närmar oss yogan.

Fredag 18/9 kl 17-19.30
Lördag 19/9 kl 8-10
Söndag 20/9 kl 8-10Pris: 700 kr

Läs mer på www.vayu.se och och anmäl dig på info@vayu.se eller per telefon 0733-842422.

Ibland träffar man någon man känner, med den här hör jag ihop.
Inte ett plus ett är två, utan ett plus ett är – en. Inte symbios i negativ mening, utan någon sorts positiv symbios, som gör en glad, ger en energi.
Jag har träffat honom. Det tog lång tid, och det har varit några omvägar – en del jag kunde vara utan, men också fick jag en repris med min älskling tretton år efter vårt första möte.
Tack gud för att du ger människor en andra chans!
Jag har jobbat så mycket med att hitta mig själv. Vänt ut och in på mig själv och försökt ta reda på vem jag är och vad jag vill. Jag har varit så fruktansvärt nyfiken på mig själv, att jag nog snavat några gånger i min iver att hitta rätt.
Jag har hittat rätt nu.
Men inte på det sätt jag trodde. Jag trodde sökandet skulle handla om bara mig.

Men han, han som HAN är inte här nu. Inte just nu i alla fall. Vi har varit tillsammans varje sekund, nästan i två månader, men just nu är han inte här, men han kommer om någon vecka.
Jag saknar heeela tiden.
Jag vet telefonen finns.
Jag vet man ska klara sånt som att vara ifrån varandra, men jag vet inte om jag vill.
Jag vill vara nära. Jag vill att han ska veta vad som rör sig i mitt huvud.
Jag vill kunna vända mig mot honom och se in i hans ögon.
Jag vill till och med hinna bli irriterad på honom 😉
Nej, jag saknar och jag tänker att all den där egentiden, vad är det?
För att man ska navelskåda en massa ludd i naveln?
Förädla sig själv.
ta reda på vem man är.
men vad spelar all den tiden för någon roll om man inte har någon att vara med, leva med. Det är ju i relationen man växer som människa. Det är i relationen man ser vilket såll man egentligen är, och egentligen först då man kan börja arbeta aktivt på sin självutveckling.
neeej, jag mår bäst när alla är samlade, när min älskling alltid finns på en armlängds avstånd.
Men det häftigaste, det är att han förutom allt det där – att han får mig att må bra.
Så får han mig att tycka om mig själv.
Jag tycker om mig själv när jag är med honom.
Jag har inga skydd. Jag är jag, sårbar, stark, glad, ledsen, liten, stor och allt har en plats och allt får finnas.

Bildtext: Pino med radband runt halsen. En riktig liten yogi; Yogi Pino

Bildtext: Här sitter Pino i cykelkorgen.

unconditional love.

Jag har världens finaste, snällaste och duktigaste hund. En riktig liten yogi-hund. Jag är så kär i min hund. Varje dag är han med i min yogastudio och ligger och tittar på alla elever när de yogar. Han gör sig nästan osynlig. Han ligger helt tyst och stilla, men han skapar en sån stämning i rummet.

Det är nåt med djur.

Det är nåt med hundar – vissa kanske jag ska säga – som gör att vår puls sjunker och vi blir lugna. Djuren hjälper oss att slappna av, stressa ner och det är som att våra hjärtan blir större.

Pino vet att när eleverna lagt sig i savasana så kan han komma fram till mig. Han vet också; när jag yogar själv, att det är först när jag lagt mig ner i savasana som han kan komma fram. Då lägger han sig mellan min arm och min bröstkorg och så ligger han stilla tills jag är klar.

Han är så kärleksfull.

Vi har verkligen allt att lära oss av våra djur och kanske framför allt av människans bästa vän – hunden. Pino springer fram till alla som öppnar dörren och som gör sig redo för att kliva in i min studio. Han springer fram för att hälsa. Han vill visa att han finns och han välkomnar alla. Tänk om alla människor vågade vara så framåt, mot nya människor. Så öppna, men med det finns alltid en risk – tänk om man blir bortstött. Men Pino verkar nonchalera det, ungefär som att den risken är onödig att ens förvänta sig. Han lever av mottot ”Vad man ger, är vad man får.”

Pino förväntar sig det bästa av alla. Och vem vill inte bli bemött så?

Och tänk om man hade en svans, som man kunde vifta med när man var glad. Eller bara stolt sträcka på när man känner sig lite snygg och mysig och går gatan fram.

Det är inte konstigt att hunden fått ett par ställningar uppkallad efter sig.

Hunden är vår bästa vän.