Sannas braiga tankar om Rosa bandet – Karin björkegren jones

Idag lägger jag ut text på en pdf som man kan hitta på Sanna Ehdins hemsida, som du hittar här. Ni som följt mig, vet mina tankegångar angående Rosa bandet. Här kan du läsa och här och här och här
Jag tycker att Sanna belyser det väldigt bra. Jag oroar mig också väldigt för alla hormonstörande ämnen som vi dagligen utsätts för. Känns som att det inte går att blunda längre.
Om jag får ge dig ett råd här och nu, bli medlem i Naturskyddsföreningen.

Sanna Ehdin om Rosa bandet:

Rosa Bandet har fel fokus i kampen mot bröstcancer

Kampen mot bröstcancer har varit hett ämne hela oktober månad. Cancerfondens
kampanj har under 2010 samlat in 50 miljoner kronor för detta ändamål. Det är ett
lovvärt initiativ – men satsar man verkligen resurserna på det som bäst hjälper mot
bröstcancer? Nej, menar jag, för de satsar på tok för lite på förebyggande åtgärder och
miljöfaktorer. Dessutom har de svenska läkarna under tjugo års tid tillåtit behandling
av svenska kvinnors klimakteriebesvär med preparat som kan dubbla och tredubbla
risken för bröstcancer!

Sedan 1960 har det skett en dubblering av antalet drabbade i bröstcancer i Sverige – och borde
man då inte rimligen satsa en stor andel av pengarna på att förebyggande åtgärder? Ta reda på
varför denna ökning har skett och hur kan vi minska? Men på Rosa Bandets hemsida framgår
att det allra mesta av pengarna satsas på att diagnosticera och bekämpa cancern. Alltså när den
redan utvecklats, och det tar många år för en cancer att utvecklas då man aktivt kan göra något.
Jag har sökt få svar från Cancerfonden hur stor andel som de satsar på preventiva insatser och
namnen på de projekten, men har inte fått något svar.

Endast fem till tio procent av all bröstcancer är genetisk, så de epigena faktorerna är de mest
avgörande – dvs miljöfaktorerna. Vad vi äter och det vi har omkring oss. Där borde man satsa
en stor del av resurserna.

Forskare har t ex upptäckt att vår miljö blivit allt mer förorenad med xenoöstrogener,
östrogenlika kemikalier som stör kroppens hormonella funktioner. Det finns exempelvis som
konserveringsmedel i hudkrämer och kosmetik, mjukgörare i plaster och flamskyddsmedel.
Varför ska de tillåtas att användas när de bevisligen har hormonstörande effekter hos
människor?

Långvarigt bruk av p-piller ökar även risken för bröstcancer något. Men det värsta är att det
kissas det ut en väldig massa östrogen från p-piller-användningen, vilket påverkar miljön så att
hanfiskar i vattendrag nära reningsverk blir sterila. Östrogen finns överallt i vår natur och miljö
numera, och självklart har det en påverkan även på oss. Detta borde studeras mer.

Det finns även ett klart samband mellan förhöjd insulinnivåer (metabolt syndrom) och
bröstcancer, eftersom feta kvinnor bildar mer östrogen i sina fettdepåer. Överdrivet
kolhydratintag ger inflammation, speciellt i kombination med för lågt naturligt fettintag. Alltså
skulle man satsa medel på att informera och hjälpa kvinnor att gå ner i vikt genom att äta en
sund kost och undvika skräpmaten.

Ett annat stort problem i det dolda är att den svenska hormonbehandlingen mot
klimakteriebesvär kan ge två till tre gånger ökad risk för bröstcancer – och att svenska läkare
vägrat informera om riskfri behandling. Hur kan man göra så när fakta har legat på bordet
länge. Både en fransk och en finsk studie har visat att det finns riskfri behandling, och det har
testats på mer än 300 000 kvinnor. En del läkare menar att många kvinnor istället lider av ett
överskott av östrogen men en brist på progesteron, vilket resulterar i först PMS (pre-menstruella symptom) och sedan ett svårare klimakterium. Då är det behandling med naturligt
progesteron som är det viktiga.

Redan 2002 kom en larmrapport från den amerikanska studien ”Women’s Health Initiative”,
där man visade på ökad bröstcancerrisk vid en kombinationsbehandling med östrogen,
framställt ur urin från gravida ston, och ett syntetiskt progesteron (medroxyprogesteron). Men
med en behandling bestående av naturligt progesteron och ett östrogen, som det naturliga
estradiol, sågs ingen som helst ökning av risken för bröstcancer. Varför har detta då inte
föreskrivits av svenska läkare tidigare? Varför har man använt bevisligen cancerframkallande
preparat i tjugo år nu?

Från 2003 till och med 2009, de år som Cancerfonden har drivit Rosa bandet-kampanjen, har
totalt 260 miljoner kronor samlats in till kampen mot bröstcancer. Ändå har man fortsatt
förskriva preparat till kvinnor som ökar risken för bröstcancer…

På Rosa Bandets hemsida står det nu: ”Upptäckten att långt bruk av hormonpreparat vid
klimakteriet ökar risken för vissa typer av bröstcancer.” Ja, sent vaknar man och det är
fullkomligt oförsvarbart gentemot de kvinnor som de facto har drabbats av den rådande
östrogenbehandlingen.

Hur förklarar då läkarvetenskapen att antalet bröstcancerfall har dubblerats sedan 1960? Jo, att
den delvis beror på att svenska kvinnor föder barn sent och äter hormoner, men det uppenbart
är ju bara en del av sanningen. Man borde satsa mer på att informera om miljöns stora inverkan
– hela 90-95 procent är miljön.

Riskfaktorer

Här är några exempel på faktorer som ökar risken.

• Det syntetiska sötningsmedlet aspartam har i djurförsök visat på en signifikant ökad risk för
bröstcancer.

• Charkvaror ökar också risken för bröstcancer. Kvinnor som äter mycket bacon, korv, skinka
och andra högprocessade charkvaror med tillsatta kemikalier och stärkelsesirap, löper ökad risk
för att utveckla bröstcancer. Effekten var särskilt tydlig för dem som hade ett stort inslag av
halvfabrikat i kosten, som bacon, skinka, korvar och pajer. De som åt mest av detta löpte 64
procent högre risk än de som helt avstod.

Friskfaktorer

• Ett fiberintag 30 gram om dagen halverar risken för bröstcancer. Det gäller om kvinnorna
börjar före klimakteriet, har engelska forskare visat efter sju års studier av 35 000 kvinnors
(35–69 år) matvanor och hälsa.

• Ny forskning visar att D-vitamin ger 60 procent skydd mot bland annat bröstcancer,
tjocktarmscancer, livmodertappscancer, hjärntumör, myelom m.m. 1 000 IE D-vitamin per dag.

• Uppkomst av cancer är kopplat till inflammation, och anti-inflammatoriska ämnen som finns i
magnecyl har påvisad skyddande effekt mot exempelvis tarmcancer, bröstcancer och hjärt–
kärlsjukdom. Därför är det mycket viktigt att minska på snabba kolhydrater, som socker och
vitt mjöl, eftersom det är inflammationsökande.

• Ännu bättre är att äta IFD-mat, en inflammationsdämpande kost som t ex innehåller spenat,
broccoli, spirulina, vitlök, lök, ingefära och gurkmeja, som jag beskriver i ”Sannas matbok för
den självläkande människan”.

• Gurkmeja är bland det mest anti-inflammatoriska som vi kan äta och eftersom cancer i
grunden är en inflammation är det viktig att använda för att minska risken att bröstcancer
utvecklas. Laboratorieförsök med gurkmeja har visat hejda tillväxten av olika sorters
cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer.

• Omega-3 fettsyror har visat sig hämma cancertillväxt och ge spontan celldöd hos bl a
bröstcancerceller. Dessutom visar nyare forskning att fiskoljan förstärker cancerns känslighet
för strålningsbehandling.

Sammantaget framgår tydligt att de 50 miljoner som man i år samlat in från svenska folken i
högre grad måste användas till att informera om och lobba för förändrad lagstiftning så att man
kan minimera de skadliga miljöfaktorer som bidrager till att bröstcancer ökar varje år.

Sanna Ehdin Anandala, PhD, immunolog och författare.

Några ref:
ref: http://www.dn.se/debatt/svenska-kvinnor-riskerar-brostcancer-helt-i-onodan-1.864426
http://www.cancerfonden.se/sv/rosabandet/Stod-oss/Hit-gar-pengarna/
Wendel M, Heller AR. Anticancer actions of omega-3 fatty acids–current state and future
perspectives. Anticancer Agents Med Chem. 2009 May;9(4):457-70.

Hej igen!
Tack för ditt mejl. Du kan läsa i årsberättelsen för 2009 hur Cancerfonden använder
pengarna. Under nästa vecka ska man försöka få fram en lista till dig med
preventions projekt. Eftersom detta måste göras manuellt så tar det tid och det
hoppas vi du har förståelse för. Länken till beviljade anslag är: http://
www.cancerfonden.se/Global/Dokument/Forskning/2010-11-09%20Beviljade
%20anslag.pdf

Hälsningar

Britta Hedefalk

Kommunikatör
Cancerfonden

Telefon: +46 (8)-677 10 41
Fax: 08-677 10 01
E-post: britta.hedefalk@cancerfonden.se
Webb: cancerfonden.se
Adress: David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm

Sidan 3 av 4

Rosa Bandet

2014-05-22 16:21

Dessa projekt har angett att det är prevention de arbetar med.

CAN Börjeson,

Linköpings
universitet

Karolinska
Institutet

C 3.5 Komplementära och alternativa

2009/11 Sussanne
65

Preventi metoder för prevention
on

CAN
2008/99 Chen, Margaret
9

CAN Dillner, Joakim
2008/76
4

CAN
2010/73 Jemth, Per
9

CAN
2010/34 Lindblom, Annika
9

CAN Lindblom, Annika
2009/15

CAN
2010/75 Lycke, Nils
2

CAN
2010/56 Molin, Göran
7

C 3.5 Komplementära och alternativa

CAN Quiding-Järbrink,

Preventi 3.4 V acciner
on

2009/93 Marianne
4

universitet
Karolinska C

CAN
2010/90 Sparén, Pär
0

CAN
2008/97 Sällberg, Matti
1

CAN
2010/51 Tydén, Tanja
5

CAN
2008/86 Zackrisson, Sophia
4

Preventi 3.4 V acciner
on

Lunds
universitet on

Institutet
Karolinska C

Institutet
Uppsala C

universitet

Lunds
universitet

Preventi 3.4 V acciner
on

Preventi metoder för prevention
on

CPreventi 3.4 V acciner
Uppsala C

Karolinska
Institutet on

universitet
Karolinska C

Institutet

Karolinska
Institutet

Preventi 3.2 Nutrition och cancerprevention
on

CPreventi 3.5 Komplementära och alternativa
on metoder för prevention

Preventi 3.3 Kemisk prevention
on

Göteborgs C

universitet

C

Preventi 3.2 Nutrition och cancerprevention
Göteborgs C

Preventi 3.4 V acciner
on

C 3.1 Inervention för att förhindra cancer:

Preventi beteendevetenskap
on

Sidan 4 av 4

Lämna en kommentar Avbryt svar