Igår var jag och Cissi inbjudna av Linda Skugge att lyssna på när Tomas Andersson Wij intervjuade Kristina Lugn på teater Brunnsgatan 4. Jag och Cissi var väldigt upplyfta efter ”pratshowen”. Det var ett bra, roligt, sorgligt och ibland kanske lite för privat, men hon är så sjukt rolig att lyssna på. Jag gillar verkligen den teatern, jag och Cissi var båda överens om att vi ville jobba där, med typ vad som helst, bara för att få vara där.
Kristina avslutade med att läsa den här dikten, som är så fin, så bra. Jag packar med den nu när jag åker till Montenegro.
Du ska få ett
panoramafönster
i barnbidrag.
Stjärnhimlen ska vara
din vardagsrumstapet
och Mozart ska skriva musiken.
Du ska får ett hem
som älskar dig.
Du ska få ett sinne
för humor.
Och Strindbergs
samlade verk.
Och alla mina barnbarn.
Min present till dig
är att du ska tala många
språk och tåla all
slags väderlek.
Du ska få god
markkontakt och
svindlande takhöjd
med stuckaturer.
Du ska få ett liv som
förlåter dig allt.
Klar i tanken ska du vara.
Och stark i känslan.
Du ska få ha roligt.
Allt detta står i
hemförsäkringen.
Du ska få vara ifred.
Mitt underhållsbidrag
till dig är att du aldrig
någonsin kommer att
sluta hoppas.
Du ska få ett modigt hjärta.
Och ett dristigt intellekt.
Och ett gott omdöme.
Den du litar på
släpper inte din hand.
Min julklapp till dig
är att om du faller
så ska medmänniskorna
glädjas åt att
få ta emot dig.
Ett vänligt leende
ska gå genom
hela din resa.
En frisedel ska jag
sända från
min ensamhet.
Du ska inte få
ärva någonting
alls av mig.
Men du ska få
alla pengarna.
Åh, Kristina; hon är SÅÅ BRA!
Maggis
Varför FÖR privat? Blir så besviken på den attityden som finns överallt. Vi är alldeles för LITE privata och Kristina Lugn har alltid visat vägen på ett föredömligt sätt. Din blogg är i allra högsta grad privat, och därmed allmänmänsklig. Det är det som gör den bra.
/Sofia
Underbara Kristina Lugn. /Ylva