Vaknar tidigt. Trodde jag hade tvättid men hade blandat ihop allt. Det är inte som det brukar. Livet. Igår åkte vi ut till landet fram och tillbaka för att byta vinterdäck till sommardäck.
Försöker fatta.
Men man kan inte fatta.
Jo, jag förstår hur det måste kännas för alla de som flyr den här skiten. Människor som flyr krig. Det händer hela tiden. Överallt den här känslan har många människor haft. Många människor lever mitt uppe i.
Huden är så tunn. Nyheter fladdrar förbi. Ord som människor säger på nyheterna, i intervjuer. Orden.
Läser att författaren Fredrik Backman la sitt kort på Akademibokhandeln. Han skänker valfri godnattsaga till barnen. Barnen. Idag rear Åhlens ut rökskadade prylar. Jag får ont i magen. Där när nyhetsbrevet damp ner i min mejllåda där brast huden.
Nån på facebook uppmanar oss att gå in och anmäla de sjukaihuvet som lagt ut bilder på elvaåringen. Någon privatperson tog upp sin kamera och fotade ett dött barn. Jag orkar inte. Jag kan inte sortera. Och om jag inte kan sortera, hur blir det nu. Jag tror vi är många som inte orkar sortera. Många vars hud nu brister.
Elvaåriga flickan.
Jag tänker på min flicka. Mitt enda barn. En liten flicka som fick åka buss tidigt till skolan själv. Som åkt in till city själv flera gånger.
Du, eller ni som har bilden på den döda flickan på era facebooksidor. Ta bort den. För mammans skull. För flickans vänner. För alla hennes relationer. Låt dem ha en annan bild av henne på näthinnan. Använd inte henne.
Låt henne vila i frid.
Tack för att du sätter ord på det jag känner-Att jag inte kan sortera..
Igårkväll stängde vi av här hemma, orkade inte se eller höra ngt mer på flera timmar. Min man är brandman och var en av de första på platsen. Hans jobb är att åka till platsen alla andra flyr ifrån-det försöker jag bearbeta. Samtalet från ena gråtande dottern i fredags som frågar: Jobbar pappa?
Timmarna som följde då vi kunde se honom skymta förbi i media samtidigt som det ropades ut om skottlossning, explosionsrisk…
Jag tänker på alla drabbade, men kan inte sortera
Stor varm kram (& vi tar den där fikan snart)