Igår kväll var jag inbjuden att prata om yoga i kyrkan här i Båstad. Det var fint. Vi satt i kapellet och det var riktigt mysigt.
Jag gillar inte att hålla föredrag. Jag blir nervös och känner mig ofta blyg i såna sammanhang. Men när jag kommer igång och folk har frågor glömmer jag av det och tycker bara att det är jättekul. För det är verkligen kul, att folk kommit för att lyssna på mina tankar om yoga.
Det var också så fint att få vara i kyrkan.
Jag gillar att vara i kyrkan.
När jag var liten var vi varje sommar på Gotland. Mina föräldrar hade två fantastiska kalkstenshus i Näs. Martarve hette gården.
Gotland är alltid en del av mitt hjärta, men så är jag 3/4 dels gotlänning också. Hur som, på Gotland finns 99 kyrkor. Vi stannade alltid till vid en kyrka och gick in när vi åkte någonstans på Gotland. Jag har nästan betat av alla de där kyrkorna.
Jag ville alltid tända ett ljus i varje Kyrka också.
Det där har följt med mig.
Jag vill gärna gå in i en kyrka, känna hur det känns just där. När jag bodde i Rom, så var det så skönt att slinka in i en kyrka och bara bryta allt trafikkaos och alla ljud, med det lugna i kyrkan.
Efter min ”föreläsning” i går stannade jag kvar när diakonen Lars hade andakt. Då sjöng vi en sång som var så fin. Här får ni den.
Psalm 769
Gud i dina händer vilar jag i tro,
vilar i din värme och din ro
Varje bruset hjärta, varje skadad själ
famnar du i nåd och gör den hel
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din omsorg finner själen ro
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din kärlek kan min kärlek gro
Gud i dina händer vilar jag i bön,
växer glädjens tro och hoppets frön
Du har oss försonat, Jesu Kristi död
räddar oss till liv i överflöd
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din omsorg finner själen ro
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din kärlek kan min kärlek gro
Gud i dina händer får jag gråta ut,
gråten delar du tills den tar slut
Gud du känner ondskan i din egen kropp
att du delar smärtan ger mig hopp
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din omsorg finner själen ro
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din kärlek kan min kärlek gro
Gud i dina händer lägger jag mig ned,
när jag går till vila är du med
Dina händer bär mig, genom rum och tid
jag förblir i ljuset i din frid
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din omsorg finner själen ro
Nära vill jag leva, nära dig min Gud
I din kärlek kan min kärlek gro
Text: A-M. Kaskinen, 1982, P. Harling, 1996
Musik: P. Simojoki 1982
Visst är den fin, en av mina favoriter… Va glad jag blir att du varit i kyrkan och berättat om yoga! Yogan är ju, tycker jag, ett underbart sätt att känna Gudomligheten inom sig. Lycka, kärlek och tacksamhet, över min kropp, över livet, ja över att få vara till…
Ha en skön sommar i Båstad, Karin!
Marie/Norrköping
Oj det lät fint och oväntat. Å andra sidan har jag haft yogalektioner i Kyrkans hus som har ett Stilla rum, alltså inte i själva kyrkan 🙂