Ibland går det lite tid mellan mina inlägg. Borde se bloggen lite mer som en dagbok, att jag skriver nåt varje dag. Snart kanske det kan bli så.
Det börjar i alla fal bra. Det är måndag. Första dagen i veckan. Jag har precis kommit från Natalias studio och kroppen kändes lätt och glad, trots flygresan igår kväll.
I helgen har jag varit i Finland. I Jakobstad med min kvinnoyoga. Första gången jag var där, så sa en elev; ”Tro inte att vi inte är intresserade, men vi är liksom inte såna som ställer så mycket frågor”. Jag tyckte det var så fint att de sa det. För som lärare vill man ju att eleverna ska få med sig något som de växer av på ett eller annat sätt. Liksom lär sig något. Man vill helt enkelt förmedla och jag vill verkligen förmedla en kärlek till yogan och ens egna kropp. Att man helt enkelt går från yogan och gillar sig själv. Om vissa dagar när man tvivlar lite på sig själv, så kan man ju tro, Nej, nej de tycker inte att det här är bra. De gillar inte mig. Så därför var det väldigt gulligt att de sa så, lksom förberedde mig lite för hur det är att komma och ha kurs i Finland.
Det var nu tredje gången jag hade en kvinnoyogaworkshop i Finland och i helgen hade vi en retreat, en liten miniretreat. Med chanting, mediatiation, yinyoga, hathayoga och ashtangayoga och så klart en massa bäckenbottenträning.
Nu är de inte ”rädda” för att ställa frågor och det kändes varmt och öppet. Det var skratt och gråt och lite ilska också. Precis som livet, men inbäddat i kvinnokraften.
När helgen var över så fick jag ett kuvert av Nina som anordnar kursen i Jakobstad. Jag fick inte öppna det förrän på flyget.
Och jag kan säga att jag blev så glad när jag öppnade kuvertet. Helgens elever hade skrivit så fina tackkort till mig. Jag blev så glad.
Det där kuvertet kan jag nu ta fram och öppna, och läsa lapparna- ja, när det kommer dagar när jag tvivlar på mig själv. Då vet jag att det i Finland fanns 18 härliga kvinnor som tyckte det var skoj att gå på en kvinnoyogaretrat med mig.
Och det är väl universums lag. När man ger, så får man.
TACK!
Tack för helgen!
Jag fick så många tankeställare och verktyg att ta med mej in i framtiden.
Tyvärr har jag missat att såna kort blev skrivna (fick reda på det nu via din blogg), så du har inget kort av mej 🙁
Ha en härlig november och hoppas vi ses igen!
Du gav verkligen Karin! Det var en vacker stämning i shalan och jag är glad om det också känns som att vi gav dej nåt. Kram!
Till Nina vill jag säga ursäkta och äsch, vi försökte vara så hemliga med lapparna så möjligt så Karin inte skulle få nys om dem 🙂 Visste att någon missade viskningarna, ledsen att du var en av dem! Men dina ord fick ju komma fram här istället. Kram också till dej!
Nina 🙂
Ja Karin så är det ju. När man ger så får man. Och du är en person som ger! Jag har bara träffat dig under en helg, men en del saker du sa till mig, de finns kvar. Så fortsätt fortsätt som du gör. Kram!
STORT TACK ännu en gång för yogaweekenden ! Vilken glädje du förmedlar med din utstrålning ! Hoppas det blir många Jakobstads besök i framtiden. Kram
Tina