Jag välkomnar diskussionen, eftersom det är viktigt att också yogabranschen synas.
Vad tycker ni?
Vad är era erfarenheter?
Jag längtar efter diskussionen. För mer än ett halvår sedan skickade jag en förfrågan, om att svara på frågor om just skadorna inom yogan till flera stora yogalärare i Sverige. Jag ville veta deras tankegångar om de skadar eller skadat någon i yogan. Eller om de kanske blivit anklagade för att ha skadat någon i yogan.
Vems ansvaret är.
Och hur man ska tänka som yogalärare.
Yogayrket är ju väldigt ensamt, och vi har inget fackförbund. Så jag kände att jag ville starta en diskussion. Jag fick två svar, TVÅ svar, alltså av endast två yogalärare. Väldigt tråkigt. Nu kommer den här artikeln i amerikansk press, som ett brev på posten faktiskt.
Äntligen kanske diskussionen kan komma igång.
För det ÄR viktigt, det är jätteviktigt.
Hur tänker ni?
För det är inte alldeles enkelt.
Så en fin liten sång på det:Fragile
Nu har jag inte läst artikeln, men jag tycker också att det här är en viktig fråga. Både jag och flera av mina yoga lärar kollegor har vid ett eller flera gånger varit skadade själv. Flera av oss har fått rehab träna för att komma tillbaka. Det känns svårt att veta hur man ska förhålla sig till detta även gentemot sina elever.
Är det jag som gjort fel i min praktik? Är min kropp speciellt bräcklig? Är kanske yogan inte så skonsam som den utger sig för att vara? Är frågor som farit genom mitt huvud.
Jag vill gärna höra hur andra tänker!
Jag tänker som du Karin att det är en viktig diskussion även om det nu är hundratals miljoner människor som utövar någon form av yoga och det är en liten del som skadar sig, så är det viktigt att prata om det. Kanske är det för att yogan inte är någon sport, inte en fysisk aktivitet i ordets rätta bemärkelse även om den sker fysiskt. Det är en andlig disciplin och så snart vi kliver in med prestationer och ständiga önskningar om "svåra" asanas så yogar vi inte. Det är min syn. Jag tänker att det är så enormt viktigt att ha en lärare som är kunnig i hela yoga-anatomin, allt det som många förkastar som flummigt. Jag har hört berättelser från arbetskamrater som gått på nybörjaryoga och efter några gånger står de på skuldror och huvud. Varför är det så bråttom? Det är orimligt att man ska kunna göra det. På rätt sätt. För ens egen kropp. Och även om inte skadorna visar sig direkt så kommer de. Själv har jag tränat alldeles för hårt tidigare och triggats av en tuff lärare. När jag sedan kom till den lärare jag nu följer så tog han bort de flesta asanas ur min egen practice. Efter att ha gjort en ganska kort serie har jag nu efter 2,5 år rehabiliterat mig själv och är idag mycket starkare än när jag gjorde den lååånga serien. Starkare mentalt, andligt och fysiskt. Kanske spelar det roll vilken typ av yoga man utövar också. Alla är inte lika utmanande. Tänker jag.
Karin tack för att du skriver om detta jag tar mig friheten att länka till New York Times artikeln. Lotta http://www.nytimes.com/2012/01/08/magazine/how-yoga-can-wreck-your-body.html?_r=1&scp=2&sq=yoga&st=cse