Igår åkte jag ut till landet. Somnade på första bussen och vaknade i Norrtälje. Så skönt. En timme som försvann fort. Det tar 2,5 timme att åka ut till vårt land med buss. Det är ganska tröttsamt ibland. Men igår, oj det gick så fort. Kom ut och solen sken fortfarande. Älskar det här ljuset. Älskar att vara på landet.
Älskar det här stora Pippi LÅngstrumphuset med alla sina rum. Så mycket utrymme. Men ett stort hus behöver omvårdnad. Det är därför jag är här. För att möta upp lite hjälp.
Skulle nog behöva arga snickaren. Han skulle kunna styra upp oss och se till att vi inte behöver göra alla de här nybörjarfelen som vi verkar göra.
Vi har lite otur med än det ena än det andra.
tur för huset att vi älskar det tänker jag varje gång nåt går sönder, som pelletsmmaskinen, pumpen eller vad det nu är…
Men igår kväll vad jag njöt. Bastade i min infraröda bastu. Ska basta nu på morgonen också. Sedan satt jag med antistressmask och tittade på tv.
I morse yogade jag och nu har jag ätit min groddade gröt.
Ibland känns det bara som att livet börjar vända.
Så kommer jag på att jag alltid mår som bäst när solen tittar fram. När jag vet att vi går mot ljusare tider.
Då mjuknar hjärtat.
Munnen ler.
Jag kommer på mig att nynna på sånger när jag är ute bland folk.
En annan som njuter mycket härute är den här lille pojken.
