fånigt men jag har en bit av mitt hjärta i Indien. Och det var på den
här resan, min senaste som jag formulerade i mig själv vad det är jag
ser, vad det är jag tycker om. Det stora Varför?!
Som
förstagångsåkare till Indien så slås man först av att det är så
smutsigt. Sopor överallt. Och i de där soporna rotar korna, ja, indiska
kor äter sopor. Hundar, fattiga, falkar och korpar. Alla hoppas på en
matbit, eller nåt som kan användas.
Att se fattigdom gör oss
obekväma. Kanske är det därför många har svårt med de fattiga romerna i
Sverige. De som tigger. Vi klarar liksom inte av att se deras utsatthet.
Vi orkar inte med andra människors lidande. Men man kan inte stänga av
det.
Frågan är ju hur vi ska hantera det. Jag har inget svar på det.
Men när det gäller Indien. Jag märkte när jag började titta bortom.
Och det är då Indien börjar ta sig in i ens system.
Jag är numera Indienvaccinerad.
Men det var på den här resan jag förstod vad det är jag älskar.
Jag
älskar Indien och jag tror att fotot ovan lite förklarar varför. Vad är
det som gör det så lätt att älska det här landet, som på så många sätt
är så svårt, knäppt att förstå, orättvist.
I varje indier. Även i
den allra fattigaste så finns det att alldeles särskilt glatt barn. A
happy child. Jag tror på allvar att ”Don’t worry be happy” måste vara
ett indiskt talesätt.
Eller som på postern som hänger i min indiske doktors väntrum.
Benefits of smiling
Makes us attractive
Shoo away bad moods
Cantagious
Relieves stress
Boosts your immunesystem
Lowers your blood pressure
Release endorpihins, natural pain killers and serotonin
Makes you look younger
makes you successful
Helps you stay positive
KLart
man ska kunna vara ledsen, arg och lite småbitter ibland. Men inte
stanna där för länge. Det finns alltid något att skratta åt. Vara glad
för. Vi västerlänningar måste lära oss det. För om du får fatt på det
där glada inre barnet, som indierna så lätt tar fram. Då blir liksom
också livet härligare, roligare – happier.
Och kanske,
eller tänk om det är så. Man kallar ju Indien för Mother India, det gör
ju alla invånare i Indien till hennes barn. För indierna har närmre till
det där inre barnet. Och det är ju också därför vi yogar, för att hitta
tillbaka till det där inre barnet som vi gått vilse ifrån. Tappat bort i
vår ivriga jakt på rikedom, karriär och hela tiden strävar framåt eller
uppåt på en karriärstege. Jag längtar tillbaka till mitt inre barn,
tills dess skrattar jag mig lycklig. eller lyckligare. Varför inte? Det
har ju inga dåliga biverkningar.
Jag hjärtar Indien
Fint beskrivet, jag vill bara åka dit nu!
<3
Samma här, du fångar det fint i din text. Jag är också drabbad av Indien, för evigt <3
Jag är glad att hag gillar kyla, snö, blåst.. Gillar att klä på mig o ut.. Känna min kropp klara av det, ta ett djupt andetag och bli kall i näsan.lagom värme för mig… Yogan klär min kropp med styrka och kraft.. Älskar böjningar, min kropp svarar.. Du är vig säger min sjukgymnast.. Japp e jag..Men ljuset är min bäste vän….-Ullis