jag gör vad jag vill, jag tar mig helt enkelt den friheten

För ett år sedan var jag på rehabilitering på Vidarkliniken. Då såg det ut så här på min hylla. Ni vet ju hur mycket jag älskar rena, fina, ja, holistiska hudvårdande produkter. Det är ju ingen nyhet att jag älskar Moonsuns fina serie. Varje dag (morgon och kväll) tvättar jag mig med deras cleansing oil. Torkar av med en blöt tvättlapp i frotte, sedan tvättar jag mig med ansiktsvattnet och efter det smörjer jag in ansiktet, halsen och dekoltaget med deras facial oil.
Glöm inte hals och bröstet, huden är så tunn där och behöver extra omtänksamhet.

På, Fredag 21 februari och lördag 22 februari får alla läsare av den här bloggen 10 procent på följande produkter
cleansing oil
ansiktsvatten  
Facial Oil
Gå in på Moonsun Fyll i koden: Karin februari  i rutan där det står rabattkod. Så får du 10 procents rabatt.

Vad jag smörjde min kropp under cellgifterna, varje dag, hela tiden. Att gå igenom en cancerbehandling är en högst kroppslig erfarenhet, eller utsatthet. Dina privata delar av din kropp måste du visa upp lite närsom. Knäppa upp skjortan och visa skevheten. Sjuksköterskor och läkare som tar i en, tar sprutor, gör undersökningar. Deras händer. Du läser av dem. Jag har sagt det så många gånger, men det är så. Jag kommer ihåg varenda hand och hur de tog i mig. Jag kände deras stress. Några som glömde bort att jag var en person och inte bara en siffra, ett papper som skulle skickas vidare. Det är svårt att också själv förhålla sig till det, att älska kroppen som bjudit in cancer. Att fortsätta att älska den i dess kamp att bli av med cancern. Att liksom hitta tillbaka till sig. Vi värderar huvudet så mycket. Kroppen tar vi för given. Och när den inte lyder oss blir vi arga och besvikna.  Jag smörjde ärren på min kropp, liksom smekte tillbaka kärleken till min
kropp. Jag gör det fortfarande. Idag är jag så glad i min kropp och jag
tänker fortsätta att ta hand om den som det tempel det är. Min kropp förtjänar all omtanke. Jag ska bry mig mer om min kropp. Inte bara kräva saker av den. Jag ska lyssna när den är trött. Vila när den
behöver vila. Ta extra andetag när det rusar för fort i livet. Ta hand
om den genom att träna och yoga. Svänga på kroppen och höfterna genom
att dansa. Bada bastu för att svettas ut gifter och skit och jag ska
massera den med de bästa oljorna. Ta hand om den. Helt enkelt älska den också de delar som är lite mer svårälskade.

 Den här kommentaren fick jag på facebook en dag: 
”Först
fattade jag inte varför jag blev så irriterad på det här inlägget och
det med strandbilderna. Men sen tittade jag på melodifestivalen och då
blev det samma sak men omvänt. Jag blev så glad när tjejen med blå
klänning vann och inte ett par ben. Halvnakna tjejer och helklädda
killar. Varför måste tjejer alltid klä av sig? Om en kille skulle må
riktigt bra skulle han sätta sig så i en trappa.”

Först hade jag tänkt att svara kvinnan som skrev det med en lång harang om vad min kropp utstått, men så blev svaret så här: ”jag gillar min kropp. Och jag tänker fortsätta att visa upp den lite när jag vill”

Å så är det, jag gör vad jag vill, tar mig helt enkelt den rätten. 

Precis som den här kvinnan tog sig rätten, för vem bestämmer vem som ska vara naken? Hon ville visa verkligheten, men hennes vänner tog bort henne, för de tyckte att hon var osmaklig