släppa kontrollen lite

Jag har världens bästa svägerska. Hon är så gullig. Igår hade jag dubbla strålningar. Man blir så trött av det där åkandet framochtillbaka till sjukhuset. Men efter sista strålningen kom både Babette, som min svägerska heter och lillRay hem till oss. Vi hade en liten julklappsutdelning. Jag fick ett fotbad, ikväll ska det fotbadas och så fick jag en massa nya strumpor. Visste Babette att jag haft hål i strumporna de senaste strålningstillfällena? Upptäckt det lite försent. Legat där på britsen med en tå som sticker ut.

Förutom alla härliga julklappar så hade Babette med sig en massa mat som hon lagat och vin och öl. Och jag drack rött vin för första gången på ett halvår.  Vi hade det så mysigt. Det infann sig en liten känsla av att snart, snart så är mitt gamla liv tillbaka. Litegranna i allafall. Inte för att jag pimplat en massa vin tidigare. Utan mer känslan av att kunna låta lusten styra lite mer. Jag har varit så ”duktig”. Inte ätit vitt mjöl, inget kött, inget socker, ingen mjölk. Ingen ost, bara feta-ost. Inte druckit alkohol. Tänkt på vad jag stoppar i mig och försökt träna så mycket jag kan. Jag kommer att fortsätta med det. Men samtidigt känns det så skönt att kanske kunna ta en avstickare ibland. Kunna släppa på kontrollen. Men jag har gått in för den här cancerbehandlingen som ett jobb. Och det verkar ju som det gett resultat. Nu är jag så sugen på att föreläsa. Jag har aldrig varit sugen på det tidigare. Tyckt att det varit lite läskigt att stå inför en massa människor och prata. Älskar att vara yogalärare, där har jag inga problem. Men nu känns det som att jag har nåt att på allvar berätta. 

Snart ska jag iväg till strålningen. Har idag och imorgon kvar den här veckan. Sen åker vi till landet.

 Gjorde snöänglar i veckan. Hur härligt är det inte att ligga där och ”sjöängla” sig och titta upp i himlen, se och känna snöflingorna som faller ner i ansiktet. 

Pino ville så klart vara med på bild.